Jag gillar verkligen att gå och lägga mig på kvällen. Gärna tidigt (vad det nu är). Och jag tycker väldigt mycket om solnedgångar. Ni vet, med färgerna som sprakar i alla möjliga färger och luften som ändrar karaktär. Den gör något med mig, solen, när den liksom glider ner i havet och även om jag vet att det inte är så det funkar så undrar jag vad den gör på natten. Tror liksom att den vilar upp sig för att komma igen imorgon. Och hur som helst så är sommar, min vurm för solnedgångar och tidig solnedgång en rätt kass kombo, det säger ju sig självt. Därför är solnedgången ett hösttecken jag älskar. När solen går ner så tidigt att jag fortfarande är pigg och vaken och kan se den försvinna borta i horisonten.


Klart att det finns fler tecken på höst som jag gillar. Som klarare luft, mareld och trattkantareller. Men en allt tidigare solnedgång är ett hösttecken jag älskar eftersom det ger mig möjlighet till fler njutiga utsikter.
Ett annat hösttecken
Ja, sen var det ett annat tecken på att det är höst och det är att jag inser att det är dags att börja bada vid en badtrappa och inte var som helst på vilken klippa som helst. När hösten är i antågande är det alltid halare på berget. Det är som att fukten inte går ur och jag halkar och skär mig lättare på havstulpaner och japanska ostron (de är verkligen värst)när jag kliver ner i vattnet. Som i morse, då skar jag mig. Det var väl havstulpanens sätt att påminna mig om att jo du, nu börjar hösten sitt intåg här på ön.
Jag är inte lika förtjust i det här hösttecknet, eftersom det inte är lika lätt att slänga sig i naken vid en badtrappa här på ön på grund av var de finns. Men bättre bada med badkläder än inte bada alls, eller vad säger ni?
Jag säger att vi ses snart igen och tills dess: HEJA HEJA!
Kram Malin Lundskog
[…] här kan ni läsa om hösttecknen jag älskar (förutom färgen på löven […]