I dag fick lilla Stella the grandchild en julklapp i förskott. Jag menar, ska hennes mamma och pappa hinna fylla julstrumpan på julafton, behöver den ju finns hemma hos dem också. Och så kul jag har haft när jag har stickat och tovat denna strumpa till mitt barnbarn till henne första jul. Bara en sådan sak som att jag har sytt kedjestygn för fört gången sedan (förmodligen) lågstadiet. Vilken grej!
Mönstret till strumpan är Petite Knits Julstrumpa som ni hittar här: stickmönster till julstrumpan.
Värmen i ett handarbete
Häromdagen pratade jag om en vän om att sticka. Om hur stickning påminner om löpning med steg för steg och maska för maska, kilometer för kilometer och varv för varv. Allt i en monoton, meditativ rörelse. Och meditation var just vad min vän sa om hennes stickning. Att den är meditativ. Och vi var rörande överens om att det långsamma i handarbetet gör oss gott.
Och det var när vi sa att det gör oss gott som det slog mig hur gott det gör att sticka till någon annan. Inte nödvändigtvis för att den som sedan får det stickade blir glad, utan för att när jag stickar till någon annan tänker jag också väldigt mycket på denna andra. Känner en fin gemenskap med den som ska få det jag stickar. En stickning värmer både kropp, själv och hjärta från start till mål. Hur fint är inte det?
Vi ses snart igen och tills dess: Heja handarbete som värmer från start till mål!
Kram Malin Lundskog
Hej där! Jag heter Malin Lundskog och jag älskar livet, havet och att skriva. Förutom härligheter som min familj, mina hundar, att fylla lungorna med luft, ögonen med utsikt och själen med glädje. Och Bruce Springsteen.
[…] oavsett: heja det rofyllda pusslandet, som är väldigt lik stickningen jag skrev om häromdagen (här): bit för bit, maska för maska … Kram Malin […]