Förste januari 2025 började jag skriva i min femårs-dagbok. Under ett år har jag (nästan, nästan, nästan) varje dag skrivit om allt skrivrelaterat i mitt liv i den. Nu är jag alltså inne på år två och har äntligen något att jämföra med. Och vet ni, nästan varje dag är en glad överraskning. Antingen glad för att jag upptäcker att jag har utvecklats eller uppfyllt drömmar och nått mål, eller glad för att jag får syn på idéer jag hade glömt. Idag för ett år sedan satte jag till exempel igång med att skriva ett väldigt detaljerat synopsis till ett fladdrigt råmanus med arbetstiteln min sämsta väninna.





Min sämsta väninna
Ja, exakt: Min sämsta väninna. Som kommer ut som bok den sjunde maj i år! Varje dag när jag skriver i dagboken läser jag om vad jag gjorde idag för ett år sedan. Jag minns tillbaka. Och just det här med mitt synopsis (enligt snöflingemetoden, som ni kan läsa mer om här) kommer jag ihåg att min känsla var att det tog en evinnerlig tid. Att det där med synopsis var skitjobbigt och jag undrade i vissa stunder om jag verkligen skulle lägga så mycket tid och energi på det. Men nu, när jag ser på det i backspegeln, har allt gått i en rasande fart. Jag är så glad att jag höll ut och gjorde jobbet. Utan den nittonde januari hade boken kanske aldrig blivit?
Och nu ska ni få höra vad som gjorde mig extra glatt överraskad när jag satte mig ner för att skriva i dagboken idag och läste om förra årets synopsis-skrivande. Jo! Idag påbörjade jag ett synopsisarbete för en hel bokserie. Tänk om jag nästa nittonde januari blir lika glatt överraskad? Om det synopsis jag drog igång idag, har lett till fler bokutgivningsavtal? Om inte, så lär jag mig en himla massa längs vägen och kunskap är inte ett dugg tungt att bära, eller hur?
Min femårsdagbok är som sagt skrivrelaterad (läs mer här), vilket den självklart inte måste vara. Har ni någon sådan? Berätta gärna om vad ni upptäcker genom att se tillbaka på just den här dagen för ett år sedan, så kul ju!
Vi ses snart igen, hur som helst. Tills dess: Heja minnen och glada överraskningar. Och mitt synopsis? Och min sämsta väninna när vi ändå är igång? Den kan ni läsa mer om här.
Kram Malin Lundskog


Hej där! Jag heter Malin Lundskog och jag älskar livet, havet och att skriva. Förutom härligheter som min familj, mina hundar, att fylla lungorna med luft, ögonen med utsikt och själen med glädje. Och Bruce Springsteen.
[…] funderar på att lyssna igenom alla våra avsnitt, för att få veta. Det är ju ungefär som femårsdagboken. Och gamla fotoalbum. Så […]