Du har säkert läst rapporterna den här veckan som, inte alls överraskande, visar att kvinnors stressnivå i kroppen stiger när de själva stiger in genom dörren till sitt hem efter en dag på jobbet. Då tar nästa tunga ansvarsområde över: ansvaret över barn, matlagning, tvätt, städning och allt det där andra som hör hemmet till. Den som kommer hem och inte får förhöjda halter av stresshormoner i kroppen är med väldigt stor sannolikhet en man…
Jodå, visst är vi jämställda i Sverige. I alla fall om man jämför med många andra länder, men ska vi verkligen ha många andra länder som norm? Och visst är det så att vi kvinnor i väldigt stor utsträckning har tagit på oss för stor del av ansvaret där hemma självmant. För vi vill ju ha det på vårt sätt! Och i början av en relation är det ju kul att skämma bort! Och när barnen är riktigt små är det av biologiska skäl vi kvinnor som tar hand om dem. Och sen rullar det liksom bara på och någon gång i yngre medelåldern kommer vi på att det här är inte OK! Men ändå… blir det inte gjort på vårt sätt så kan vi lika gärna göra det själva (till en början lite småbittert, sedan med allt kraftigare smak av bitterhet i munnen…)
Att inte skapa tid och möjlighet till återhämtning är skitfarligt för vår hälsa! Oavsett om vi är män eller kvinnor. Att fortsätta att nöta på när vi egentligen helst av allt vill slänga oss på sängen och gråta, eller i alla fall på soffan med en tidning eller framför en idiotisk TV-serie, bara för att… det är livsfarligt att inte göra det. För även om stressen i sin ursprungsfunktion är ett hjälpmedel som gör att vi håller oss på alerten, att vi kan fokusera, att vi blir pigga, att vi sorterar bort oväsentligheter som att äta, sova eller ha sex (ja, jag är ironisk) så är den ett stort och starkt hinder för vår hälsa om vi aldrig låter halten av stresshormoner i kroppen sjunka. Om vi aldrig slappnar av och låter någon annan ta över. Vi behöver lugn och ro, lika mycket som aktivitet.
I rapporten (länkar i slutet av inlägget) den här veckan menar man att vi borde hänga mer i soffan, vi kvinnor, för att varva ner. Jag menar att det går precis lika bra med motion. Bäst är en kombo av motion och soffa. Ett av de mest fenomenala sätten att slappna av från ansvar, låta hjärnan få lugn och kroppen ro (vid långvarig stress går vi ofta och spänner massa muskler helt i onödan) är motion. Och nu menar jag motion till skillnad från träning. Motion som inte ställer krav på tider och distanser, motion som inte tvingar upp pulsen på höga höjder (om du visste vilken stress högintensiv träning skapar i kroppen), motion som inte handlar om viktnedgång eller dåligt samvete utan motion som ger just lugn och ro. Allra helst motion utomhus, för även om det blåser och regnar vågrätt (det är ju ändå höst och jag bor i Göteborg…) så har naturen en lugnande och läkande effekt på oss.
Om det är svårt? Ja, för inte kan väl vi gå ut och promenera när disken står kvar på köksbordet? Eller tvätten inte är upphängd? Och det kan vara hur svårt som helst och oftast förknippat med massor av dåligt samvete att göra ingenting – men: kanske ett soffhäng visst är att göra någonting?! Lyssna på musik är ju någonting. Ta en tupplur är någonting. Titta på TV är någonting. Ingenting är egentligen alltid någonting. Eller?
Om jag vet vad jag pratar om? Jodå – efter en rejäl utmattningsdepression vet jag vad jag pratar om. Och jag vet vad som funkade för att jag skulle friskna till och jag vet vad som funkar för mig för att jag ska hålla mig frisk. Ja, sen har jag visst gått mängder med utbildningar om hälsa också, så utöver min egen erfarenhet har jag teoretisk kunskap inom området stress/återhämtning och vikten av motion…
Länkar som kan vara kul att kolla på:
Soffhäng på recept
Kvinnor: ni SKA lägga er på soffan när ni kommer hem!
Varva ner med löpning
Buffra med motion mot stress
Lämna ett svar