Jag älskar folkfest!

Jag älskar folkfest och nu är det dags igen. För Göteborgsvarvet. Den blå linjen som har trampats av mängder av löparfötter av olika slag, den gör mig helt pirrig! Många gånger har ett par av de där löparfötterna varit mina, ibland har de persat och en gång har de kommit sist i mål (mer om det en annan gång, för det är ganska kul). Ibland har de trampat runt helt oberörda och någon gång har de gjort ont. En sak har de gemensamt med tiotusentals andra löparfötter: de vill tillbaka!

Jag har inte prioriterat min egen träning

Jag har haft lite mankemang med rygg, hälsena och hamstring (ja, ja – allt hänger ihop) och dessutom fullt upp med att löpcoacha massa härliga männsikor inför varvet och inte prioriterat min egen träning. Det här är svaret på frågan som ni är många som ställer: varför springer inte du?

Men folkfesten blev inte mindre härlig för att jag inte sprang själv. Jag njöt av att se glädjen hos dem som jag har tränat. För att de sprang, hade kul och för att de, precis som jag, blir alldeles lyckliga av folkfesten som ett Göteborgsvarv är.

Få saker går upp mot den festen, där alla vill samma sak. Där alla strävar åt samma håll. Där alla vill varandra väl. Det skulle vara en Springsteenkonsert på Ullevi då. Eller en Håkan-konsert. Jag kör konsertfolkfesterna i år.

Just nu: tack för i år Göteborgsvarvet, ses om ett år. För hur det än är, jag älskar folkfest!

(Och tack alla ni härliga som låter mig peppa er. Hoppas att vi ses inom ett år!)