Jag är så himla glad att jag är villig att omvärdera sanningen om mig själv. Ja, att jag inte tror på att jag enbart är en sådan som gillar träning. Eller att skriva. Eller sticka. Utan att jag är både det ena och det andra och dessutom nyfiken på mer. Som idag, när jag var på Sjöfartsmuseet med en kompis och köpte ett årskort på Göteborgs Stads muséeer (Sjöfartsmuseet, Rhösska, Stadsmuseet och Konstmuseet). Så glad att jag testar livet som kulturtant. 140 spänn kostade det idag. Tänk att jag kan gå på fyra olika museum hur ofta jag vill under hela 2025 för etthundrafyrtio kronor. Fantastiskt!
Oceanista
Det var utställningen Oceanista – Havet och mode som lockade oss till museet. Och wowowow vilken utställning. Så jäkla snyggt gjord och så jäkla intressant, med mode, sjömansränder, stickade tröjor (man kunde känna igen en drunknad sjöman på hans stickade tröja), badkläder Håkan Hellströms scenkläder från hans första spelning och franska fiskarskjortor. Bland annat. Gissa om jag blev inspirerad till att skriva om sjömän (och deras kvinnor i land)? Som sagt: wow!
Sjöfartsmuseet
Jag har nog inte varit på Sjöfartsmuseet sedan barnen var små. Men så glad jag är att vi gick dit idag. Vilket ställe! Både akvariet som alltid är aktuellt med havet och allt som lever och växer i havet. Är inte sjöhästar ett jättekonstigt djur förresten? Och hur kan clownfiskar och andra ha de vackra och starka färger de har? Ja, i den delen av museet dyker också onekligen frågor om klimatförändringar upp …
Livet som kulturtant?
Nja, egentligen kanske rubriken är vilseledande. För även om jag är en kvinna som konsumerar eller ägnar sig åt kultur, vilket är definitionen av kulturtant så … finns det väl olika nivåer av det här kulturtanteriet. Och för mig handlar det om att jag skriver och läser. Lyssnar på musik och kollar tv. Men inte på någon så kallad finkulturnivå. Eller i pösiga Gudrun Sjödén-kläder (förlåt, men visst får jag förklara kulturtant på det viset?). Men: ju mer jag skriver och konsumerar kultur som ett sätt att utvecklas, utmanas och lära nytt, desto bredare blir mitt kulturkonsumtions-smörgåsbord och … ja. Livet som kulturtant helt enkelt. En kulturtant som vill skriva om havet och sjömän. Och kvinnor. Kanske från en liten ö som heter Knippla, i södra Bohuslän, he he.
Ja, vi får väl se vart nästa musei-besök går, men oj vad kul det är att göra sånt jag inte gör varje dag. Heja kulturlivet! Och tanterna som njuter av det …
Kram Malin Lundskog
PS. Kommer ni ihåg när jag berättade om mina konstnärsträffar? Museum är definitivt ett sätt att gå på konstnärsträff.
Hej där! Jag heter Malin Lundskog och jag älskar livet, havet och att skriva. Förutom härligheter som min familj, mina hundar, att fylla lungorna med luft, ögonen med utsikt och själen med glädje. Och Bruce Springsteen.