Kom igång med löpning
Idag tipsar jag om hur du som vill komma igång med löpning, men inte har fått tummen ur än kan göra för att börja springa. Så värt det, jag lovar! Idag var det vårkänslor i de göteborgska löparspåren med en sol som värmde och fåglar som kvittrade. Det är en perfekt säsong att börja springa nu, för att vara igång när våren kommer på riktigt …
Såhär kan du lägga upp dina första löppass
1) På med skor och bekväma kläder och ta dig utomhus. Bara det är ju en bra början på ett löparliv, eller hur?! Funderar du över vad du ska ha på dig – tänk lager på lager. Jag skrev om hur jag brukar tänka när det gäller löparkläder under vintersäsongen här: Klä dig rätt för löpning
2) Gå i hyfsat rask takt 5-10 minuter, både för den fysiska och den mentala uppvärmningen. Se där! Du är igång och det här är ju inga konstigheter, eller hur?!
3) Gå en minut ganska lugnt, gå lite snabbare en minut, gå i rask takt en minut, jogga lugnt (OBS! lugnt!!!!) en minut, jogga lite (bara lite!) snabbare en minut, jogga snabbt en minut. Repetera eventuellt gå lugnt, gå lite snabbare, gå raskt, jogga lugnt, jogga lite snabbare, jogga snabbt och håll varje hastighet en minut.
4) Gå ganska lugnt 5-10 minuter som nedvarvning.
Och vips! Har du genomfört din första löprunda. Första minutens gå kommer du säkert att känna att du vill öka farten, men håll dig lugn. Tänk på leder och ligament som inte hänger med hjärtat och hjärnan i början. Punkt tre, där själva löpningen sker kan du självklart upprepa fler gånger, men en omgång är bättre än ingen och skynda långsamt är metoden som skapar hållbarhet!
Fjantigt att gå under löpträning? Näe!
Den här varianten har många av mina löpkunder börjat med. Ingen av dem har jublat efter de första tre minuterna, som barabestår av gång utan tyckt att det är ganska fjantigt. Alla har jublat åt att få lov att gå igen efter den sjätte fartökningen!
Som nybörjare är det klurigt att veta hur snabbt snabbt är, men du kommer att lära dig. Ha tålamod! Och se till att det verkligen blir skillnad mellan de sex olika farterna.
Ett gott betyg åt en löprunda är när du känner att du längtar ut till nästa!
Klara
Färdiga
Spring!
Syns snart igen! Heja heja dig så länge.
OBS! Missa inte att du kan följa bloggen på Bloglovin´
Jag har börjat jogga på…
Jag har börjat jogga på stranden här i Goa. Har hittills aldrig i mitt liv varit med om endorfinpåslag vid joggning, trots en hel del försök. För några år sedan började jag jogga, men skadade mig och slutade. Så sa någon att har man passerat 50 så klarar kroppen inte den belastningen. ETt par år senare var jag på en kurs där det ingick ca 20 min joggning och jag gjorde det, superlångsamt, men ändå. Det var ett och ett halvt år sedan. Då föddes idén om att göra återkommande joggingrundor hemma… som inte blev av. Nu i Goa så kom lusten plötsligt. Jag och mannen går först drygt 30 minuter längs stranden och springer sedan tillbaka… och nu har jag klarat att långsamt jogga 3,7 kilometer. Fantastiskt för att vara mig!
WOOOOOOW!
Jättefantastiskt! Håll ut – endorfinerna kommer. Vågar till och med lova det!
PS. för några år sedan slutade en man springa maraton. Han var då 101 år … Han började sin marakarriär vid 79 års ålder, såatteeee det där med 50? Nä. Kör på! Och skynda sådär klokt långsamt.
//Malin
Jättebra tips!
När jag började springa och höll i gång med löpningen, så hade jag också en tendens att rusa iväg. Jag köpt en pulsklocka för att kunna hålla ett jämnt tempo. Jag la mig på en behaglig men något ansträngande puls under hela löprundan. Pulsen gick så klart upp lite i backar, men på det stora hela var det inte så svårt att hålla en jämn fart. Rusar man i början, orkar man aldrig på slutet.
Skynda långsamt
… undra om inte det är bra typ alltid? Helt rätt det där med att rusningar gör att en inte orkar hela vägen. Kul att du hittade ditt sätt med klockan!
//Malin