För mig är inte det svåraste med att skriva en roman att få ihop tillräckligt många ord. Oh no. Jag har upptäckt att ordbajsande är en av mina största talanger (har ingen aning om vilka de andra är, men i alla fall). Nej, det svåraste med författandet är att få ihop en berättelse med tillräckligt få ord.

Det här gör att min redigering blir ganska omfattande. Det hade den kanske blivit ändå, av andra skäl än mängden ord. Som att jag går igång på varenda tanke jag får när jag skriver råmanus och låter mina karaktärer dra iväg åt både höger och vänster. Och jag? Jag skriver glatt om allt de gör. Är. Tänker. Och känner. Då blir det lätt väldigt många ord. Och så många olika händelser att jag har material för minst tre romaner i varje råmanus jag färdigställer.
Alla gillar olika
Det kanske är nackdelen med att jag tycker så mycket om att skriva. Jag bara skriver och skriver och skriver och njuter av fingrarna klickande mot tangenterna. Utan att tänka. Samtidigt tror jag att det galna spontanskrivandet är mitt sätt att vara författare på. Och ju mer jag läser om hantverket romanskrivande, desto mer inser jag att det spelar ingen roll hur många tipslistor i världen man läser om gör så här för att skriva en roman eller så här lyckas du med att skriva en bok.
Det finns ingen författare som gör som någon annan. Eller, det är klart att i stora dra så finns det de som jobbar efter synopsis, mer eller mindre detaljerat. Det finns de som skriver från A till B utan någon större plan och det finns de som skriver en scen här och en scen där … Ja, ni ser. Författarlivet är som vilket liv som helst. Det blir bäst när vi gör på det sätt vi själva behöver och tycker om. Eller?

Jag har i detta nu redigerat bort femton tusen någonting ord från romanen som kommer ut våren 2024. Vissa ord och meningar är svårare att skiljas från än andra, men tack vare redaktörens kommentarer känner jag mig trygg i det jag gör. Och längtar ännu mer efter boksläppet av uppföljaren till Mariannes mirakel!
Det svåraste med att skriva en roman är att skriva tillräckligt få ord …
Jag skrev det svåraste med att skriva en roman i rubriken. Det är bara jag som tycker så. Andra författare tycker tvärtom. Och någon har störst svårigheter med slutet, någon med början. Gestaltning kanske är ytterligare en annans författares största mardröm, medan någon svettas mest över miljöbeskrivningar. Alla gillar olika ni vet och det är ju precis som det ska vara.
Vi ses snart igen, tills dess: HEJA ALLA OLIKA. Och lika.
Kram Malin Lundskog
PS. Ni har väl inte missat att Mariannes mirakulösa bokklubb drar igång den sjätte november? Passa på att signa upp er för en plats i VIP-kön. Superbra priser (särskilt innan det magiska datumet 25/9-23) och annat vip:igt. Läs mer här. Och anmäl för sjutton, vi kommer att ha så himla kul!
[…] Läs hela inlägget av Malin Lundskog här –> Det svåraste med att skriva en roman […]