Det finns många drömmare som har varit föregångare till sådant vi nu tar för givet. För oss är det inte en dröm att tänka att vi enligt lag har samma rättigheter, oavsett hudfärg. Inte enligt lag alltså… För oss är det inte en dröm att kunna delta i vilken form av idrott vi vill, även om (skumt ordval egentligen; även om) vi är kvinnor. Vi kan springa marathon! Vi kan springa ultramarathon! Vi kan springa hur långt vi vill utan att folk omkring oss tror att det är farligt. De kanske bara tycker att vi är knäppa, och gör de det är det helt upp till dem…
Vi har också en dröm. Vi drömmer om ett hälsosamt och hälsofrämjande samhälle! Hälsofrämjande arbetsplatser och hälsosamma privatliv. Hälsofrämjande miljöer ute och hälsosamma möjligheter inne. Hälsa på dagis, i skolan, på jobbet, på äldreboendet. Vi drömmer om en värld där det är helt osannolikt att hälsa för alla är en dröm och där hela omvärlden främjar hälsa. Där den största motståndaren till din bästa hälsa är du själv och ingen eller inget annat än du själv.
Vi drömmer om en värld där de som inte ens är födda idag ser tillbaka på den här tiden och tänker att det ju är helt osannolikt att vi ens skulle behöva drömma om att hälsa mera™, där arbetsplatser ser de långsiktiga vinsterna med hälsofrämjande arbete, där hela samhället på ett helt naturligt sätt främjar hälsa. Där våra drömmar är verklighet!
Martin Luther King hade en dröm. Idag är det exakt 50 år sedan han berättade för de 200 000 medmänniskor som marscherade i Washington och för resten av världen om den drömmen. 50 år innan I have a dream-talet verkade nog den drömmen omöjlig som sanndröm. För mig som inte ens var född då, verkar det osannolikt att det ens ska behöva vara en dröm…
Kathrine Switzer hade också en dröm. För 46 år sedan (nä, jag var inte född då heller) sprang hon Boston Marathon som första kvinna i sitt eget namn. Ja, hon hade visserligen bara använt initialen K som förnamn, men ändå… Hon höll på att bli avsliten av banan och regeln om att endast män fick anmäla sig till loppet kom till efter den här händelsen. Kathrine drömde om marathonlopp för kvinnor OCH män. Hon är en av krafterna bakom kvinnliga deltagare på OS-marathon! Kathrine blev varnad för att springa och för att springa långt (ojojoj, du kan bli homosexuell och få mustasch!). 46 år innan Kathrines marathonlopp i Boston var nog en kvinnlig marathonlöpare också en helt omöjlig dröm att drömma. Det känns också helt osannolikt för mig, att det största motståndet till löpning är omvärlden och inte ens egen motivation. Osannolikt…
VI drömmer sanndrömmar och hälsar mera™ idag! Tänker att kunde Martin och Kathrine, så kan vi! Vad drömmer du om? Hur hälsar du?
Malin L o Malin O
Ps. Malin L har nyss läst ut Kathrine Switsers "Marathon Woman". Läs den du också! Fantastisk läsning, både för ett löparfreak och för det där med att kämpa för sin dröm och tro på sig själv Ds
Lämna ett svar