Jag har träningsvärk i hela huvudet efter en helg i Stockholm. Jäklar vad jag har tränat, stretchat, utmanat och ansträngt varenda tanke jag har tänkt! Okej, det där sista var kanske en överdrift, de flesta tankar jag tänker är jag ju trots allt inte medveten om. Men känslan är ungefär sådan …

Utonjut funkar alltid! Här i Kungsträdgården.
The work är verkligen ett jobb
Det, eller snarare den, som gjorde att jag lämnade det salta havet mitt i sommaren var Byron Katie. Jag har följt henne ett bra tag; lyssnat på Ted Talks, poddar, läst bloggar och böcker och dessutom gjort jobbet med hennes the Work. Som du hör på namnet handlar det sannerligen ett jobb och det jobbet går ut på att bli fri! Fri från gamla påhittade historier om en själv och andra, fri från rädslor inför framtiden, fri från alla lager av hur jag borde och måste vara. The Work handlar om att bli fri från sånt jag inte mår gott av och istället vara öppen för att vara schysst mot mig själv, behandla mig med respekt och alla de andra berömda ringarna på vattnet. Ja, du vet: vara schysst mot andra, behandla andra med respekt och njuta av livet, njuta av goda vanor och ett ohemult gott samvete!
I helgen kom hon till Chinateatern i Stockholm och höll workshop, en workshop som såhär efteråt känns som värsta bootcampen. My my alltså! Snacka om att jobb med sig själv härdar. Och ger mersmak, mod och mening. Jag har träningsvärk i hela huvudet!

Här sitter jag längs bak på balkongen på Chinateatern och blickar ut över alla de jag har gapskrattat och gråtit tillsammans med …
… ett mediterande jobb
Proceduren med the Work följer en struktur med fyra frågor som vid en första anblick är superenkla att svara på, men när jag mediterar in mig i varje fråga … är svaret inte lika självklart längre och det är då det händer grejer!
såhär ungefär:
- jag är skitförbannad på NN som är respektlös och skiter i mig (whatever som kommer upp som upplevs som jobbigt)
- är det sant?
- ja! är min övertygelse på första påståendet eftersom jag förmodligen sitter kvar i mönster antingen med ovan nämnda NN eller andra situationer då jag har känt likadant.
- blunda, andas, känn … Är det verkligen sant?
- där är det inte lika solklart att svaret är ja längre. I alla fall inte ja med utropstecken.
- vad händer/hur reagerar du när du tror på historien?
- gahhh! Jag är respektlös och skiter i både mig och NN skulle kunna vara svaret här …
- vad/vem skulle du vara utan tanken?
- ojojoj! Lättare, friare?
Såhär ungefär kan jobbet med the Work inledas. Och sen följer fler frågor, men grejen är just den att våga stanna kvar, meditera (som inte alls måste vara mystiska lotusställningar eller fingrar i särskilda positioner, det kan räcka att andas lugnt). Herregud vad vi har skrattat i helgen! Känslan när det släpper, när en inser och känner … glädje, frihet och styrka! Och herregud vad vi har gråtit i helgen! Den där sköna gråten av glädje, frihet och styrka! Och av insikten om att det aldrig är försent! Sa ju det: som vilken träning som helst.
Jag gör jobbet för att göra ännu mer skillnad
Förkyld och dan tog jag tåget till Stockholm utan att egentligen ha en aning om vad jag mig in på. Ångrar inte en enda sekund! Du vet, precis som efter vilket träningspass som helst: du ångrar dig inte! Hur trött och sliten du än är efteråt så gör det dig gott! Även om det är svettigt, jobbigt och jävligt under tiden så finns pirret där. Det där pirret som kittlar dödskönt. Du vet vad jag menar va?
Och precis som när det gäller vilken annan träning som helst, så behöver vi utmana, ta i mer än vi tror att vi kan, stanna kvar när det är skitjobbigt även när vi tränar på att bli mentalt fria och lära oss att vara jättemycket här och nu.
Jag gör det här jobbet för att jag vill göra ännu mer skillnad, både för mig själv och för alla kloka kvinnor och kvinnliga hälsoföretagare jag jobbar med. Ja, du vet: de som är så kloka att de inser att quickfixar är så långt från succé och livsglädje som det går att komma, att prestation inte har med njutning och gott samvete att göra och att de goda vanorna sitter som en smäck när vi älskar oss själva. Jag gör jobbet med the Work för att bli ännu bättre på att vara jag och på det viset kunna inspirera ännu fler till ännu mer. Sååå värt!

