• Skip to primary navigation
  • Skip to main content
  • Skip to primary sidebar
  • Skip to footer
glad fri stark är medlemsprogrammet för dig, Malin Lundskog, hälsa

Malin Lundskog

  • Tjänster
  • Aktuellt
  • Skryt och kul
  • Bloggen
  • Poddar
    • Mitt perfekta liv
    • Skriverier med Malin och Cilla
  • Kontakt

Hållbar hälsa

En kaotisk period i livet

Alltså, de senaste veckorna har varit så fyllda av både oväntade överraskningar och planerade äventyr. Ja och dessutom annat som tar oändligt mycket mer tid än jag någonsin kunde tro. Vi hinner knappt jobba, varken Claes eller jag. Hade det bara varit de planerade äventyren hade det väl varit en sak, men översvämning, hummerpremiär, hundoperation, linser, heldag med barnen, hundpsykolog, tandläkare och påkörd bil. Ja, ni fattar. En kaotisk period i livet. Sådana som kommer mellan varven, det är liksom en deal vi har med livet. Och det är i de här perioderna jag inser hur otroligt skönt det är med vardag. Men det kanske det inte hade varit utan kaos med jämna (eller om det är ojämna) mellanrum?

Det började väl någon gång när jag bestämde mig för att skaffa linser. Inte för att själva optikerbesöken tar så lång tid, utan det faktum att jag bor på en ö, där vi just nu har nedsatt färjekapacitet på grund av reparation. Och nej, optikern finns inte här på Knippla. Men utöver restiden, så är det själv i- och uttagandet av linser som tar tid. Nu efter några veckor går det på några minuter, men i början? Herregud, halva dagar gick åt till att först försöka få i och sedan (ännu svårare) plocka ut linserna.

Kaotiska roligheter

Och sen har det rullat på. Kaoset består inte bara av tråkigheter. Nej, även en sådan höjdpunkt som hummerpremiär och hummerfiske skapar kaos. För att det tar tid. Och fokus (jamen, det är ju så kul att jag är helpirrig och har svårt att fokusera på annat).

en kaotisk period i livet, västkusten. torrbeskär, knippla
hummerfiske-kaoset ger ju så himla mycket njut

Och idag, när det egentligen var värsta bästa kollahummertinorna-vädret, då har Brorsan opererats. Nej. det är ingen som tror att det är något allvarligt, men han är tagen efter att ha fått två utväxter bortskurna. Men han skulle lämnas och hämtas. Och mitt i hämtningsvevan, då hade vi en inbokad hundpsykologtid för Jackson. Ja, jag har väl berättat att han jagar löv som en tokig? Det beteendet (eller kanske snarare Claes och mitt beteende kring detta?) vill jag få bort. Jo, men jag vill ju kunna njuta av våra promenader. Inte gå och krampaktigt hålla i en hund som rycker och drar för att få tag på de åtråvärda löven. Och tro mig, vi har försökt. Att träna bort.

en kaotisk period i livet, springer spaniel
så trött, så trött

Ja, översvämningen har jag berättat om. Heldagen med barnen också. Ja, just det. Någon har kört in i (?) min bil, så att det är en buckla i plåten och en trasig blinkers. Sånt som händer, men vet ni vad som skapar mest kaos kring det? Tiden. Tiden det tar att fixa med försäkringsbolag och boka tid hos verkstad. Oh my god alltså.

Pauserna är avgörande

Ja, jag blir stirrig i hjärnan bara av att skriva om det här. Men ser samtidigt en röd tråd som jag tror är viktig och det är tiden. Tiden för återhämtning. Pauser. Oavsett om kaoset är fullt av roligheter, så är det pauserna som gör att vi mäktar med det. Och jag tror inte att det går att förhämta sig (jädrigt bra ord, tack Anette!) för långvarigt kaos. För-, åter- eller upphämtning är en färskvara. Och en så dyrbar färskvara att jag inte kan vara utan den, om än i små doser just nu.

