Skönt att Claes jobbar på restaurangen ikväll, så att jag kan gå och lägga mig tidigt utan att känna mig jättetråkig. För jag är trött. Jättetrött! Man kanske blir det efter en hel skoldag, när man inte har pluggat på sådär ungefär trettio år?
Föreläsningar, diskussioner och fler föreläsningar på Linnéuniversitetet idag (jamen, har ju glömt berätta: kom in på kreativt skrivande! Stort eftersom de har intagningsprov, så stoltserar även om jag kom in som reserv). Hela dagen har varit knökat med innehållsrika och intressanta föreläsningar och diskussioner att jag med våld försökte att öppna de där vägarna in i hjärnan som gör att allt jag hör också landar och fastnar någonstans. Kan inte ni också känna att man hör något som man kanske vill komma ihåg, men så vet man redan när man hör det att det snart är bortglömt? Det kommer liksom inte in i allt brus där uppe i huvudet? Hade jag inte antecknat hade jag förmodligen inte kommit ihåg något .
Anyway, ett nytt liv i livet är i full gång. Ett liv jag när året började inte hade någon som helst aning om att jag skulle leva. Universitetsstuderande igen liksom. På två skolor (Umeå också) … Trött. Och glad att följer med på mina egna ingivelser.
Vi ses snart igen. Tills dess? HEJA OSS!
Kram Malin Lundskog
Restaurangen Claes är på är Two fat pigs, som han driver tillsammans med ett härligt gäng och där bryggeriet vi är delägare i också ligger. Ett liv vi inte heller hade någon aning för ett par år sedan …
Hej där! Jag heter Malin Lundskog och jag älskar livet, havet och att skriva. Förutom härligheter som min familj, mina hundar, att fylla lungorna med luft, ögonen med utsikt och själen med glädje. Och Bruce Springsteen.