Malin Lundskog

hållbarhet

Ingen rast och ingen ro på ön under sommaren

På sommaren händer det grejer på den här lilla ön ute i havet. Ja, precis som det gör på andra öar längs västkusten och alla turistovänliga småorter i hela landet. Och i större städer. Överallt. Men skit i det nu. Nu fokuserar vi på min ö. Knippla. Ingen rast och ingen ro här inte. Båtbingo, allsång, loppis, auktion, konstutställningar, padel-, tennis- och simskola, fotbollsläger, livespelningar, quiz, fisketävling och inte minst diverse olika bouleturneringar.

Idag var det dags för loppis och auktion anordnat av KIK, vår idrottsklubb. Efter förra sommarens liv som krögare, då vi inte hann något annat än att driva restaurang, och föregående års pandemirestriktioner kan vi äntligen vara med. Så himla kul.

Loppis. Eller var det kosläpp?

Innan loppisen öppnade idag var det avspärrat med orange koner och allt framför borden där alla loppisprylar låg. Vi strosade ner en stund innan det skulle öppna och … Alltså … Så mycket folk. När signalen gick (jo, med tuta och allt) och avspärrningarna försvann var det ungefär som ett kosläpp. Alla rusade fram till bordet och plockade åt sig det de hade spanat in. Men inte sådär girigt med vassa armbågar utan mjukt och med glimten i ögat.

ingen rast och ingen ro, loppis på Knippla
innan kosläppet
ingen rast och ingen ro, loppis, Knippla, västkusten, sommar
Härliga kliv framåt!

Jag köpte en jättefin piedestal som snart ska få en kruka på sig i vardagsrummet. Precis en sån jag har velat ha ett bra tag, men inte hittat. Är det inte extra kul att fynda sådant som man dels verkligen vill ha, dels har väntat ett bra tag på och som dessutom inte belastar miljön?

glaset fick eget bord …

Min piedestal kom till användning direkt, när vi pausade med ett glas vin på Spiken (nytt för i år, sånt där lagomställe som jag tycker om) innan det var dags för auktion.

Ingen rast och ingen ro

auktion på Knippla, knippla idrottsklubb, sommar, västkusten
och alla var där …

Ja, sen var det dags för auktion. Jag tror inte att jag har ropat in något på auktion förut, förutom online på Auctionet. Har jag ens varit på auktion? Jag vet inte. Strunt i det, nu är nu och så vidare … Jag ropade hem en liten panna (jo, den har handtag) eller vad det kan heta från Rörstrands. Visst är den fin? Även om jag inte är den som lagar maten hemma, så är det jag som saknar små skålar och formar till dukningen. Den här blir perfekt.

auktion på knippla, rörstrand, ingen rast ingen ro
får se vad vi serverar i den här

Claes ropade hem garn till mina föräldrar. De skulle få ett av de vi har, men just nu har vi inte koll på vilka garn vi använder och vilka som är gamla och till prydnad, så de får det här. Med splitt och allt. Splitt (eller splitter med betoning på första stavelsen) är träpinnen som fördelar och håller ordning på garnet när man lägger ut det. Kanske heter det nätsticka?

fiskegarn, knippla
snart lämnar det här garnet Knippla, för att pryda en balkong i Skärhamn

Oj oj oj, nu ska vi vidare till konstutställning ute på piren. Sa ju det, ingen rast och ingen ro på den här ön under sommaren.

Ses snart. Tills dess: HEJA HEJA sommaren. Och er.
Kram Malin Lundskog

Jag är en av alla kvinnor som vill förbättra världen!

Jag är en av alla kvinnor som vill förbättra världen! Och vi är många, vilket är en himla tur eftersom en inte kan göra allt, men alla kan göra något. Och något från många blir gigantiskt. Kom ihåg det! Dina steg räknas också.

Jag är en av alla kvinnor

Förra helgen var jag i Stockholm för årsmöte med Sustainable Influencers, en förening som vill skapa ett community för att göra hållbarhet synligt i social medier. Det är så mycket jag vill berätta om det här, om föreningen och om hur viktiga alla steg vi tar i en hållbar riktning är. Men … ett blogginlägg är ett blogginlägg och inte en roman, så jag börjar här. Med att tänka högt om det här med kvinnor, omtanke och om hopp!