Ja, just nu är det kaos och jag saknar den vanliga vardagen där det är lagom av allt. Samtidigt vet jag att vardagen snart är här utan så mycket kaos (ja, det kanske alltid är en smula kaos i mitt liv) och det kan hända att jag längtar efter kaoset då? Och en enda sak är väl säker när det gäller både lugna vardagar och hektiska kaosperioder: inget varar för evigt och det blir inte alltid som man har tänkt sig …

Ikväll delar vi av huset så att inte Jackson kommer åt såren på Brorsan (ni vet, sånt där som hundar älskar att slicka på …) och sen ska jag skriva HEJA-rop (ni missar väl inte mitt nyhetsbrev?). Och klura på de sista frågorna jag vill ta upp i Mariannes mirakulösa bokklubb.

Här hittar ni HEJA-ropet med allt hejigt jag vet, mellan himmel och jord. Och lite utanför den boxen också?

Ses snart igen. Tills dess: HEJA lugnet i KAOSET. Och er!
Kram Malin Lundskog

27 september, 2023 av Malin Lundskog Leave a Comment

Jag älskar dig kan sägas på så många sätt

Jag älskar dig är bara ett sätt att säga jag älskar dig på. När jag skrev romanen Mariannes mirakel blev kärleken en viktig faktor i de tre huvudkaraktärernas liv. Ja, som den väl är allas våra liv? De två (vuxna) systrarna Helén och Caroline och deras mamma Marianne har bara så jäkla svårt att dels förstå och dels berätta för varandra vad de känne.

Trots att kärleken (eller bristen på?) är viktig för de tre kvinnorna uttalar de aldrig orden jag älskar dig. Jag blev rätt förbannad på dem (true!), för jag ville att de skulle prata ut. Berätta vad de kände. Eller vad de saknade och behövde. Jag längtade efter att de skulle säga jag älskar dig till varandra, men tji fick jag.

jag älskar dig, meddelande på isen
kärlek till livet kan visas såhär?

Det jag däremot blev allt mer övertygad om under romanskrivandets gång var att det finns oändligt många olika sätt att säga till någon att man älskar henne. Eller honom. Eller hen. Hur mycket kärlek ligger det inte i att fråga om någon har ätit ordentligt? Att önska någon en bra dag på en liten lapp. Eller på isen … Eller i att be någon meddela att hon har kommit hem ordentligt.

För att inte tala om den enkla frågan om man kan handla med sig något, när man ändå är i affären. Köra en omväg för att hämta eller lämna, skicka ett klipp på något man vet att den man älskar tycker om. Lämna en komihåglapp. Ge en klapp på axeln (eller rumpan om det passar sig). Och så vidare. Det är de små små detaljerna som gör ´et, eller hur var det? Jag tror att det finns mer kärlek i vardagen, än vi kanske tror. Vad tror ni?

Den här är till dig

View this post on Instagram

A post shared by Love Quotes (@lovephrases)

Jag hittade det här klippet på Instagram häromdagen och blev påmind om mina tankar när jag skrev om svårigheten kvinnorna i min roman har att säga de där tre orden. Och jag tror inte att de är ensamma om det. Tänk om vi lär oss att kärlekens språk har så oändligt många dialekter och nyanser och tonfall och uppmärksammar de där små gesterna. tror ni inte att vi skulle känna oss mer älskade då?

Vi tar med oss frågan om kärleksuttryck till bokklubben

Det här med alla olika sätt att säga jag äskar dig på är bara en av de spännande frågorna vi kommer att ta upp i Mariannes mirakulösa bokklubb förresten. Den börjar den sjätte november. Nu är det hög tid att signa upp sig på VIP-listan. I alla fall om ni vill ha specialerbjudanden … Senast 25 september gäller det att vara med på listan, för att få ta del av erbjudandena.

Signa upp er här:

Mariannes mirakel, roman, Malin Lundskog

VIP-lista Mariannes mirakulösa bokklubb

6 november drar vi igång Mariannes mirakulösa bokklubb. Online, så att alla som vill kan vara med.

