havet

Årets första kalla bad

I dag tog jag årets första kalla bad. Visserligen badade jag på nyårsdagen, men då bastade jag först och jag räknar inte riktigt de baden som kalla. Inte för att jag räknar baden överhuvudtaget, jag tar dem när andan och lusten faller på, men ni fattar va?

Nej, jag har fortfarande inga neoprenskor eller -handskar när jag badar utan går på i ull-skidstrumporna och fodrade arbetshandskar. Plus att jag ställer mig på en fårskinnsfäll efteråt. Samma fäll som jag har med mig i hängmattan på mina sova ute-nätter. Gillar när jag kan använda det jag redan har och inte måste köpa nytt till allt jag vill göra.

Hur som helst: årets första kalla bad var lika sockerdrickspirrigt och gôtt som ett kallt bad brukar vara. En av mina bästa människor var och hälsade på ute på ön och ingen av oss kunde vara tyst om det goa med ett dopp. ”Åååhh, vad härligt!” ”Herregud så skönt!” ”Man ångrar sig icke!” ”Så salt o gôtt!” Och så vidare.

springerspaniels, knippla, snö — hundarna på playan, på väg mot badtrappan

Det blåste rätt kallt där vi badade, men vi tog hellre lite vind för att kunna bada nakna, än en badtrappa som ligger bland husen. För det är badkläderna efter badet som kyler ner mest och att slippa det momentet är himla skönt. Dessutom är väl alltid ett nakendopp att föredra, eller vad säger ni?

Men först: en promenad

njut av utsikten, knippla, årets första kalla bad — innan badet gick vi en runda och njöt av utsikten (som det också står på skylten)

utsikt från knippla, årets första kalla bad — utsikten från toppen av ön

vind, vågor, knippla, utsikt — Det kanske inte syns, men harrejaddrar vad det trallade på i vinden …

Jag är glad att jag har vänner som badar med mig när de kommer ut till ön och hälsar på. Ja, jag är glad att jag har vänner. Punkt. Jag är också tacksam över badtrappor som hänger kvar över vintern, så att det alltid finns någon som ligger i lä. Och som sagt: man ångrar aldrig ett bad …

Årets första kalla bad och sedan en bastu

Efter en hel jullovsdag åkte min kompis Mari hem till stan igen. Själv drog jag till bastun (fredag ju!) och vann tre flaskor vin (men det kan jag berätta mer om en annan gång). Ja, och badade – men det räknas visst inte …

Vi ses snart igen, till dess: heja naturen! Och vännerna.
Kram Malin Lundskog

Vill ni läsa mina tips för hur jag håller värmen vid kalla bad? Kolla här.

En stillsam eftermiddagspromenad rensar hjärnan

Ni vet det där med väder och att jag älskar väder? Oavsett om det handlar om storm eller stiltje, regn eller sol och alla andra väder. Men det här ändå. Stillheten. I torsdags var det så här stilla och just då kändes det som att en stillsam eftermiddagspromenad var det allra bästa för att rensa hjärnan efter en dag i skrivarstolen.

, sjöbodar på knippla, spegling i vattnet

En stillsam eftermiddagspromenad rensar hjärnan, sjöbodar, spegling, utsikt — ljuset? är det inte magiskt?

En stillsam eftermiddagspromenad rensar hjärnan, sjöbodar på knippla, knippla hamn, november

En stillsam eftermiddagspromenad rensar hjärnan, utsikt västerut, solnedgång

Vet ni, ibland är det så vackert här att jag nästan inte vet vart jag ska ta vägen. Så jag tar vägen hit. Till bloggen. Och bjuder på stillhet, sjöbodar och speglingar från eftermiddagspromenaden i torsdags. Och kanske den snyggaste spegelbilden av dem alla:

fina Brorsan, på Ankis (badplats) här på Knippla

Ses snart igen och tills dess: HEJA allihop och heja naturen som är så här vacker.
Kram Malin Lundskog