… för vi är enbart kvinnor!

Kvinnor ja. Vi är enbart kvinnor i föreningen! Kvinnor som var och en verkligen brinner för hållbarhet ur olika perspektiv, med klimatet som gemensam nämnare. Jag kommer till exempel in från hälsohållet, någon från mat-sidan och ytterligare någon är second hand-expert. Och så vidare …

Apropå att vi brinner. De flesta av oss har brunnit så mycket att vi har varit utmattade och det är en anledning till att vi känner att kraften av att vara fler är nödvändig. Som sagt: en kan inte göra allt, men alla kan göra något.

Hur som helst: varför är vi enbart kvinnor? Ja, vårt nätverk är en anledning. Det är ju precis så här det har gått till när gubbar anlitar gubbar; vi pratar med dem som är som oss … Men hållbarhetsfrågan är väl inte en könsfråga. Eller? Hänger den ihop med jämställdheten? Är vi kvinnor (generellt alltså, jag inser också att det absolut inte gäller alla) bättre på att bry oss om andra och annat utanför oss själva och vår närmsta krets. Har vi större förmåga att se negativa konsekvenser av kortsiktig bekvämlighet? Och just det där med bekvämlighet är en nyckel till hur lätt eller svårt det är att ändra sitt beteende.

Jag är en av alla kvinnor som vill förbättra världen, Sustainable Influencers, Malin Lundskog, hållbar
Det är kul med hållbarhet – jag lovar!
Foto: Tess Waltenburg

Nackdelen med att ha det för bra

Har vi det för bra är det så himla lätt att landa i det och inte vilja rucka på sin bekvämlighet. Det är svårare att gå från bra till bäst än att gå från dåligt till okej. Utan den berömda kniven på strupen krävs det mer av oss som individer för att vilja förändra, även om förändringen i slutändan leder till något bättre. Kan det vara en anledning till att män inte engagerar sig lika mycket för miljön? Och, en annan fråga som jag inte ens skrev att jag skulle ta upp men gör det ändå: är det anledningen till att många i min generation inte verkar bry sig lika mycket som de yngre? Vi har hunnit att få det för bra, vi är vana vid vårt sätt att äta, våra resor och vår konsumtion och så vidare. Vad tror du?

… och att ha gamla vanor

I Sustainable Influencers är alla inte enbart kvinnor. De allra flesta är unga kvinnor. Ja, jag skulle kunna vara morsa åt de flesta av dem och är både tacksam över att jag får vara med och bidra med min erfarenhet och insikter om hur det var när jag klev in i vuxenvärlden samtidigt som jag är jättetacksam över allt de unga kloka kvinnorna lär mig. Det är så givande när världar möts och när vi öppnar upp för att vi alltid kan lära oss något. Av alla.

feminists take no shit, Malin Lundskog
hoppfullt med så många starka, kunniga och passionerade kvinnor!
Som varken tar eller ger skit …

Känner hoppet!

Årsmötet med Sustainable Influencers gav mig hopp om att den ljusnande framtid är vår. Tänk att ett gäng före detta utmattade kvinnor bidrar med så mycket skön energi, så mycket vilja, så mycket kunskap och så mycket kärleksfullt jävlar anamma.

Det är hoppingivande. Och för dig som är i min ålder och tänker att du inte kan ändra på dig: du kan ändra på dig. Du är människa! Och varenda människas steg betyder något. Dina också. De är jätteviktiga!

Som du vet är jag en förespråkare för det lilla stegets kraft. Ta ett idag! Gör ett enda val annorlunda än du gjorde igår. Jag är helt säker på att du kan. Och jag är helt säker på att vi alla behöver dra vårt strå till stacken för att vi och jorden ska hålla. Visst behövs stora förändringar i samhället, men istället för att vänta på sega politiska och företagsmässiga vändningar kan vi ju göra vårt?

