Jag testar lymfmassage i alla fall under en period för att se om det kan göra skillnad för den tunga känslan jag har i kroppen. För några år sedan slutade mina ben att spänsta i backarna, de samlade på sig vätska och jag fick en känsla av att det står still i kroppen. Rätt frustrerande, eftersom jag gillar att vara igång med både träning och vardagsmotion. Efter läkarbesöket då, som enbart mynnade ut i vätskedrivande tabletter har jag försökt lösa den stillastående känslan i kroppen på egen hand både genom att strunta i den och genom massage, meditation och mat.
Men så kom jag på att det finns något som heter lymfmassage, som jag bara har varit på en gång. Jag ser nu att det var fem år sedan och redan då beskrev jag svullnaden i mitt ena ben, läs mer om det här. När jag läste på om lymfmassage nu, kändes det som en grej för mig att testa igen, så *trumvirvel* nu gör jag det.
Så här tycker jag om lymfmassage
Tre gånger har jag varit på Åsas friskvård nu och oavsett om det har långtgående effekt för mitt lymfsystem eller inte, så OH MY GOD! Vilken avkoppling själva behandlingen är. Hela nittio minuter ligger jag där på en varm brits och blir ompysslad av Åsas lätta händer. Och ibland också av hennes nypande koppor, då hon tar ett ordentligt tag i låren med gummisugpropparna. Har ni sett sådana sugproppar som liksom suger med sig huden upp och ska hjälpa cirkulation på traven?
Första gången var massagen jätteskön och avslappnande, men jag vet inte om vi fick någon ordning på något egentligen. Jag kanske kände hur det pirrade igång i huden, men det kan lika gärna vara ett önsketänkande. Effekten den gången var att jag var oändligt törstig efteråt, så något gott gjorde det säkert.
Efter en vecka kom jag tillbaka och då jäklar! Redan när massören gjorde sina första mjuka rörelser någonstans på armar och i armhålor (där vet vi att det sitter lymfkörtlar, eller hur?) surrade det igång nere i benen. Det syntes tydligen också. Det var också andra omgången av lymfmassage, som Åsa körde koppning på mig och det var en riktigt go känsla. En sån där när man liksom känner att något gör gott och ont samtidigt. Ja, det kanske låter konstigt, men gott-ont är det rätta ordet (om det ens är ett ord?).
Tredje gången gillt då? Tredje veckan svarade mitt lymfsystem snabbt med pirr och surr i huden så fort Åsa började jobba med mig. Hon koppade och masserade och la massa fokus på benen den här gången. Och vet ni vad? Sedan dess är känslan i kroppen lite lättare. Hade jag inte haft min gubbvad (ja, igen) hade jag sprungit lätt och ledigt i backarna här på ön. Tror jag i alla fall.
Lymfmassage och egenvård
Nu är det egenvård som gäller i tre veckor innan jag ska tillbaka igen, något jag ser fram emot. Egenvården innebär bland annat änglavingar som vi inleder varenda massagetillfälle med. Andas in, armar ut och uppåt sträck, andas ut, pressa ihop handflatorna and repeat. Fem gånger och sedan hitta de där små hålorna ovanför nyckelbenen och putta igång lymfsystemet. Och joråsåatteee. Redan där surrar det i huden nu.
Imorse var jag ute och gjorde änglavingar på klipporna. Första shortsdagen för säsongen och kanske lite mycket solsken i blick, men ändå …
Här är en länk till lymfhoppet, som min massör Åsa rekommenderade mig att titta på. Film ett handlar om just egenvård, så nu vet ni vad jag har för mig, he he.
Min kropp är i förändring
Ja, jag fattar, min kropp är i förändring och jag tänker inte bråka med den om det. Jag tänker inte ens tycka illa om den, vilket annars är en enkel lösning. Kriga mot kroppen och påstå att allt är kroppens fel ni vet. Jag accepterar att det är som det är med min kropp och går på lymfmassage för att hjälpa den (=mig) att må bra och kanske hitta någon form av lättare känsla rent fysiskt.
Det här med lättare har inget med vikt att göra, jag väger mig aldrig och är inte intresserad av att göra det heller. Den lätta känslan jag är ute efter handlar om mer om att inte känna mig stum i benen, är ni med?
Och det är därför jag går på lymfmassage. I inlägget om mitt förra besök, som jag länkade till ovan hittar ni mer fakta om lymfsystemet och vad det gör för oss.
Har ni testat massagen eller har ni egen erfarenhet av en trött tantkropp? Dela med er och lyssna gärna på trettonde avsnittet av podden Mitt perfekta liv, då vi pratar om mina trötta tantben och acceptans av en kropp i förändring.
Vi ses snart igen allihop. Tills dess: heja heja er!
Varma kramar Malin Lundskog