Hela havet stormar

Det är inte bara för att jag måste på grund av hundar som jag går ut en dag som denna. Eller går och går. Stretar dubbelvikt är nog en bättre beskrivning på promenaderna idag. Och på klipporna kröp jag till och med. Men man vill ju inte missa naturens alldeles egna skådespel, eller hur? Snacka hela havet stormar.

utsikt, hela havet stormar, vågor vid bastun på knippla, oktober 2023

hela havet stormar, vågor vid bastun på knippla, oktober 2023 — någonstans under allt vågskum är en av våra finaste badtrappor

hela havet stormar, Ankis badplats på knippla, oktober 2023 — här är en annan härlig badplats, Ankis.

hela havet stormar, vågor vid Ankis badplats på knippla, oktober 2023, vågskum

hela havet stormar, vågor vid Ankis badplats på knippla, oktober 2023m översköljd badbrygga

Vilken lyx det är att kunna gå hem och stänga dörren om sig en dag som denna. Och att inte vara sjöman …

Ses när det mojnar, tills dess: HEJA på!
Kram Malin Lundskog

Malin Lundskog, storm, knippla — Nej, det räckte inte att hålla i hatten, den blåste av ändå . Höll fast den med luvan.

Veckans gott och blandat i början av september

Veckans gott och blandat är en ny kategori här på bloggen. Jamen, varför inte tänker jag. Om inte annat för min egen skull. Som en dagbok i veckoformat, typ. Kort format. När jag skriver det här är det söndagen den elfte september. Valdag i Sverige. Träningsdag. Och, har det visat sig, en perfekt dag för makrillfiske.

Psst. Längst ned i det här inlägget länkar jag till gottochblandat-inläggen jag skriver framöver, för er som vill hänga med på dem.

Min första veckans gott och blandat

Den här veckan har jag äntligen varit på humör för träning och inte bara motion. Det var ett tag sedan sist och har massa anledningar, som bränder, bröllop och värmebölja till exempel. För dig som vill läsa mer om träning och motion har jag en uppsjö inlägg här.

veckans gott och blandat, träning — i måndags körde jag ett köttapå-pass på Knipplas finfina utegym

När vi ändå pratar träning, så drog vi äntligen igång träningen i parken här på ön igen, efter uppehåll på grund av bränder, bröllop (känner ni igen?) och dessutom resa till Fårö (återkommer om den). Varje söndag kl 10, förutom när vi inte kör då he he, peppar jag öbor och andra härliga människor. Som idag.

veckans gott och blandat, träning, Knippla, Malin Lundskog — Och ibland är vi tjugofem, ibland fem. Oavsett är vi alltid goa och glada!

Dessutom har jag sprungit med hundarna, men min lille galna Jackson lägger fälleben på mig mest hela tiden, så vi får se hur det kommer att gå med fortsatt springa med hund-löpning … I padelhallen på Hönö däremot är hundarna inte med. Dit drog jag i fredags och spelade lunchpadel. Herregud, så roligt.

Och roligast av allt är nog ändå att jag har varit så tillfreds under veckorna utan träning. Njutit av livet minst lika mycket som den här veckan och låtit mig själv vara i fred. Ni ska veta att det inte alltid har varit så … Men no more dåligt samvete, som Viktoria och jag har pratat massor om i vår podd Min perfekta kropp (den återkommer snart, i något ny tappning. Tror vi …).

Poddar och dåliga samveten

Apropå poddar: i veckan spelade vi ääääääntligen in vårt trettiosjätteavsnitt, Cilla och jag. Av podden Skriverier med Malin och Cilla och ja. Det avsnittet blir en resa. Släpps fredagen den 16 september. Så här glada var vi över att äntligen ses, även om vi sågs online:

Veckans Gott och blandat, podd, Skriverier med Malin och Cilla, författare — Ser ni hur stolt hon ser ut, Cilla? Med all rätt! Hon berättar här om att hennes andra spänningsroman är klar!

