Min utmaning för mer transportmotion drog jag igång i februari för två år sedan. En riktig skitmånad att börja transportmotionera på var det många som tyckte. Visst, jag är beredd att hålla med, bor ju ändå i Göteborg … Men: en utmaning är ju ingen utmaning om det går för lätt, eller hur?

Det kanske inte gick jättelätt, men utmaningen gällde bara 30 dagar och en månad kan en stå ut med en hel del. Det här talar egentligen emot mycket av det jag brukar prata och skriva mig varm om: satsa inte järnet en kort period för då är risken stor att du tröttnar och skiter i hela alltet efter den korta perioden. Jag har rätt: det kan vara så! Men det behöver inte vara så.
Det kan nämligen också vara så att det du har utmanat dig själv med känns så himla rätt och ger en sådan skön känsla att du vill fortsätta. Och fortsätta! Och innan du vet ordet av är du en sådan som transportspringer eller -går eller -cyklar nästan vart du än ska. Nästan när du än ska dit. För att det är inte alls så krångligt som det verkade från början. Ja, om just transportmotion är din utmaning alltså, men du är med på vad jag menar va?
Min utmaning för mer transportmotion gav nya möjligheter
Så här skrev jag när jag påbörjade min utmaning: 30 dagar börjar nu! I korta drag utmanade jag mig för hälsans, miljöns och även ekonomins skull. Just den här utmaningen blev startskottet för att jag skulle tänka till inför varje gång jag skulle iväg någonstans. Bilen har på något sätt blivit norm i samhället och i mitt liv. Ibland tror jag inte ens att jag tänkte på att jag inte behövde ta bilen. Det var … bara så självklart. Och så bekvämt!
Ja, jag tror att den största effekten till att börja med var just den att den fick mig att tänka till. Utmaningen gav mig utrymme att se att jag faktiskt hade möjligheten att välja. Jag rörde mig mycket ändå, så hälsoeffekten upptäckte jag inte direkt även om jag blev medveten om en oanad sådan också efter ett tag. Ekonomin? Jomenvisst, självklart gav det mer pengar över men det var ju inte heller någon direkt effekt på bara en månad.
De nya möjligheterna gav mersmak
Min utmaning för mer transportmotion gav mersmak form av att jag ville cykla, springa och gå mer som transport. Det var ju perfekta stunder för mig att hinna tänka klart mina tankar. Att hinna reflektera och också planera. Snacka om att resan helt plötsligt blev mödan värd och inte bara ett sätt att så snabbt och effektivt som möjligt ta sig från A till B. Hälsoeffekt, eller hur? Och den effekten gav mersmak. Herregud vad härligt det var att upptäcka omgivningarna långsammare. Närmare. Mer! Mer!
Och ju mer jag var ute och sprang förbi bilköer, desto mer övertygad blev jag att jag inte behöver sitta där och bidra till mer miljöförstöring än jag redan gör. Jag måste inte ha en bil. så … i förra veckan sålde jag den. Och jag förstår att du kanske rycker på axlarna och undrar vad som är så stort med det, men … jag älskade faktiskt min bil. Den var ascool (en mini cooper) och jag kände mig ascool i den. Tills jag inte gjorde det längre alltså! Och det är ju en enorm frihet att ha en bil. Men det är också en enorm frihet att inte ha en bil!

Allt funkar inte för alla
Jag förstår förresten också om du tycker att det är omöjligt för dig att göra dig av med din, men jag bor nära buss, 10 km från stan, nära havet, nära skogen … Jag har allt inom räckhåll. Just nu. Och just nu är ett liv utan bil perfekt för mig. Men det var ju inte det som var grejen med det här inlägget, utan det var det där med att det inte alltid blir som vi tror när vi påbörjar något. Ibland blir det så himla mycket bättre!
Har du upplevt något som du har förändrat som sedan har fått oanade effekter, på gott och/eller ont? Berätta gärna! Jag har en känsla av att det ofta är så och att det kan få oss att våga påbörja förändringar utan att ha full koll på slutresultatet för det kan faktiskt bli mycket, mycket bättre än vi någonsin hade kunnat tro.
HEJA OSS!
Ses snart igen såklart
och om du vill ha pepp och stöttning på din väg till nya vanor – kolla in medlemsprogrammet GLAD FRi STARK
Kram Malin
Jag flyttade ut på landet och har blivit jätte bilberoende. Jag som förr mest cyklade, när jag bodde närmare stan. Samvetet slår till, jag försöker i alla fall planera bilrundorna och handla allt samtidigt.
Mmm … känns ju skönt att jag la till det där med att jag förstår 🙂
Men bara det att planera och tänka till kring det är ju en bra grej tycker jag, så:
HEJA DIG!
Kram M
Även jag transportmotionerar även om jag hittills håller mig till cykling och gående. Märks definitivt på att min snitt-cykelhastighet ökar månad för månad och med det min cykelkondis.
Bil har jag inte haft på en handfull år, bästa beslutet ever, då jag, liksom du, bor sådär lättillgängligt på många sätt och vis.
Gôtt med cykelkondis 🙂
Härligt att du tycker att det är bästa beslutet – bådar gott!
HEJA DIG!
//M
Grymt när man kan göra förändringar som verkligen fungerar.
Jag har bil och kör en hel del bil för att kommunikationerna inte fungerar på kvällarna för att ta tjejerna till sina träningar. Men fungerar det så åker jag gärna tåg, går eller cyklar. Så skönt när man kan kombinera transport med motion.
Mmm … håller med – det är en superkombo det där med transport och motion!
HEJA dig som gör det du behöver!
//M
Jag cyklar väldigt mycket då det är mitt sätt att transportera mig fram då sambon alltid har bilen då han pendlar.
Bor mitt ute i skogen så lite körigt om man inte har bil. 2 mil in till närmaste stad och riktigt så hurtig är inte jag haha. Sen kan jag inte för mina höfter skull, men när jag bodde mer centralt då cyklade jag gärna istället för att ta bilen ??❤❤