Breaking news igår: Försäkringskassan skriver upp siffrorna för sjukskrivningar inför nästa år och tror att sjkskrivningskostnaderna kommer att hamna på 2,8 miljarder (TVÅKOMMAÅTTA!) jämfört med årets 1 miljard kronor. De korta sjukskrivningarna ökar. Sjukskrivningar som beror på stressrelaterad psykisk ohälsa ökar mest. Bland de som sjukskrivs är kvinnor mitt i livet flest.
Jag är en sån. Kvinna mitt i livet. Vad är det som händer egentligen? Är det dags att vi skärper till oss? Beror det på att vi vill vara bäst? På allt? Eller för att vi är räddast att bli av med våra jobb? Eller för att vi tar mest ansvar. Överallt? Eller för att vi sätter andra i främsta rummet. Eller…?
Jag har ändå varit där, dundrat in i den berömda väggen, gråtit, känt mig helt likgiltig, inte kunnat sova, svettats som en gris på natten (min drygt 30-åriga kropp trodde den var i övergångsåldern pga stress), skrikit alldeles för gällt, alldeles för ofta åt mina små söta pojkar, inte kunnat fokusera på att läsa ens den enklaste bok eller tidning, inte orkat nåt, inte velat träffa nån. Jag har varit där och har ändå bara min egen förklaring till vad som hände. Ingen generell. Men jag kan gissa. Kan du?
Jag är dock helt säker på att det inte beror på att vi kvinnor mitt i livet är sjukligare än yngre och äldre kvinnor, eller vekare än män i någon ålder.
På de här korta sjukskrivningarna följer ofta långa. På de långa sjukskrivningarna följer förtidspensionering. På förtidspensionering följer inkomstbortfall för individerna och ökade kostnader för samhället. Ökade kostnader för samhället innebär besparingar på andra viktiga saker. Och spiralen spinner vidare. Åt fel håll!
Nu, alla kvinnor. Och män. I början, mitten eller slutet av livet. Nu gör vi det: skärper till oss och tänker efter före! Det är inte svårare än så. Det är nåt jag är helt säker på. Hälsan tar inte semester, hälsan jobbar gärna övertid bara den får lite återhämtning, hälsan är inte på elitnivå inom alla områden, men OK är också OK, hälsan tiger still när den är här och det förebyggande hälsoarbetet är både billigare och roligare än det rehabiliterande. Har du nåt val egentligen? Häng med! Hälsa mera™!
Hur det än låter, så är jag ödmjuk av den utbrända erfarenheten
//Malin L