Apropå avskaffande av det dåliga samvetet: i torsdags coachade jag de fenomenala kvinnorna i mitt medlemsprogram GLAD FRi STARK. Där pratar vi också mycket om dåligt samvete. Om att vi belastar oss med måsten och borden som kanske inte alls är måste. Eller borde. Gruppträffarna i GLAD FRi STARK är på riktigt en av mina favoritstunder varje vecka. Vissa veckor är det extra favorit-aktigt. Som den här veckan.

glad fri stark, hälsa, Malin Lundskog, författare — tacksam för gemenskapen med kvinnorna på andra sidan skärmen

Redigering, redigering, redigering

Som jag redigerar. Varenda dag. Massor. Det säger förmodligen en hel del om hur kasst mitt manus var från början, när jag nu behöver lägga sanslöst mycket tid på det här. Men vet ni: det är så himla kul! Nästa vecka ska jag bli klar. Med den här redigeringsrundan alltså. Det lär bli fler …

veckans gott och blandat, Malin Lundskog, författare, redigering — Morgon, middag, kväll, inne, ute och på färjan. Jag redigerar överallt! Hela tiden.

Jag är företagare också ja

Jomenvisst, jag är företagare. Jag skriver, tränar och coachar i mitt bolag. Och jag driver (drev? Kommer att driva?) restaurang. Som företagare. I onsdags var jag på nätverksfruksot med Öckerö Företagarförening och Öckerö besöksnäring. Vet ni jag var riktigt nervös för att gå (även om jag cyklade) dit. Eftersom det här var första mötet efter sommaren, kunde jag redan på förhand räkna ut att alla skulle ställa frågor om Den Glade Knoden. Om branden. Om Knippla. Det gjorde de. Och jag berättade det lilla jag vet. Men det som sig mig och som också är anledningen till att jag tar med det mötet i den veckodagboken är att alla som frågar låter sorgsna. Men vi som driver (drev? Kommer att driva?) Knoden, vi har sörjt klart. Nu blickar vi framåt.

transport av cykel under tranportcyklingen till Öckerö Företagarförenings nätverksfruksot.

Födelsdagsbrunchen och -minigolfen

Vår yngste son, av två, fyllde år i går. Tjugofyra. Honom firade vi med sviiiiingo brunch på Lavette, inne i Göteborg. Kanske testade vi en del drinkar där också, men det är väl inget man skriver om på en blogg? Att man dricker drinkar mitt på ljusan dag, menar jag. Hur som helst: Gå dit!

brunch, Göteborg, födelsedag — Inte bara gott, utan väldans trevlig personal på Lavette också. Nästan som hos oss på Knoden, he he

Mätta och belåtna tog vi oss till Allén minigolfbana. Visst är det kul med minigolf? Särskilt när man inte hamnar sist … Och särskilt när de gör en bana fylld med referenser till Kal, Ada, bokmässan och Kurt Olsson. Bland annat.

Veckans gott och blandat, minigolf, kosksräck, Göteborg — kommer ni ihåg koskräcksfrågan?

Och livet på ön, med hundar, man och hela havet

Jamen, det är väl klart att jag har hängt på ön. Det är ju det jag gör. Nästan jämt. Det här har vi gjort den här veckan:

veckans gott och blandat, Knippla, västkusten, utsikt — här stod jag och kände den där första småkyliga, friska, klara, underbara hösten i vinden.

Jackson, som aldrig slutar bada
lyxiga utsikten i morse
först röstade vi, sen fiskade vi makrill

Nu är jag mätt och belåten (igen), efter en middag på stekt , egenfångad makrill. Och valvakan har bara börjat.

Veckans gott och blandat är slut

Även om mitt liv kan verka spretigt så ser jag en röd tråd och den handlar om hav, kreativitet och livsnjuteri, oavsett om det är jobb eller fritid. När jag skriver det här inser jag hur oändligt mycket man gör under vecka. Inte konstigt att man är trött mellan varven? Hur det går med valvakandet återstår att se, men man undrar ju: hur ska vi ha det i Sverige egentligen?

