• Skip to primary navigation
  • Skip to main content
  • Skip to primary sidebar
  • Skip to footer
glad fri stark är medlemsprogrammet för dig, Malin Lundskog, hälsa

Malin Lundskog

författarskap och livsglädje

  • Tjänster
  • Aktuellt
  • Skryt och kul
  • Bloggen
  • Poddar
    • Mitt perfekta liv
    • Skriverier med Malin och Cilla
  • Kontakt

Är jag en sån där nu, som har ett eget kantarellställe?

Är jag en sån där nu, som har ett eget kantarellställe? Jag hoppas det! Var ute och gick en sväng med Brorsan i eftermiddags och helt plötsligt var de bara där! Men även om jag eventuellt nu är en sådan med ett eget kantarellställe betyder inte det att jag kommer att hålla det hemligt. Kanske. Har inte bestämt mig än. Jag har faktiskt alltid tyckt att det där med att ha hemliga svampställen är gôrlöjligt, men det kan ju bero på att jag ha varit den som är i behov av ett sånt ställe. Har jag redan ett är det inte så noga med det där med att dela med sig?

kantareller, mitt eget kantarellställe, Malin Lundskog, goda vanor
hurra för ett eget kantarellställe!

Nu känner jag att texten utan att jag var medveten om det när jag började skriva, styr i väg på annat än kantareller och min lycka över att vara en av dem som har ett eget kantarellställe. Hemligt eller ej. Jag låter den göra det. Återkommer strax till kantarellerna!

Viljan att dela med sig

Det där med att inte vilja dela med sig av något man har, inte vilja rucka på bekvämligheter för att andra eller annat ska få det bättre, det går igen på så många olika områden. Ta miljön till exempel: tänker vi inte längre än näsan räcker utan bara ser till vår egen direkta belöning och lust så är det självklart skitjobbigt att sluta köra bil eller flyga på weekendresor. Det är lätt att skylla på alla andra, alla måsten eller all tidsbrist.

Nej, nej, nej – det här är inte alls någon shaming av dig som flyger eller kör bil. Det är bara tankar jag har. Som tydligen behöver komma ut nu. Och som egentligen handlar om att vi kan förändra våra vanor. Förbättra dem. Och dela med oss av våra kantarellställen?

Jag kan lika gärna ta jämställdheten också när jag ändå är igång. Samma sak där. Klart att män inte tycker att det är så stor skillnad mellan hur vi har det, män och kvinnor. De sitter ju liksom med alla kantarellerna i tryggt förvar … Det betyder inte att de är elaka, när de inte vill dela med sig av lön, hemarbete, föräldraledighet och så vidare. Det är bara det att de har det så himla bekvämt. Och då är det jobbigt att förändra. För på kort sikt ser man ingen förbättring. Jo, även vi som lägger upp strategier och visioner för flera år framöver är kortsiktiga. Vi behöver se att vi får belöning för det vi gör. Särkilt om det är obekvämt. Och det är det, när det kommer till att ändra vanor.

Nya vanor

Vi kan förändra våra vanor. Allihop! Vi är fullt kapabla att förändra våra beteendemönster, även om vi inte kan se vår egen vinning av det. Vi är ju människor. Och människor tycker om att hjälpa andra! Jo, faktiskt. Även om vi inte tror det, så är det där med att ge andra en hjälpande hand (eller en kantarell?) ett sätt att må bra på. Att bli tillfreds med livet. Känna glädje. Och frågar du mig så är myrstegsrevolutionen ett säkert sätt att göra det på. De där små dagliga stegen som inte verkar vara mycket för världen, men som i det långa loppet gör avsevärd skillnad. Som gör att det blir gjort, eftersom det inte är så övermäktigt.

kantareller, nose work, springer spaniel, Malin Lundskog
Dagens ställe var det jag som hittade, men vill du ha hjälp med att leta upp kantareller kan du alltid fråga Brorsan …
Hans näsa är fenomenal och han delar gärna med sig. Eller … vill ju ha köttbullar i gengäld.

Mitt ohemliga kantarellställe …

Efter min långa utvikning känns det fjuttigt att jag ens tänkte tanken på att låta mitt kantarellställe vara hemligt. Herregud. Det finns tillräckligt med svamp åt alla. Tar den slut innebär ju kantarelljakten en stund ute i naturen och det i sig gör ju gott. Sänker vi farten tror jag dessutom att vi allihop känner att det finns tillräckligt med tid för alla också. Tillräckligt med möjligheter att ta hänsyn till både miljö, jämställdhet och oss själva. Jag tror på att ge! Utan någon förväntan på att få direkt. Det blir rättvist i slutändan.

Förresten kanske mitt kantarellställe inte är sådär jättemycket att hänga i julgranen. Men dagens snabba skörd räcker till två kantarellmackor i alla fall och det är mer kantareller än jag någonsin har hittat förut. Vill du veta var det ligger? Säg till!

Ber om ursäkt om jag ledde dig på villovägar. Vill du veta mer om hur du skaffar goda vanor? Hur du kan bli bättre på att både ge och ta? Häng med i mitt medlemsprogram GLAD FRi STARK, läs boken med samma namn eller häng med i min Facebookgrupp där vi varje månad utmanar oss till nya eller befästande av gamla vanor. Välkommen på allt! Det finns tillräckligt!

