beröm

Luktar eget beröm verkligen illa? Det skulle ju betyda att man inte får tycka, eller i alla fall inte säga, att man tycker att man själv är bra? Visst verkar det konstigt? Det verkar också konstigt att inte kunna ge andra beröm, ärligt menat beröm alltså. Beröm från vem det än kommer ger oss en kick i form av dopamin – det där hormonet som ger oss ett lyckorus. Precis som andra rus kan vi bli beroende av dopaminruset och gå långt för att nå det. Ibland kanske för långt? Och det är då både eget och andras beröm börjar lukta illa, men om du berömmer dig själv för att du är nöjd med det du gör och berömmer andra för att du verkligen menar det och får beröm av andra för att de uppriktigt tycker att det du gör och/eller den du är är bra – då är berömmet mer än guld värt! Då sätter dopaminet fräs på din positiva inställning till livet, på din kreativitet och din produktivitet. 

Tänk vad ett ärligt menat erkännande från en kollega eller chef skulle kunna göra underverk på jobbet! Ja, det där med ärligt är viktigt. Våra hjärnor är tillräckligt smarta för att upptäcka slentrianmässigt och inte ärligt menat beröm, så slopa skitsnacket och ge beröm när och där det finns anledning till det oavsett om det gäller dig själv eller någon omkring dig. Hälsosamt beröm ger energi, glädje och effektivitet. Dagens hälsa 365: beröm dig själv och andra hälsosamt i ärlighetens namn! 

Vi har skrivit om beröm och berömappen tidigare och P1:s Kropp & själ har pratat om berömmets för- och nackdelar

ps. en av de största anledningen till att människor sjukskriver sig från arbetet är brist på uttryckt uppskattning och avsaknad av beröm.