Vi körde hårt med varandra idag, Hälsobokarinspiratören Mikael och jag. Laddade som 17 för att ladda andra som 17, på premiären av "Heartbeat" – en intervallträningsklass i gruppträningsform. Gôrrolig! Gôrjobbig! Göreffektiv! Snart på ett Elixia nära dig…
Välförtjänt och välplanerat hade jag en ojidrink i träningsväskan, för att orka cykla vidare till stan. Perfekt vinter än så länge för både löpning och cykling. Tja, vi får väl det vi förtjänar?! November är slut sedan ett tag tillbaka, men jag har inte släppt min utmaning för hälsan och miljön.
Idag en ojidrink Fiber – med smak av ananas och äpple. Mmm… Fibrer vet du ju, att de är viktiga för att tarmarna ska funka (kan vara extra viktigt under en sån här julig period som vi befinner oss i nu), kolestorolnivån kan sjunka tack vare gelbildande fibrer och ger också en mättnadskänsla, som kanske är bra för de av oss som småäter en hel del… Fibrer gör också att blodsockerkurvan inte blir så brant, varken uppåt eller nedåt.
Med tanke på mina löparkrämpor (skrev ju om artros, löparknä och plantarfasciit under Tjäna på tjuvstart!) är mina skor ungefär lika viktiga som att jag har tillräckligt med styrka och rörlighet, så efter morgonens genrep var det dags. Att byta skor. De där mängdträningsskorna. Trotjänarna. De som sitter lika bekvämt på fötterna som jag i en skön soffa. De där jag egentligen inte vill byta ut, men… måste. Och det är inte förrän jag gör bytet jag fattar att det är nödvändigt egentligen. Det är så varje gång! Jag är ingen skonörd. Ingen materialsportare. Vill ju helst springa barfota. Och naken. (Nej, kanske inte det sistnämnda faktiskt, finns vissa delar av kroppen som behöver hållas åt och in för att det ska vara bekvämt att springa.), så jag tänker inte så mycket på det där med skor. De ska liksom bara finnas där. Och funka!
Gissa vem som har struttat runt inomhus hela eftermiddagen med nya löpardojjor på fötterna? Japp! Jag. Det är ganska troligt att de sitter på imorgon också, perfekta att fira nyår i! Jag är lika glad, nöjd och snygg (om fötterna i alla fall) varje gång jag har varit på Löp & sko. Där har de en förmåga att verkligen låta mig utgå från mig, mina fötter, ben och mina löparvanor och -drömmar. Och då blir det ett par skitsnygga Asics cumulus. Ja, du ser ju själv, på bilden! Nej, jag är ingen skonörd, men snart har jag ett par Saucony Peregrine också. Ett par trailskor, eftersom det är ut i terrängen jag längtar. En materialistisk längtan som kommer att ge mig möjlighet till fysisk, mental och andlig utmaning till skogs…
Pigg, glad och snygg (om fötterna) – ett ypperligt sätt att hälsa mera™ på. Imorgon fortsätter jag – hur gör du?
Malin L
Lämna ett svar