I mitt förra liv (det där innan utmattningsdepression och mängder med insikter om allt möjligt) hade jag tvingat mig att klippa gräset idag. För att det är långt. För att man borde. För att det är vår. För att jag vill göra nytta. För att ”vad ska grannarna säga?”. I mitt nya liv däremot är jag det inte så himla noga med det där. Jag är mer noga med återhämtning, med fokus på vad som verkligen är viktig och med en SM-final i hockey (hejahejahejavf).
Okej, gräsmattan kanske hade mått bättre av att jag klippte den idag, men jag mår mycket bättre av att jag inte gjorde det. Jag gör mer nytta både för familj, vänner och kunder utvilad och avslappnad än trött och pressad och seriöst: om grannarna tycker att vår gräsmatta minsann borde klippas är det deras bekymmer.
Idag symboliserar gräsmattan sådana där onödiga måsten jag ofta skaffar mig, som kanske inte är så viktiga måsten om jag tar mig tid och utrymme att tänka efter. Oavsett om vi jobbar hårt med kroppen eller knoppen så är återhämtning det som kan vara skillnaden som gör skillnaden för vår hälsa. Hälsan är ju så mycket mer än att köra på mentalt och att träna hårt fysiskt, det handlar om att må bra, vara glad och tillfreds och att veta vad som ger bäst effekt här och nu.
Förra veckan skrev jag om det där med hållbarhet och att det är det som är grejen för mig: att vara långsiktigt hållbar själv och peppa och inspirera alla omkring mig att vara långsiktigt hållbara. Idag var att strunta i att klippa gräsmattan och njuta av scilla och SM-guld ett hälsomässigt strategiskt beslut och inte bara ett infall av lathet. Idag var återhämtning viktigare, efter en tuff arbetsvecka och ett gäng hårda träningspass. Idag var jag smart som var lat!
PS. Visste du att jag har skrivit en novell om lättja som dödssynd? Alltså… det är inte alltid syndigt att vara lat!
Vi hörs!
Malin
Lämna ett svar