Ses snart igen?
Tills dess: heja heja och varma kramar

Malin Lundskog

Här hittar ni fler inlägg om veckan som varit:

9. Väldigt vackert, vader som läker och vaccin
8. Kvinnohistorier, Qatar och cool belysning
7. Cirkus i huset, Claes kalas och champagnens dag
6. Hösttecken, hundar och hopp om framtiden
5. Mindfulness, manus och mysiga tröjor
4. Hösten kom med hummer hälta och härliga bad
3. Bokmässa, burar och barndomsvänner
2. Tomater, träning och tacksamhet

På Knippla kommer goda grannar med tång

På Knippla kommer goda grannar med tång. Bland annat alltså … Men det är just tången och generositeten från goda grannar jag vill berätta om idag.

Som ni kanske vet badar jag året runt i både ur och skur, storm och stiltje och sol och moln. För några veckor sedan stod min badkompis och jag på badbryggan och åååhhhade och aaaaahade över vilket liv vi lever. Om hur vackert vi har det, och hur enkelheten i livet på ön gör oss gott. Och just som vi stod där och tänkte att det eventuellt inte kan bli bättre kommer en kajak glidande över det blickstilla havet.

Det kunde alltså blir bättre!

Ja, det kunde blir bättre. Det kanske det alltid kan? Hur som helst: i kajaken satt Kerstin. Alltså, Kerstin är min målbild! Vill också vara somt Kerstin när jag blir äldre: ut och paddla kajak, lära mig att fridyka, odla ätbara grejer i hela trädgården och forsätta att vara nyfiken på livet och säga till mina yngre fellow öbor att det enda vi har framför oss är framtiden!

Inte nog med att det var galet vackert med kajaken, havet, glittret och tystnaden. Kerstin hade varit ute och plockat tång. Sockertång. Till min man, den store matlagaren i vår familj. De hade pratat om tång under dansen (kommer ni ihåg när jag bjöd upp Knippla till en Jerusalema challenge?) och några dagar senare paddlade Kerstin iväg och plockade. Hur underbart är inte det? Snacka goda grannar!

Vi äter tång

När vi hade hämtat hem sockertången hängde vi upp den på tork på balkongen och även om den var sktisnygg där den hängde, så testade vi (eg min man) att göra fiskrullader i tång till middag. Skulle man kunna kalla crossover-mat va, där Japan och svenska Västkusten gifter sig …

På Knippla kommer goda grannar med tång, sockertång, västkusten — tång på tork

Första giftermålet var inte helt lyckat, vi hade för tjockt lager med tång runt fisken, det blev ganska segt. Men när vi tog ett tunt lager tång blev det mumsigt som sjutton. För att inte tala om effekten av torkad smulad tång (sparat på burk) på halstrad fisk.

Vi är något på spåren här, med vår tång. Och snart ska jag dyka ner och plocka upp sockertången Kerstin hittade nära land, men sparade till mig att plocka själv. Undra ord det smakar ännu godare då?

Hur som helst så kommer vi att äta mer tång. Även om jag inte får tag på så mycket när jag dyker ner, så är våren bästa skördetid och vi har skaffat andelar i en tångodling (ni kan kalla oss tångbönder om ni vill …). Dessutom är jag säker på att allt fler kommer att äta allt mer tång eftersom det är ett klimatsmart och proteinrikt livsmedel.

och samlar tången inte gott, kan man ju alltid klä sig i den …
foto: Viktoria Davidsson

Men visst är det också värt sina ahhhhh och åååååh, att goda grannar kommer med tång på Knippla?

Har ni testat svensk tång? Berätta gärna!

Vi ses snart,
tills dess: HEJA HEJA! och häng gärna med på äventyr på Instagram där jag badar, käkar tång och lever livet.

Hälsar Malin med varma kramar, nytvättade händer och anpassat avstånd

En dag på sjön i januari – vilken grej!

En dag på sjön i januari. Alltså … WOW! Idag fick vi äntligen lön för mödan att ha båten kvar i vattnet året runt. Solen strålade, minusgraderna kylde, vinden var bortblåst och isen låg som tunna flak och tjock slush i hamnen. Perfekt båtväder!

en dag på sjön i januari, hönö, Askeladden, Claes — I förmiddags hämtade vi båten på Hönö, där den äntligen har fått en värmare som vi kan styra via app
för att värma upp båten.