Är du som jag och inte orkar lägga sånt på minnet, skriv upp dig på väntelistan (väldigt VIP) så påminner jag dig om när det dags och kommer självklart med fler detaljer om tider och program.

Men visst blir det kul att läsa och prata om familjerelationer, systrar, svårigheter att prata med varandra, tunga offerkoftor, hälsohets och inkontinens bland det fina folket i Göteborg.

Vad kul!

Du är med i kön, vi hörs snart igen.
Kram Malin

.

Vi ses snart igen, allihop. Tills dess: HEJA kärleken!
Kram Malin Lundskog

23 september, 2023 av Malin Lundskog Leave a Comment

säsongspremiär: Mitt perfekta liv 19

https://traffic.libsyn.com/secure/minperfektakropp/mitt_perfekta_liv_19.mp3

I säsongspremiären är Viktoria på Azorerna, eller är det Gotland? Eller Inlandsbanan? Malin sitter still på sin ö, redigerar och tänker på döden. Och livet.

De pratar om sommaren, att döva känslor med jobb och om hur snabbt livet förändras. Och de pratar om att leva livet nu. För det kanske har ett slut?

Och allt är som vanligt helt perfekt för fotografen och författaren på deras nyfikna resa mot acceptans och vad perfekt egentligen är.

säsongspremiär, mitt perfekta liv, podcast

22 september, 2023 av Malin Lundskog Leave a Comment

En dag fylld av överraskningar

Det började tidigt i morse, när Claes skrek sitt allra högsta nerifrån källaren. Vi har översvämning! Där sket sig min morgonmeditation kan man säga. Istället började jag dagen med att svabba golv. Det kan visserligen vara ganska meditativt, men inte i källaren. På betonggolv. Bland flyttkartonger som vi fortfarande inte har packat upp, skor och ihoprullade mattor och saker jag har lagt undan för att sälja. Allt för att brunnarna utanför inte sväljer ösregn. Och det där vara bara början på en dag fylld av överraskningar.

Jag skulle också kunna kalla dagen för början i moll och finalen i dur, för det är klart att den översvämningen inte var en överraskning jag blev glad av. Som de andra. Rätt vad var stod jag till exempel med en helt ny lins att peta in i höger öga.

en dag fylld av överraskningar, springer spaniels, knippla, badplatsen, kinken, vägra skärpa dig
Det mest överraskande med dagens bad var att vattnet kändes ljummet jämfört med luften.
En välbehövlig paus mitt i allt överraskande.

Från översvämning till starstruck

Jag åkte till optikern i morse för att se (ha ha, det där blev ju kul) om de kunde få till en eller två nya linser, för just nu ser jag rätt suddigt på håll med dem. Sådär så att jag känner mig otrevlig som inte hälsar på folk, när jag möter dem. Jag ser dem inte. Och jag ser framförallt inte vem de är. Och jodå, optikern kollade synen och hade precis en sån lins jag behövde på lager. What are the odds?

Och sen då? Jo, när starten på dagen inte blev som den brukar hade jag inte så vidare värst pga förhoppningar på redigeringen, men jag kanske har hittat en vinnarstrategi här, för jädrar i min lilla låda vad jag har redigerat. Överraskande det också.

För att inte tala om att jag fick feeling och gick och anmälde mig till två julmarknader med min roman Mariannes mirakel. Hej Hönö! Hej Billdal! Eftersom jag är en mästare på det oplanerade, så är det här en rejäl överraskning. December liksom?

Och alldeles nyss överraskade jag mig själv med att boka in mig på en skrivarkurs. Eller retreat? Med Bob Hansson. Alltså, jag blir nervös redan nu (kursen är i mitten av oktober). Eller kanske snarare starstruck. Bob Hansson. Med sina kluriga, underfundiga, medmänskliga, kärleksfulla och kloka tankar i Tankar för dagen till exempel. Alltså wow. Vilket avslut på en dag fylld av överraskningar.