Förbättringar är möjliga och även om jag verkligen undrar var männen är i hållbarhetsfrågan, så känner jag samtidigt en kraft i systerskapet. Och av att jag är en av alla kvinnor som vill förbättra världen. Är du med mig?

Läs mer:

Här kommer länkar där jag har skrivit om förändringar i små steg och om hållbarhet:

Och här kan du läsa inlägg med tankar om årsmötet från några av mina kollegor (just ja, blev invald i styrelsen för Sustainable Influencers!)

Och du: vi ses snart igen!
Tills dess: HEJA HEJA DIG!
Kram M

Så här går jag från klarhet till klarhet

Så här går jag från klarhet till klarhet och hanterar alla oklarheter som dyker upp emellan. För oklarheterna dyker upp. Hela tiden. Och det är därför klargörande rutiner är så avgörande för att jag ska må riktigt bra och veta vad jag behöver göra för att leva som jag vill; hållbart och hälsosamt med ohemult mycket glädje, frihet och styrka.

Det här är klarhet för mig:

Veta vad jag vill och vad jag känner. Behålla de rutiner jag har för att skapa klarhet och ge mig både själsliga och mentala duschar för att hålla klarheten. Lita på magkänslan, som ju blir tydligare ju renare och klarare jag är.

Så skrev jag i det första inlägget i min serien här på bloggen om vad som är viktigt för mig att både dela med mig av och leva efter i år. Vill du läsa det klickar du här: Mitt 2020 om jag ska tro på mig själv. Och nu tänker jag att det är på sin plats att jag berättar (även för mig själv faktiskt) hur sjutton jag gör för att bli sådär ren och klar som jag vill och behöver. Here we go:

Så här tar jag mig från den klarheten till den andra:

skrivrutin,
Här börjar den inre duschen varje morgon: med kaffe och skrivande
  • Jag skriver mig ren och klar. Varje morgon, i både ur och skur och hemma såväl som borta. Okej, jag är ju också människa. Kanske inte 365 dagar om året, men … 350 i alla fall. Jag skriver om vad jag känner, var jag känner det (i kropppen), vad jag vill och vem jag vill vara. Vem jag är!
så här går jag från klarhet till klarhet
Ett illgrått hav är sanslöst bra på att göra saker och ting tydligare …
Utsikt från Källö-Knippla i januari 2020.
  • Jag reflekterar och sorterar mina tankar. Och känslor. Och beteenden. Den här punkten handlar om att jag ger mig själv tid och koll på att jag är på väg åt rätt håll. Ibland mediterar jag, ibland promenerar jag, ibland springer jag och ibland sitter jag alldeles stilla och bara glor. Gärna på havet. Helt ärligt så är det här fortfarande svårt tycker jag, men övning ger färdighet som ni vet. Och vet ni: jag börjar ändå bli rätt bra på att göra ingenting.
klarhet, soluppgång, Fårö
en all inclusive-lösning för klarheten: soluppgång, samtal och hav!
Bilden är från en helt magisk morgon på Fårö i somras.
  • Jag pratar med andra för att vidga mina vyer, inspireras och utvecklas. Ja, och för att få en aning om vem och vad jag är i förhållande till andra. Och annat. De samtal som har betydelse för min klarhet kan vara både de om väder och vind (de inger ändå en känsla för vad jag tycker och tänker om vädret och vinden och människan jag pratar med) och de djupa. Tillsammans med andra blir jag, är ni med? Och ju mer av mig jag visar upp (inklusive all skit och alla rädslor), desto högre grad av klarhet.

Nämen, vet ni vad?!

Är inte klarheten en förutsättning för att jag ska vara hållbar? Precis som uthålligheten och hela härligheten med att vara glad, fri och stark? Hade det räckt att jag skrev hållbar som min grej för 2020? Är det hållbarhet jag vill sprida kring mig?