6 september, 2019 av Malin Lundskog 10 Comments

Reader Interactions

Comments

  1. Lite mera rosa - Cornelia Tonéri says

    6 september, 2019 at 19:53

    Ljuvlig avslutning med de två kantarellerna 🙂
    Men så viktiga tankar. Delad glädje är dubbel glädje och det är inte bara en skröna.
    Man kan dela med sig av så mycket. Inte bara kantarellställen. Tankar och känslor vi delar som är inkluderande. Det behöver inte vara svårare än så. Trevlig helg till dig.

    Svara
    • Malin Lundskog says

      7 september, 2019 at 18:53

      He he he .. ja, är visst nöjd med det lilla 😉

      Och ja-a: delad glädje osv. Det är tamejtusan hälsa det. Tack för fin kommentar!

      Heja dig!
      //M

      Svara
  2. Yvonne says

    6 september, 2019 at 19:53

    Kantarellställen ska vara hemliga! Fniss. Inget ego i det. Vi delar så mycket annat med varandra att man kan behövs ett hemligt ställe.

    Svara
    • Malin Lundskog says

      7 september, 2019 at 18:52

      Ska? Okej då 😉 Eller … vi kan ju göra som vi vill med det? Bara vi tänker/känner efter och inte låter gamla vanor och bekväma rutiner avgöra om det i slutändan inte är det som är bäst.

      Ps. blir JÄTTE-nyfiken på ditt/dina kantarellställen ;-9

      Heja dig!
      //M

      Svara
  3. Helena Roth says

    6 september, 2019 at 20:28

    Alltså… det e väl i stort skillnaden i Brist kontra Överflöd det handlar om? Som min kloka vän Dominic säger: We are busy with the management of lack rather than the distribution of abundance! Det finns kantareller så det räcker och blir över. <3 (Härlig metafor för många saker i livet – kanske tom allt?)

    Svara
    • Malin Lundskog says

      7 september, 2019 at 18:50

      Jajamensan – det är nog i stort det det handlar om. Spännande att det där med brist/överflöd går igen på så himla mycket.

      Hälsa din kloka vän!

      Heja heja!
      //M

      Svara
    • Nån som jag says

      7 september, 2019 at 20:49

      Mitt bästa kantarellställe är konservhyllan på Ica ?
      (Vill meddela också att jag lämnat en viss grupp där man i mitt tycke var lite ogin med ”kantarellerna” . Vi kan väl stötta varann ändå? ? ❤️)

      Svara
      • Malin Lundskog says

        8 september, 2019 at 11:37

        Ha ha ha! Tack för att du delar med dig av ditt kantarellställe 🙂

        Hoppas att det känns skönt att lämna. Finns så många generösa sammanhang att vara i att du förhoppningsvis inte saknar!

        HEJA HEJA!
        //M

        Svara
  4. Sandifighter says

    12 september, 2019 at 01:08

    Vilket härligt inlägg, älskart!
    Klart man ska dela av livet, av glädje, av skönheten, av det goda. För att förbättra vår jord så måste vi lära oss att dela, särskilt av sakerna jag skrev här ovanför. Men visst är det kul, att få ha något litet för sig själv en stund, som ditt kantarell ställe. Den som för en liten stund bara var din, innan du beslutade att dela med dig. Näää nu svamlar jag, hoppas du förstår hur jag menar ?❤

    Svara

Trackbacks

  1. Är jag en sån där nu, som har ett eget kantarellställe? - Bloggfeed skriver:
    7 september, 2019 kl. 01:00

    […] Läs hela inlägget av Malin Lundskog här –> Är jag en sån där nu, som har ett eget kantarellställe? […]

    Svara

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Primary Sidebar

Bloggen

Bloggen

  • En revival of ordet brandgul?
  • 116: Day-O
  • Är lagom bäst undrar vi i nytt poddavsnitt
  • 115: Här kommer Pippi Långstrump …
  • 114: Buffalo Soldier …
  • 113: Tutti frutti …
  • Jobba halvdag och sen ta semester
  • Jag tipsar om romanen Med bergens andetag
  • Easy like a sunday …
  • Ord jag vill använda mer i dagens Ordet är mitt

Footer

Malin Lundskog

Malin Lundskog, författare, porträtt i Knippla gästhamnHej där! Jag heter Malin Lundskog och jag älskar livet, havet och att skriva. Förutom härligheter som min familj, mina hundar, att fylla lungorna med luft, ögonen med utsikt och själen med glädje. Och Bruce Springsteen.

Här på bloggen och i mina sociala kanaler @malinlundskog delar jag med mig av författarlivet, ölivet och livsglädjen. Följ och dela gärna med er tillbaka.

Vad jag gör på riktigt? Lever, skriver böcker, artiklar, föreläser, poddar och inspirerar kvinnor till mod och ett gôtt liv.

Instagram »
Facebook »
hej@malinlundskog.se

En hemsida från Everday