Nu är jag så nyfiken på vad livet eller jag själv överraskar mig med imorgon att jag går och lägger mig. För att vakna fortare?

Vi ses snart och tills dess: HEJA LIVET och alla överraskningar.
Kram Malin Lundskog

19 september, 2023 av Malin Lundskog Leave a Comment

Back on track

Vilken skön känsla det är att vara back on track. Ni vet när man äääntligen får lön för mödan och fattar hur värdefullt tålamodet har varit.

För jag har haft tålamod. Gillat läget och inte en enda gång gått igång för att kroppen inte gör som jag vill. (Bara det där är ju knäppt förresten, att tro att kroppen och jag är två skilda saker.)

Och idag spelade jag padel för första gången sen början av sommaren, då min gubbvad slog till. Igen. Ja, igen. Igen, bara för att jag inte har lyssnat ordentligt på kroppen.

Och det som har känts som evigheters evighet är egentligen bara några fjuttiga månader. Värt att lägga på minnet? Eller som en av mina bästa människor brukar säga: this too shall pass.

Back on track, padel, knippla, Malin Lundskog
stretchar vaden innan (!) träning

Herregud vad jag aldrig vill glömma det. Och wow för att vara back on track. Tack tålamodet med tåhävningar och stretch innan träning. Ingen idé att döma mig själv för att det tog 54 år att fatta, trots att det är tålamod jag har lärt ut de senaste femton åren.

Skit i det nu. Jag är back on track. Låt padelsäsongen börja. Sakta, men säkert …

Padelbana, knippla, utsikt
Oavsett tålamod, kolla utsikten från padelbanan här på Knippla 👏👏👏

Gubbvaden har jag skrivit om förut, jag hoppas att jag aldrig kommer att höra det igen …

Och jag hoppas att ni inte bryr er om hur det gick på matchen , he he he

Ses snart igen, tills dess: heja tålamodet!

Kram Malin Lundskog

16 september, 2023 av Malin Lundskog 2 Comments

Det här gör jag i pomodoro-pauserna

Pomodoro-pauserna är minst lika viktiga som de aktiva stunderna. Det ärr en sån perfekt kombo av att dansa och pausa, skriva och dansa, skriva och dammsuga … Vänta? Sa hon dammsuga? Ja det gjorde jag faktiskt. Fem minuter är väl en alldeles lagom lång stund för dammsugning?

det här gör jag i pomodoro-pauserna, dammsugare, skrivarlya
Ett rum i taget …

Men jag dammsuger inte varje gång förstås, utan det här gör jag i pomodoropauserna:

Det här gör jag i pomodoro-pauserna. Bland annat …

Oftast använder jag pauserna till att röra på mig, till exempel alltså dansa. Det är bland annat därför jag tycker att det är så gôtt att jobba i mjukiskläder. Man vill ju ta ut svängarna ordentligt, liksom.

Några pauser blir kisspauser och andra kaffepauser. Ibland tar jag en sväng ut i trädgården och luktar på blommorna, som en tjur vi alla känner. Det händer att jag ringer ett snabbt samtal, ger hundarna bus eller godis (oftast båda), kollar kalendern eller stickar. Och vet ni, då ståstickar jag och kanske gör tåhävningar eller axelrullningar samtidigt. Inte för att jag måste, utan för att det är så satans skönt att röra på kroppen när man har suttit (eller stått för alla del) superfokuserad i tjugofem minuter.

det här gör jag i pomodoro-pauserna, Malin Lundskogs skrivarlya, trägolv, skrivbord
här sitter jag och skriver mina romaner och blogginlägg
Malin Lundskogs skrivarlya, äkta matta, springer spaniel
efter två pomodori-pauser blir jag varmare om fötterna

Jag lägger i en tvätt, lägger mig på golvet och blundar, hänger en tvätt, diskar, tömmer diskmaskinen, torkar av köksbordet eller dammsuger. Som idag, två pauser och sen låg farmors fina matta på plats. Tror att det blir mysigt att sitta med fötterna i den. Jackson vet att det blir mysigt. Vem sa förresten att man måste avsluta något man påbörjar i en och samma pomodoropaus? Inte jag.

