Mejlet från Sveriges författarförbund

Mitt i allt det stora med att vi är på Österlen och inte förstår något av att vi har varit gifta i trettio (ja, 30!) år kom mejlet från Sveriges författarförbund. Det som jag har väntat på. Men inte vågat hoppats på. Det om jag är invald som medlem. Medlem i Sveriges författarförbund. Alltså. Va? Eller mer: hurraaaaaaaa!

Jag är invald som medlem i Sveriges författarförbund

Nämen, det här är inget jättesteg får mänskligheten. Men för mig. För mig är det stort. Som en bekräftelse på att det jag gör med all min tid, energi och alla mina ord och meningar håller en helt okej kvalitet. Alltså, ni som läser mina och andras böcker tänker nog inte på om den som har skrivit är medlem i författarförbundet. Men för mig som skriver. För mig är invalet till att bli medlem i Sveriges författarförbund någon slags godkännande på att det jag gör tamejtusan är okej. Kanske till och med bra?!

Jag är i alla fall så jäkla glad, så jag inte kan sluta läsa mejlet. Där det bland annat står så här:

Sveriges författarförbund kan ni läsa mer om här. Just nu arbetar förbundet för att öka litteraturens värde på den digitala bokmarknaden och dessutom värna författares skapande och upphovsrätt gentemot generativ AI. För mig som inte är antagen av ett av de stora, etablerade förlagen är det verkligen ett framsteg. Att bli medlem i författarförbundet är ingen självklarhet. Faktiskt. SÅ, j, jag är stolt som bara den!

Vi ses snart igen, just nu ville jag bara skryta om att jag har blivit invald som medlem i Sveriges författarförbund och är så in i hoppsan glad och stolt över det. Och tills vi ses: HEJA heja!
Kram Malin Lundskog

PS. Ni har väl inte missat boken som jag tror är en stor del i att jag blev invald i författarförbundet? Ett oönskat arv. Del två i serien Göteborgssystrarna. Den hittar ni i nätbokhandeln. Och här, hos mig. Om ni vill läsa alltså …