Jag missunnar dig ingenting. Jag tycker att du ska göra, köra och leva som just du mår bäst av och jag tycker att du ska göra det utan dåligt samvete. Utan dåligt samvete väljer du att äta, springa, träna, älska, sova, skratta, slappa när du vill. Då behöver du inte unna dig! Visst är det smart? Och visst gör det livet roligare att leva? Lättare. Inga tvångstankar om borden, måsten och alla andra.
I ordet unna ligger ett helt dåligt samvete och väger tungt. Det är som att det bara är när du unnar dig som du njuter av livet, resten (en rätt stor del för de flesta av oss) av livet är en enda kamp. Hallå eller? Är det inte vårt ansvar att leva gott? Vi har ju förutsättningarna!
Vad som är hönan eller ägget här är olika från gång till gång och från person till person, men unna sig och dåligt samvete är som ler och långhalm…
Höll en föreläsning där en i publiken menade att hen tränade enbart tack vare sitt dåliga samvete (inte på grund av). Visst. Det dåliga samvetet kan göra att vi gör något vi vet är bra för oss, men inte alls känner för, MEN: hittar vi vi vårt varför till att göra det tråkiga och ett kul sätt att göra det på, då ökar förutsättningarna att vi gör det om och om och om igen och skaffar oss en god vana samtidigt som vi njuter av resan vi skaffar vanan under. Är du med? Livet blir goare att leva utan dåligt samvete.
Vill du veta lite mer om vad jag tycker kollar du på filmklippet här, där jag pratar om det du just har läst och om inre och yttre motivationsfaktorer.
Så: är det i år vi avskaffar unnanden och dåliga samveten, gör det vi behöver och låter det goda samvetet visa vägen?
Yeay, säger jag! Vad säger du?
Ses snart igen,
Malin
Lämna ett svar