Pauserna är guld värda och gör att jag håller och håller ut med bättre fokus, så det är faktiskt inte fy skam att planera vad de ska innehålla. Så kul att ni är flera som har frågat om just det. För pauserna är minst lika viktiga som jobbet i sig, det gäller inte bara i ett författarskap. Det gäller vilket jobb och vilken ansträngning som helst. Jag menar, hallååååå – vad vore träning utan återhämtning?

Efter fyra pomodorpass tar jag kvartsrast. DÅ blir hundarna oftast extra glada.

Planera pauserna?

Tips alltså: planera pausinnehåll. Eller skit i det. Gör det som passar dig. Det som passar mig är att jag i slutet av varje pomodoropass bestämmer att det här gör jag i pomodoropauserna. Vad tror ni passar er bäst? Jag har en känsla av att hundgos och dans kanske inte funkar om ni är på en arbetsplats full av kollegor. Eller?

Mer om pomodoro och vad det är hittar ni här: Vila innan du är trött med hjälp av en timer och här: Detta hjälpte mig under första redigeringsrundan.

Ses snart igen, tills dess: HEJA HEJA med eller utan pomodoro.
Kram Malin Lundskog

SKEPP OHOJ, förresten! En av alla de saker jag har åstadkommit tack vare pomodorometoden och det jag fyller pauserna med är ju min roman Mariannes mirakel. Ni har väl inte missat att jag har börjat släppa in i VIP-kön till Mariannes mirakulösa bokklubb? De väldigt viktiga personerna i kön kommer att jubla när du sällar dig till dem. Här gör du det:

Mariannes mirakel, roman, Malin Lundskog

VIP-lista Mariannes mirakulösa bokklubb

6 november drar vi igång Mariannes mirakulösa bokklubb. Online, så att alla som vill kan vara med.

Är du som jag och inte orkar lägga sånt på minnet, skriv upp dig på väntelistan (väldigt VIP) så påminner jag dig om när det dags och kommer självklart med fler detaljer om tider och program.

Men visst blir det kul att läsa och prata om familjerelationer, systrar, svårigheter att prata med varandra, tunga offerkoftor, hälsohets och inkontinens bland det fina folket i Göteborg.

Vad kul!

Du är med i kön, vi hörs snart igen.
Kram Malin

.

13 september, 2023 av Malin Lundskog Leave a Comment

  • Go to page 1
  • Go to page 2
  • Go to page 3
  • Interim pages omitted …
  • Go to page 65
  • Go to Next Page »

Primary Sidebar

Bloggen

Senaste inläggen

  • En kaotisk period i livet
  • Redigeringen och att låta andra göra jobbet
  • Hummerpremiären och livet i livet
  • Hela familjen deltar i samma OS.
  • Jag älskar dig kan sägas på så många sätt
  • säsongspremiär: Mitt perfekta liv 19
  • Våra boktips från podden
  • En dag fylld av överraskningar
  • Vi laddar för hummerpremiär med att koka krabba
  • Det svåraste med att skriva en roman

Footer

Malin Lundskog

Malin Lundskog, författare, Mariannes mirakel, västkustenHej där! Jag heter Malin Lundskog och jag älskar livet, havet och att skriva. Förutom härligheter som min familj, mina hundar, att fylla lungorna med luft, ögonen med utsikt och själen med glädje. Och Bruce Springsteen.

Här på bloggen och i mina sociala kanaler @malinlundskog delar jag livsglädje, självkärlek och  kreativitet.

Dessutom bjuder jag in dig till livet här på ön Knippla och att följa med på min författarresa som just nu handlar om min andra roman som kommer ut våren 2024.

Vad jag gör på riktigt? Lever, skriver böcker, artiklar, föreläser, poddar och inspirerar kvinnor till självkärlek och ett gôtt liv.

Instagram »
Facebook »
hej@malinlundskog.se

En hemsida från Everday