12 månader i hängmattan

I går och i dag (och kanske främst i natt?) har vi firat 12 månader i hängmattan, Agneta och jag. Ja, vårt äventyr med en utenatt i månaden som jag har skrivit om förut och som ni kan läsa mer om här. Och även om vi hittills håller oss här på ön, så är det ett äventyr varje gång. Vi håller oss till och med på samma plats på vår lilla ö nästan varje gång och det är ändå ett äventyr. Och i samband med ettårsfirandet la vi till momentet frukost till äventyret. Ett riktigt halleluja-moment, som kanske blir nästa steg i utelivet? För ett år är bara början …

Förresten, en stor del av äventyret är samtalen. Ni vet de där som börjar med glädjen över att få fjutt åp brasan och sedan övergår till färger för att fortsätta in på sambandet mellan allt, vidare över till föräldrar och barn, hockey och fotboll, mat och musik. Ja, när vi väl kryper ner i våra sovsäckar är det som att vi har löst alla problem och skapat fred på jorden. Mer utenätter åt folket säger jag.

Och vips var det morgon

Vi somnade under stjärnorna och vips vaknade vi till det här. Det som ser lite blurrigt ut är myggnätet jag har på min hängmatta. Det håller även undan fukt, så trots en fuktig natt sov vi utan tarp. Ja, jag vet: alldeles underbart är det.

Efter omaket att lämna den sköna värmen och det goa gunget i hängmattan för att gå upp och kissa orkade jag inte ta av mig skorna när jag kom tillbaka till hängmattan igen. Men vet ni, här och så här hade jag kunnat ligga hur länge som helst i solen.

Och min ryggsäck har fått ett nytt märke

Precis som våra tidigare äventyr ute i hängmattan ser jag redan fram emot nästa. Nu har jag sytt fast märket på min vandringsryggsäck. Snyggt va? Mot nya äventyr. Och nya utenätter.

Vi ses snart igen allihop, tills dess: Kram o ut o njut,
Malin Lundskog