Har en sån där härligt bestämd 4 åring i huset. En liten som vet bäst i alla situationer, som har känslorna utanpå och när som helst kan få ett utbrott av glädje, ilska, kärlek och avsky, som vill kunna allt själv och vara stor men samtidigt så liten också väldigt ofta. Nog om det, vill bara måla bilden klar för er som inte varit där, inte kommer ihåg, eller är där… puh! Idag har jag läst en del litteratur på ämnet hur man hanterar dessa varelser (känns som varelser ibland) och kan konstatera utifrån en artikel ifrån tidningen Mama med namnet "Äg er ilska" att ÅÅÅÅ vad detta är bra. Jag kunde direkt "översätta" flera av punkterna på stress och hälsa.
Stress (ilska i artikeln) är naturligt: det är viktigt för vår utveckling och en stark drivkraft i livet.
Kommunicera: så viktigt att fortsätta prata och berätta hur det känns om man är "för" stressad. Dialog är grymt.
Fråga varför: våga fråga dig själv hur det känns och varför. Var nyfiken på dina egna känslor och intresserad.
Öppna ventilen: En urladdning då och då är helt rimlig och inget att skämmas för.
Tål att tänkas på… och precis vad jag behövde tänka på idag. Att bara våga känna och lyssna, på min lille buse och på mig själv. I ilska och i stress. Njut av hälsosam stress, och våga öppna ventilen när det behövs. Goooo!
/Malin O
Lämna ett svar