Alltså … jag tror tamejtusan det! 2020 är hållbarhetens år för Malin Lundskog. Och för att jag ska vara och dela med mig av det behöver jag vara glad, fri, stark, uthållig och klar. Men det hade jag aldrig kommit fram till om jag inte hade skrivit de här blogginläggen:

Mitt 2020 om jag ska tro på mig själv
Glädjens betydelse för hälsan 2020
Så här gör jag för att få mer frihet och må ännu bättre
Jag vill vara stark, både fysiskt och mentalt
Hållbarhet och hälsa är sååå tighta
Uthållighet för kropp, knopp och själ

Snacka klargörande! Hållbar hälsa är grejen hela dan. Och hela året om jag ska tro på mig själv. Vad tror du – håller det?

tummen upp, Malin Lundskog
Tummen upp och high five på att jag hittar hem till mig själv här på bloggen!

Hur som: serien om mitt 2020 är härmed avslutad, men jag kommer tillbaka för reflektion. Hur ska jag annars veta om jag är på rätt väg?

Ses snart igen, för mer hållbar hälsa och alla härligheter som hänger ihop med det.
Tills dess: HEJA HEJA DIG!!!
Kram M

Apropå GLAD FRi STARK:

Du vet väl att medlemsprogrammet stöttar dig i allt från glädje, frihet, styrka till uthållighet, hållbarhet och klarhet? Vi tränar tillsammans, vi peppar varandra och vi tar oss tillsammans till hälsosamma vanor genom fantastiska samtal och utmaningar som passar just dig. Du är varmt välkommen!

Miljövänliga och klimatsmarta träningskläder

Miljövänliga och klimatsmarta träningskläder, finns det? Sedan jag berättade om miljötänket under Valtellina Wine Trail som jag sprang (och vann i några sekunder, läs mer om det här) har jag luskat redan på i alla fall några svar på frågan om hur vi som älskar att springa och träna gör för att vara så miljövänliga och klimatsmarta som möjligt. Ja, utan att springa runt nakna tänker jag, för det är kanske det mest klimatsmarta? Men … det är en helt annan historia.

Vad är klimatsmart när det gäller löparkläder?

  • Använd de kläder du har. Länge! Tvätta, lappa, laga. Jag använder mina träningskläder antingen tills de faller i bitar eller luktar så illa att jag inte kan ha dem ens när jag springer ensam. Jo, jag brukar faktiskt dela upp mina träningskläder i sådana jag kan använda bland folk och sådana som enbart funkar ute i löparspåren till skogs …
  • Sköt om de kläder du har, så håller de längre. Tvätta inte i onödan, ull kan ju räcka att vädra till exempel. (så här tvättar jag skonsamt och miljövänligt) och gör rent dina skor (rengöring av löparskor kan du läsa om här) så lever de längre de längre.
  • Kan du köpa second hand så gör det, det finns ju de som har gjort felköp och inte hunnit svettas in sina kläder till exempel. Jag sålde nyss ett par trailskor som jag hade använt ett fåtal gånger men aldrig hittat hem i …. Men generellt bland oss som tränar mycket så är second hand ingen jättehit på grund av gôrsvettigt.
  • Även om kostnaden för ett plagg blir högre: satsa på kvalitet! Det lönar sig i längden och gör de översta punkterna här lättare att följa.
  • Är plagget tillverkat av återvunnet material? Låt material cirkulera!
  • Titta efter miljömärkningar om du köper nytt. Och ja, jag vet: det är här det brukar bli jobbigt! Kolla in bilden nedan för en hint om vilka etiketter du kan leta efter på kläderna. Och: undvik fluorkarboner! Vi gör så gott vi kan, eller hur?
Miljövänliga och klimatsmarta träningskläder, Medveten Konsumtion
Tydlig bild som jag hittade hos Medveten konsumtion. Skärmdumpa och spara, så har du alltid din guide med dig?

Fluorkarboner, vad f-n är det?

Jamen, måste jag som bara vill ut och springa verkligen veta vad fluorkarbon är? Nej, kanske inte. Det räcker med att ha koll på att det inte är bra för miljön och i princip aldrig bryts ner. Bra att undvika att köpa kläder som innehåller fluorkarbon alltså.

Men för dig som ändå vill veta: fluorkarboner används som en del av impregneringen på utsidan av till exempel en jacka och dels i det som till vardags brukar kallas för andningsfunktion. Låter ju som A och O för schyssta löparkläder, både att de andas och att de är hyfsat vattenavvisande (i alla fall om du springer i Göteborg). Men det finns alternativ och jag är säker på att det kommer fler! Just nu är impregneringar som bionic finish ECO eller Sympatex mycket vänligare mot miljön.

