dagbok-arkiv - Malin Lundskog

Min sämsta väninna

Ja, exakt: Min sämsta väninna. Som kommer ut som bok den sjunde maj i år! Varje dag när jag skriver i dagboken läser jag om vad jag gjorde idag för ett år sedan. Jag minns tillbaka. Och just det här med mitt synopsis (enligt snöflingemetoden, som ni kan läsa mer om här) kommer jag ihåg att min känsla var att det tog en evinnerlig tid. Att det där med synopsis var skitjobbigt och jag undrade i vissa stunder om jag verkligen skulle lägga så mycket tid och energi på det. Men nu, när jag ser på det i backspegeln, har allt gått i en rasande fart. Jag är så glad att jag höll ut och gjorde jobbet. Utan den nittonde januari hade boken kanske aldrig blivit?

Och nu ska ni få höra vad som gjorde mig extra glatt överraskad när jag satte mig ner för att skriva i dagboken idag och läste om förra årets synopsis-skrivande. Jo! Idag påbörjade jag ett synopsisarbete för en hel bokserie. Tänk om jag nästa nittonde januari blir lika glatt överraskad? Om det synopsis jag drog igång idag, har lett till fler bokutgivningsavtal? Om inte, så lär jag mig en himla massa längs vägen och kunskap är inte ett dugg tungt att bära, eller hur?

Min femårsdagbok är som sagt skrivrelaterad (läs mer här), vilket den självklart inte måste vara. Har ni någon sådan? Berätta gärna om vad ni upptäcker genom att se tillbaka på just den här dagen för ett år sedan, så kul ju!

Vi ses snart igen, hur som helst. Tills dess: Heja minnen och glada överraskningar. Och mitt synopsis? Och min sämsta väninna när vi ändå är igång? Den kan ni läsa mer om här.
Kram Malin Lundskog

Malin Lundskog, idag för ett år sedan, femårsdagbok

VI släcker bränder som är på låtsas (thank god!!!) och hoppas att övningarna vi gör ger färdighet när (om!) läget blir skarpt. Och i vanlig ordning lär jag mig nya saker varje dag. Som man gör här i livet, ni vet.

vi släcker bränder, övning ger färdighet, värnet, räddningtjäsnten, öckerö, knippla — vatten har vi gott om här i närheten i alla fall

Jag är en av Knippla-räddningsvärnets senaste rekryter och. Kan. Typ. Ingenting. Jag gick med i värnet dels för att jag fick frågan och dels för att det känns fint att (förhoppningsvis) kunna vara till nytta för andra. Att vara en del av det stora som verkar för allas vår trygghet. Ja, ärligt talat gick med av ego-skäl också: jag vill lära mig nya saker. Och väcka gamla, som HLR, till liv.

Ordning och reda?

knippla brandstation, vi släcker bränder, övning ger färdighet, värnet, räddningtjäsnten, öckerö, knippla — kläderna redo

vi släcker bränder, övning ger färdighet, värnet, räddningtjäsnten, öckerö, knippla, stövlar, redo — Kläderna är så redo de kan bli. Bara att hoppa i stövlarna!

Till Knippla går det ingen bro

I mitt förra liv, när jag bodde en knapp mil från Göteborgs centrum hade jag inte en tanke på att det inte finns brandbil och ambulans överallt. Eller att det på en liten ö som Knippla är frivilliga som får larm från räddningstjänsten och oftast är först på plats. Jag var … lyckligt ovetande? Hur är det för er, har ni tänkt på hur hela den här apparaten fungerar?

Det går ju liksom ingen bro till Knippla, så ambulanser och brandbilar som är stationerade på Öckerö (den stora ön i kommunen) behöver en stund på sig för att komma ut. Ambulanshelikoptern står inte och väntar nästgårds den heller och ambulansbåten är stationerad i södra skärgården. Jag bor i norra, med hela Rivöfjorden (där alla stora fartyg seglar in till och ut från Göteborgs hamn) emellan. Såatteeeee, det där man tar för givet är inte så givet. Vilken grej det är, allt som funkar i samhället ändå!

vi släcker bränder, övning ger färdighet, värnet, räddningtjäsnten, öckerö, knippla, vattenslang

Hur som helst. I går övade vi på att hämta vatten i havet och att sedan styra brandslangen. Vi tränade med en smal slang, men när vattnet kom med fullt tryck, då var det ta mej tusan läge att spänna musklerna för att kunna styra strålen rätt.

Vi släcker bränder och jag kör fyrhjuling

hej hå, hej hå … kände mig som en av de sju dvärgarna på väg till gruvan. Men var på väg till brandpost med verktyg som öppnar både brunnen och vrider igång vattnet.

Jag öppnade brunnar där brandposterna finns och eftersom det inte var skarpt läge fick jag, som knappt har kört en moppe i hela mitt liv, köra fyrhjuling. Med släp! Jag har aldrig kört med släp förut. Det kanske är galet för en femtioplussare, men … så är det. Men igår brände jag runt på ön med fyrhjuling och släp. Och vet ni vad?! Jag backade in i garaget igen, när övningen var slut. Det var nog ändå det svettigaste av allt, även om den där slangen med fullt tryck var rätt bångstyrig.

vi släcker bränder, övning ger färdighet, värnet, räddningtjäsnten, öckerö, knippla, malin Lundskog, fyrhjuling — ute och kör en sväng med fyrhjulingen

Jag hoppas innerligt att jag får hålla mig till övningar. Var rädda om varandra och er själva. Drick tillräckligt med vatten, elda inte i kuling och parkera för jösse namn inte så att brandbilen inte kommer fram. Då ryker era bilar (skämtet med att ”ta den med dörren” kanske blir verklighet).

Ju mer jag lär mig, desto mer ödmjuk blir jag för alla de som arbetar med det här. på riktigt. Och precis som i livet i stort: övning ger färdighet. Väl?

PS. Det kan hända att Knipplas frivilliga värn får ta plats i nästa roman (den som är aktuell nu, kan du läsa mer om här). Man vet aldrig …

Idag för ett år sedan

Min sämsta väninna

Vi släcker bränder och hoppas att övning ger färdighet

Ordning och reda?

Till Knippla går det ingen bro

Vi släcker bränder och jag kör fyrhjuling

Malin Lundskog

dagbok

Min sämsta väninna

Ordning och reda?

Till Knippla går det ingen bro

Vi släcker bränder och jag kör fyrhjuling

Footer

Malin Lundskog