När vi hade hämtat båten från Svartskär marin (tack för service!) på Hönö tog vi en svängom runt öarna. Så annorlunda mot alla andra båtturer! Det där med värmare är en möda med vinterbåtandet. Hålla värmen, se till att det inte blir fuktigt i båten, att diverse vattenledningar inte fryser, att den är förtöjd så att den klarar stormar och alla andra friska vindar är några andra kära besvär.

Vad skiljer en dag på sjön under vintern från en på sommaren?

Det är mycket som skiljer sig mellan att åka båt på sommaren jämfört med vintern. Några saker är ju uppenbara. Som vädret till exempel. Eller kanske snarare temperaturen. Och mängden båtar. Vi var inte ensamma ute, men jag kan räkna båtarna vi mötte på ena handens fingrar. Sommartid är det inte så. Inte ens i närheten av så …

De här och två båtar till mötte vi på två timmars båttur …

Någon gång strax före jul drog vi iväg på julmarknad med båten. Då lärde vi oss hur man undviker att halka på frostiga båtdäck, för de blir ju attans hala. Hur man gör? Man svabbar däck med saltvatten! Swish säger det så försvinner frosten. En dag som idag kommer den tillbaka efter en stund, men det känns gôtt att ha fattat hur man gör för att inte halka och kanske ramla överbord. Inte ens jag som gillar vinterbad är sugen på att ramla i när det är kallt.

Apropå kyla och skillnader, så fryser tamparna till stelfrusna pinnar när det är kallt. I alla fall om de har varit regnvåta eller blivit tappade i havet … Så, rejäla vantar som gärna får vara vattentäta (jag ska skaffa typ cementblandarvantar om ingen av er har något annat bra tips) och att fixa till tamparna så att man inte behöver lägga fast båten med knopar utan kan använda karbinhakar i änden av tampen istället. Himla tur att jag har tränat på att både slitsa och tagla (som jag berättade om i mitt första kvartal som öbo är ett drömliv), så att jag kan fixa det, he he. Återkommer med resultatet.

Vi lekte isbrytare

Och så är skillnaden det här med is då. Det är inte bara att köra på liksom … Vi tog några slalomsvängar ute på fjorden (i brist på annan slalom) mellan de slushiga sjoken. Inne hamnen har det fryst på ännu mer, så vi fick leka isbrytare (äntligen!) Spännande! Eller ”vå sa ni ud för?” som en av gobbarna på ön frågade oss med en go glimt i ögat när vi kastade loss.

vi leker isbrytare …
och ni ser på flaggan hur lite vind det var idag!

Varför? För att det är så jäkla gôtt med hav, sol och frisk luft. För att vi vill. Och för att vi njuter här ute. Mår bra! Större anledning än så behövs inte. Större anledning än så kanske inte ens finns? Må bra går inte av för hackor! Mer må bra i livet eller, vad säger ni?

Vi gled förbi bergen jag går eller springer i varje dag.
Häng med på Instagram så får du se mer av det!

Det här är första vintern vi har båten i sjön. Ja, det är vår första vinter på Knippla och dessutom första vintern med hyttbåt så vi har massor att upptäcka. Stay tuned … Och berätta gärna om det är något du vill tipsa eller fråga om!

en dag på sjön i januari, Malin Lundskog, Knippla, västkusten — Wooooopa!

Skepp ohoj!
o heja dig tills vi ses snart igen.

En dag på sjön i januari går inte av för hackor! Vi lär oss mer hela tiden om både oss själva, om vad som skiljer sommar från vinter och om vad som får oss att må bra. Vilken grej!

KRAM Malin Lundskog

Just det ja …

Kom inte på förrän jag hoppade i land igen att jag hade med mig både systemkamera och drönare (ja, jag vet! Jösses vad kul det blir med den) för att kunna visa er ännu mer av allt det vackra. Men. Var så uppe i att uppleva, kanske att leva, så jag glömde av mig. Tur att det finns fler dagar att ut och njuta på sjön av. DÅ ska ni få se ännu mer. Om ni vill …