Jag ställer frågor

Men att komma ihåg allt sånt här tycker jag är svårt. Om det inte bara är jag som tycker så, så är mitt hetaste tips att göra som jag: fråga! Fråga personalen i butiken om tillverkning, material och miljömärkning. Handlar du online kan du ju ha flourkarboner och bionic finish ECO eller Sympatex i åtanke …

Och nu vänder det!

År 2020 verkar det vara stora grejer på gång och allt fler märken har det årtalet som någon slags vändpunkt som året då de producerar mer från återvunnet material och dessutom slutar med fluorkarboner. Hoppas! Houdini är ett märke jag gillar skarpt och de har ju sedan starten haft hållbarhet som sin grej. Kolla här vad de skriver på sin site om hållbarhetsstatus 100%. Icebugs har jag inga (än?), men gillar att de kör med ”a better choice” och tillverkar skor med många hållbarhetshänsyn. Det kanske är fler av skotillverkarna som gör, men jag har inte hittat några där jag har letat. Tipsa gärna! För som sagt: allt fler företag hänger på.

Miljövänliga och klimatsmarta träningskläder
hej och hå, men med ett steg i taget fixar vi det!

Vi kan göra skillnad!

Visst är det coolt ändå, att vi kan göra skillnad! Vi kan ställa frågor till både butiker och direkt till producenter. Vi kan påverka genom att välja att låna, hyra och handla second hand och vi kan påverka genom att vara medvetna.

Jag kommer inte sluta köpa träningskläder förrän jag slutar träna, men jag okynnesshoppar inte längre (tro mig, det har jag gjort så att det räcker och blir över). Jag springer lika bra och långsamt i ett par tre år gamla tights som i ett par nya och känner jag mig inte snygg i mina gamla handlar det mer om mitt mindset än om tightsen … Det är inte så tråkigt som jag själv hade tyckt att det lät för sådär tio år sedan med miljövänliga och klimatsmarta träningskläder. Det är snarare befriande! Mindre tid till shopping, mer tid till löpning!

Att hitta rätt i miljödjungeln

Jag började min jakt på vad som är miljövänliga och klimatsmarta träningskläder hos Jonna på föreningen Medveten Konsumtion. Föreningen verkar för ökad kunskap om konsumtionens effekter på dels miljön och dels dem som arbetar inom produktion av det vi konsumerar. Bara att hitta den föreningen gjorde mig glad, så klurigt tycker jag det är att veta vad som är bäst ur miljöhänseende. Men jag gör mitt bästa och anar att det går utan att krångla till det. Precis som allt annat hälsosamt gör!

Jag hoppas att det här i alla fall en liten hjälp på traven för dig som medveten miljövänlig och klimatsmart tränande konsument! Lägg gärna en glad kommentar om du gillar (eller en grinig om du ogillar?)

Ses snart igen, för mer hållbar glädje, frihet och styrka!

HEJA DIG SÅ LÄNGE!
//M

Miljövänlig löpning i de italienska bergen

Miljövänlig löpning var en av alla ingredienser i trail-loppet jag sprang i de italienska bergen. Några av de övriga ingredienserna var helt fantastisk miljö, väder, vin, branter, människor, mysiga smågator, vyer, vinfat, branter, kossor, branter, åsnor, hästar, branter, musik och spännande bana. Och min springkompis förstås. Hur som helst: den här artikeln handlar om miljö och hållbarhet. Den förra hittar du här om du vill läsa om hur vi vann trail-maran …

miljövänlig löpning i de italienska bergen, Valtellina Wine Trail, Malin Lundskog, trail, natur
sa ju branter …

Egentligen är det underligt att något så naturnära som löpning (kanske särskilt traillöpning?) inte alltid är miljövänlig, eller hur? För är det något vi är när vi springer trail så är det nära naturen. Det vi är nära och blir medvetna om brukar vi oftast bli måna om. Men ibland räcker inte vår klokskap längre än näsan …

Miljövänlig löpning

Arrangörerna av Valtellina Wine Trail, loppet som jag sprang, var noggranna med att hela arrangemanget var miljövänligt och att loppet inte på något sätt ska påverka miljön i omgivningarna vi springer. I alla fall inte påverka negativt. Det de fokuserade på var nedskräpning. Och vet ni: ja såg inte något skräp längs de 21 km jag sprang. Nej, inte ens en pappmugg vid någon av vätskestationerna. Du som har sprungit lopp förstår hur fenomenalt det!

