Igår kväll började jag återigen att läsa Julia Camerons bok Lev kreativt. Nu är ju inte det en bok att läsa utan att göra. Ja, som den lilla orange GLAD FRi STARK om ni minns den? Hur som: i morse började jag göra boken. Kanske till och med leva den? För länge leve leva kreativt, bästa sortens liv om ni frågar mig. Och boken som är ett slags tolvstegsprogrammet för ökad kreativitet. Eller för att hitta sin inre konstnär om man så vill.
Det är tredje gången jag påbörjar boken. Första gången gick jag igenom alla tolv veckor (läs mer här)och även om inte ni märkte någon skillnad på mig och mitt liv, så gjorde jag det. Andra gången hängde jag i under några veckor, men bestämde mig sedan för att bryta. Det kom för mycket sommar i vägen … Men nu är jag på det igen och min inställning är att jag ska gå igenom hela tolvstegsprogrammet för ökad kreativitet. Jag tror nämligen inte att det finns någon hejd på vad man kan hitta inom sig om man bara ger sig själv chansen och en gång är väl ingen gång, eller hur man nu brukar säga.
Är det stunden eller det jag gör i stunden som spelar roll?
När jag skrev mina morgonsidor i morse kände jag den där sköna känslan av att vara något på spåren. Och då menar jag inte att de kom någon genialisk idé till en bestseller. Nej, jag tänkte mer på situationen. Komma upp tidigt på morgonen. Sitta i stillhet med min kaffe, Brorsan, en skön penna (viktig detalj!) och en favoritanteckningsbok. Den stunden är värdefull och jag undrar om inte den i sig gör sitt till för att komma närmare min inre konstnär. En bra start på en bra dag ni vet?
Sedan har dagen fortsatt så. Framåt. I morse joggade Brorsan och jag runt ön (ska berätta mer om min runstreak senare, men tror på det där med streak) och Claes kom och mötte oss för ett gemensamt bad. Dessutom har jag kommit en bit på det nya manuset, jag har registrerat mig på Kreativt skrivande II på Linnéuniversitetet och b-kurs i kreativt skrivande på Umeå universitet (två halvfarter, jag är inte helt crazy, trots allt). Och efter gymmet ska jag läsa vidare på boken vi ska diskutera i bokklubben på torsdag, Mot fyren av Virginia Woolf.
Jag njuter medan jag kan. För att hinna både skriva, jogga, gymma, läsa och dessutom reflektera över det – det är tamejtusan inte varje dag det.
Vi ses snart igen och tills dess: Leve leva kreativt!
Kram Malin Lundskog
Hej där! Jag heter Malin Lundskog och jag älskar livet, havet och att skriva. Förutom härligheter som min familj, mina hundar, att fylla lungorna med luft, ögonen med utsikt och själen med glädje. Och Bruce Springsteen.
[…] är det knäppt? Hur som helst: när jag väl var uppe drack jag kaffe, skrev mina morgonsidor (mer om dem här) och åkte därefter ner till färjan i ösregn och en föraning av stormen Amy för att åka till […]