Jag har träningsvärk i hela huvudet
Och jag älskar det! Snacka om att Byron Katie hade mig redan vid ordet fri, jag är ju helt hooked på frihet. Ibland kanske till överdrift, men hur som helst är frihet en av mina starkaste drivkrafter.
Du som har hängt med mig förut har ju kunnat följa en hel serie om frihet, du som just har hittat hit: här är första delen i min bloggserie om frihet, om du vill läsa den.
En grej till med frihetsträningen som liknar vilken träning som helst och som jag gillar: Jag blir aldrig fullärd, det här är en process som behöver fortsätta hela livet och som också kan fortsätta. finns inget slut på friheten. Visst är det härligt?!
Jo, jag har träningsvärk i hela huvudet och jag är redo att skaffa mer. Så jag fortsätter utbilda mig i the Work och kommer att använda min kunskap tillsammans med dig som också gillar frihet!
Ses snart igen!
Tills dess: heja heja dig!
//M
Läste Byron Katie för flera år sedan. Så häftigt att få vara på workshop med henne. Har alltid med mig frågan ”Är det sant”? när jag börjar tänka tankar som gör livet jobbigt :-). Och det har blivit färre sådana tankar med åren.
Älskar den frågan! Is it true? Herregud vad kul man kan ha med den 🙂
Och ja – det var verkligen jättehäftigt att få vara med live. Hon e grym. Precis som du. O ja!
Heja heja dig!
//M
Så intressant, hade kunnat vara något för mig med. Jag älskar att jobba med mig själv och ta mig ur mina gamla tankemönster, jag har kommit en bra bit på väg, men man blir väl aldrig någonsin klar, finns alltid något nytt att jobba med. Just nu är jag i ett förlåtande stadie där jag förlåter de människor som givit mig tårar och ångest. Tack för ett inspirerande inlägg ❤
Tack tack tack! Och wow för dig som jobbar så!
Nej, vi blir nog aldrig klara. Härligt ändå tycker jag 🙂
Och det där med att förlåta är så frigörande det också. Jag har med det i min morgonskrivrutin – förlåter både mig själv och andra.
Heja heja!
//M
Alltid intressant att få nya tankar, men har inte läst Byron Katie. Vilken härlig bild på dig förresten!
Visst är det intressant?! Även när det är gôrjobbigt ?
Och tack för bildkommentaren!
Heja dig!
Kram M
Ja, den där känslan känner jag igen. Så mycket input och inspiration men sedan när jag kommer hem kan jag inte få ur mig det. Det gör ont i hjärnan. Love it!
Att fråga sig om ”det är sant” är så otroligt effektivt. Du vet det här med sanningar som vi skapar för oss själva. Det jag kör med ofta med mina klienter (och mig själv) är frågan Varför. Måååånga gånger ska den ställas för nå ner/in.
Aha! Du får ont av att inte få ur dig det – jag får träningsvärk av allt utmanande 😉 Hur som helst: ja-a! Det är härligt!
Ja, varför är en himla bra fråga att ställa sig. Och sina klienter. Att bygga på med ”är det sant” gör att jag kommer ännu närmare mig själv, skapar ännu mer frihet!
Heja heja dig och dina frågor!
Kram M
Wow. Jag har aldrig hört talas om Katie Byron men är helt hooked bara efter det lilla jag har läst här hos dig. NU vet jag vad jag ska hugga tag i på direkten. Stort tack för tipset.
Gör´t bara gör´t! Oc berätta gärna hur det går 🙂
Jag kommer att skriva mer Katie-inspirerat, så häng gärna kvar här.
heja dig!
//M
Åh så smart att bara ibland tänka till en extra gång innan man blir arg. Någon sa till mig en gång när jag försökte jobba med att tänka mer positivt i vardagen att ”tänk till innan du ens tänker tanken, då hinner du vända den till något positivt” och det använder jag ofta faktiskt.
Kram Ulrica
Hade annan vän som också var där – låter som väl investerad tid! <3
Verkligen välinvesterad! Ser fram emot att fortsätta utveckla mig inom och genom The Work!
//M