Den obefintliga nedskräpningen hade arrangörerna förberett genom att ge oss varsin ihopknycklingsbar mugg i goodie bagen. Och dessutom skriva att glas var obligatoriskt att ha med sig för alla oss löpare. Visst är det bra? Vi sprang alltså runt med varsin mugg för påfyllning vid de olika vätskekontrollerna. Och vinprovningen …

Jag har full förståelse för att de där värstingarna i täten inte har tid att knyckla upp och ihop sin egen mugg, men vi andra? Alla vi andra som gör det här för upplevelsen och för att ha kul, visst borde vi kunna springa utan att kasta muggar omkring oss? Även på löparfester som Göteborgsvarvet med flera. Och ska vi hälla i oss energi från små folie- eller plastförpackningar kan vi gott plocka upp dem också efter oss. Eller plocka upp förresten? Inte slänga alls är väl bättre.

utsikt, vyer, Valtellina Wine trail, Malin Lundskog, löpning, hållbar, hållbar löpning
inget skräp på hela serpentinlöpningen upp hit!

Hållbar löpning

Livet som relaxad löpare (alltså löpning utan press, prestationskrav, måsteträningar och dåliga samveten) gör mig hållbar i både kropp, knopp och själ. Det har jag skrivit om förut, men när vi nu ändå är inne på hållbarhet kan jag ju skriva mer om det. Det handlar ju inte enbart om nedskräpning. Det handlar om vad vi väljer att springa i för kläder, skor och andra prylar. Hur vi transporterar oss till våra löprundor och motionslopp. Och även om vi inte springer i djungeln så är det här med löpning och miljövänlighet en djungel.

Jag är i början av att lära mig och vill veta mer. Vilka material på löparkläder är bättre ur miljöaspekt? Hur kan vi tanka energi om vi inte gör det ur färdiga gels och barer (för oss som springer långt och behöver fylla på under språng)? Vad kan vi tänka på när vi tvättar, både oss och våra kläder och skor? Finns det något vi kan köpa begagnat? Och ärligt talat: hur ofta behöver vi byta våra löpardojor?

Mer om hållbar löpning

Jag har säkert missat några frågor här, säg till i så fall! Det här ligger mig varmt om hjärtat, jag vill ju fortsätta njuta av löpning och jag vet att jag inspirerar fler att göra det. Då kan vi ju lika göra det ur alla möjliga hållbarhetsperspektiv tänker jag. Håller du med? Jag återkommer med svar på frågorna ovan snart, passa på att lägga till några du också! Det här är ju några av de små steg vi alla kan ta för att fortsätta ut o njuta i löparspåren utan att påverka miljön och klimatet negativt. Det lilla stegets kraft du vet!

Och det här skriver jag från tåget, som jag valde att ta från Milano och hem till Göteborg i hållbarhetens anda. Men det är (minst) ett helt eget inlägg.

hållbart resande, hållbar hälsa, Malin Lundskog
Hepp från Hamburg! Snart i Göteborg och skriver vidare.

Förresten, sanningen om våra glas – en kul knorr …

Vi läste på att man skulle ha med sig vindjacka, pannlampa, mobiltelefon. Och glas. Fast det stod på engelska. Alltså ’glass’. Inte ett dugg svårt att förstå, men i våra huvuden trodde vi att vi skulle ha med oss glasögon. Alltså solglasögon! När det står glas?! Dessutom hämtade vi inte ut vår goodiebag förrän efteråt (nu snackar vi goodiebag förresten! Varsin flaska vin, den där muggen och polenta, ost, korv från lokala producenter).

