Litteratursociologisk läsrapport?

Herrenaddå! Det är så roligt att plugga och jag älskar att lära nytt. Se samband och uppfyllas av insikter och ”ja just det ja!”. Som när jag under några dagar har läst boken Litteraturen i samhället av Ann Steiner. En bok där författaren redogör för böckernas och litteraturens villkor och roll i samhället och vice versa. Jag menar, det är ju JÄTTE-intressant! Utan litteraturen inget samhälle om ni frågar mig. Å andra sidan skulle litteraturen inte finnas utan ett samhälle att existera i (vem skulle det?). Men från det till att skriva en litteratursociologisk läsrapport på ett begränsat antal tecken för att lämna in på Linnéuniversitetet, ett av de två universitet jag pluggar vid just nu? Det är en lång resa, visar det sig.

Något har jag lämnat in i alla fall …

Jag har lämnat in något som skulle kunna vara en litteratursociologisk läsrapport idag, men jag är inte säker på om det är det … Det kan vara något helt annat. Men efter att ha slitit mig i håret och pratat med några (lika undrande) kursare skrev jag det som kanske är en rapport. Och skickade in. För det är ju inte direkt som att världen går under eller jag blir utslängd från skolan, för att jag inte har löst en uppgift.

Jag har gjort ett tappert försök och jag vet att det finns något som heter gör om, gör (mer) rätt. Ja, även om det är något som jag tycker är lättare att säga till andra än att anamma själv. Behöver verkligen påminna mig om att jag ju pluggar för att lära mig något. För att utvecklas som författare. Inte för att skaffa mig prestationsångest över inlämningsuppgifter. Också en lärdom, eller hur?

Ja, man lär sig heeela tiden, det behöver man inte plugga för. Vi ses snart igen, tills dess: HEJA nya lärdomar och tappra försök.
Kram Malin Lundskog