Ursäkta?!

Jo, både Malin O och jag har ju som vision att hälsa mera™ ska bli en integrerad del av alla männsikors liv! Att det är precis lika självklart att leva hälsosamt som att äta med bestick, gå på toa när man behöver, dricka när man är törstig eller… Ja, du fattar. Men: för de flesta av oss är det himla sjå det är med att hälsa mera™ – vi gör upp storartade planer och lägger sen mängder med energi, tid och ork på att komma på ursäkter att inte hälsa mera™… Hur är vi funtade egentligen?

Vi ställde frågan på vår facebooksida häromdagen (ja, du gillar väl? Annars: Hälsa mera på facebook) och fick inte så många svar där, men däremot IRL… "Ingen idé´jag cyklar till jobbet. Det är för kort!" Eller: "Jag har för långt till jobbet, orkar/kan/vill inte cykla då!" Eller: "vill ju verkligen följa mina tonåringars idrottsliv på helgerna, så det slutar nästan alltid med soffhäng och pizza på lördagskvällarna" eller "nä, ni vet, hux flux är det helg och då är det kört. Och sen kommer ju julen. Och semester. Och…" För att ge några axplock bara. Malin O och jag kör själva ofta med "jag ska bara… först".

• cykla en omväg till jobbet om du tycker att det är för kort!
• cykla en bit till jobbet och ställ cykeln i stället istället någonstans längs vägen. Hämta upp när du ska hem igen!
• Tonåringarna klarar sig själv en stund på sina tävlingsdagar. Kör ett intensivpass mellan deras matcher (eller vad det nu är de har för sig). Idrottsanläggningar brukar det finnas dusch på!
• Laga lördagsmiddagen när du ändå lagar mat under veckan. Din egen snabbmat på lördagskvällen!
• Alla steg i rätt riktning är värdefulla. Även de mycket små. Passa på att hälsa innan helgen, julen, semestern. Det kan ju bli en vana!
• Jag ska bara… undviker du genom att fylla kalendern och boka in tid för hälsa. Även om du vill ta det till en helt naturlig del av livet är du nog inte där än. Eller? 

Ja, som sagt: vi vill att hälsan ska vara en supernaturlig del av livet. Så naturlig att du inte ens tänker på den, inte behöver planera in den i schemat, inte väljer bort den. Men så länge vi inte är där handlar det om att planera. Strukturera. Tvinga sig ibland. En vacker dag sitter det där. Som en smäck! Du vet väl att det tar minst 1000 repetitioner att få en vana. De goda är av någon anledning svårare än de onda att få in – så räkna med att det tar en stund helt enkelt. Men den stunden… ärligt talat så vet du att den är värd det. Eller hur? Du vet att det är bättre att lägga kraften och energin på att planera, sturkturera och genomföra goda vanor än att hitta ursäkter för att slippa göra dem. Eller hur?!

Jag hälsar så naturligt jag kan, utan ursäkter idag. Cyklar till alla möten jag ska på, och jag bor inte speciellt nära nåt av dem. Många på sca i Eklanda hälsar på sina kollegor, Malin O, mig och sig själva på lunchen idag – då springer vi tillsammans! (Backintervaller, men det kanske jag inte ska avslöja här?). Hur gör du för att undvika möjligheter till ursäkter idag?

//Malin L