Anyway: min smarta kompis vaknade upp morgonen till loppet och hade i princip drömt sig till att det inte alls var obligatoriskt med solglasögon, utan glas. Dels för att vi skulle provsmaka vin längs löparbanan och dels för att vi hade läst just det där med miljövänlighet och inte skräpa ner. Sicken tur! Eller vi kanske ska kalla det skicklighet? Vi bidrog i alla fall till miljövänlig löpning i de italienska bergen – he he!

hållbar löpning, löparglädje, trail, Malin Lundskog

Ses snart igen, med mer hållbar hälsa, små steg och annat som gör att vi mår gott.
Är du med då?

HEJA DIG!
Kram M

Så här tvättar jag illaluktande träningskläder miljövänligt

Så här tvättar jag illaluktande träningskläder miljövänligt. Jo, för tvättar gör jag även om det mest miljövänliga kanske är att inte tvätta alls? Men det var ju det där med lukt … och det är där ättikan kommer in i bilden! Jag slänger i någon matsked ättika i sköljmedelsfacket när de värsta stinkbomberna ligger i maskinen. Funkar så himla bra! Sen har jag gamla välanvända favoriter som är värre än de värsta när det gäller stank (du vet det där med grader i helvetet). De kläderna lägger jag i blöt i ättika- och vattenbad en stund innan tvätt. Och kör sedan som vanligt. Ättika är värsta grymma grejen för både miljön, ekonomin och … mig?

ättika, sköljmedel, tvätta, hållbar, miljövänligt, Så här tvättar jag illaluktande träningskläder miljövänligt

tvättika?

Dels sparar jag ju miljön eftersom jag inte shoppar nytt (vi vet ju hur stora delar av klädproduktionen påverkar miljön) innan jag verkligen behöver det. Av samma anledning sparar jag också pengar. Och jag belastar inte miljön negativt med kemikalier som finns i många sköljmedel till exempel. Sa ju win win!

Apropå sköljmedel: helt onödigt för oss som bor där vattnet är mjukt. Som Göteborg. Och i stort sett hela Sverige, förutom i närheten av Östersund, Uppsalatrakten, Skåne, Öland och Gotland.

Hållbarhet på många plan

Du som har hängt här med mig förut, eller som kanske följer mig på Instagram, vet att jag verkligen älskar havet. Att bada i det, springa vid det och bara vara med det. Och att äta fisk och skaldjur. För havets skull tycker jag att det här med att tvätta miljövänligt är viktigt. Och att tvätta syntet i en tvättpåse som fångar upp mikroplast. Jag använder guppyfriend, men det finns kanske fler?

Apropå vatten, visste du att jag har en bakgrund som informatör och kommunikatör och att mitt sista jobb innan jag tog mig in i hälsobranschen var på Gryaab, avloppsreningsverket här i krokarna? Hur som så är det så det är. Snacka om att jag lärde mig mycket där, om betydelsen av vad vi spolar ut via toaletten, duschen, handfatet, diskmaskinen eller tvättmaskinen. Det försvinner ju liksom inte …

firar generositet och tacksamhet, fira framgångar, hälsa, blogg, Malin Lundskog

gör vad jag kan för att kunna fortsätta njuta av det här

Så här tvättar jag illaluktande träningskläder miljövänligt

Det här är mina latmansregler som gör både mig, mina träningskläder och hela härligheten mer hållbar: jag tvättar inte i onödan och när jag tvättar gör jag det med miljövänliga medel, som ättika när jag behöver fräscha upp, annars inget sköljmedel alls. Jag kör dessutom med tvättnötter som tvättmedel! Och guppy-påsarna …

Tvätta lugnt och träna på! Och du – har du några hållbara tvättråd för stinkade träningskläder? Dela gärna med dig! För hur okej det än är med färsk svett, så är den gamla ingrodda ingen höjdare tycker jag.

Ses snart igen,
tills dess: heja heja dig!

ps. det här med att jag inte tvättar i onödan … jag duschar inte heller i onödan som jag skrev om i somras. Latmansregel det också, he he he.

En hemsida från Everday