Hälsa med små steg

Gillar löpning
Jag har skrivit mängder med inlägg om hur mycket jag gillar löpning, hur bra löpträning är, hur bra jag mår av löpträning och fantastisk löpträningen är i största allmänhet. I slutet av sommaren gick jag ju och skaffade mig en plantarfasciit (som elitidrottare, långdistanslöpare och medelålderskvinnor rätt ofta gör – välj själv vilken grupp du vill placera mig i;-)

I ärlighetens namn så blev jag riktigt hängig när jag insåg att det är läge att pausa löpningen lite. Riktigt hängig! Och så har ju fuskat lite genom att coacha andra i löpning, där jag har tagit några små löpsteg och sen stått och pekat mest. Med hela handen… Jag har till och med glatt mig åt andras framsteg i löparspåren och framförallt åt den glädje de har upptäckt att löpningen ger dem! 

Wow-känsla i löpningen
Så kom dagen i fredags när jag fick OK på att testa mig fram. Sådär 10 lyktstoplar fram. Långsamt. Men ändå… Snacka om att glädja sig åt de små stegen! Wow! En obetydlig händelse för mänskligheten, en avgörande händelse för Malin L! Wow!

Firar söndag genom att vara glad för det lilla, glad för att jag kan hålla mig till de 10 lyktstolparna och tänker att den som väntar på nåt gott… Vilka små eller stora avgörande hälsosteg tar du idag?

Och den löpande hunden? Han springer glatt, lätt, ledigt och hur långt som helst.

Malin L

Ps: Det stora, starka kaffet är det jag som dricker 😉

tävling

du-hinner-hälsa-mera™

varva-en-kollega

lllllong-ssssslow-distance

och många till…