I fredags var vi på aw med hummerklubben. Jo, för det finns en hummerklubb här på Knippla. Och ja, den är vi med i sedan förra hummersäsongen. Allt är på skoj i klubben som också har ett kul namn: Kuba Libre. Kuba står i det här fallet för kupa (= tina/bur), men vilka ö-bor uttalar p som p liksom?


Hur som helst, så har denna två år gamla klubb en styrelse och ett vandringspris som den som har fått upp största klon under säsongen vinner. Alltså, vem vill inte stoltsera med det här vandringspriset ett år (se nedan)? Claes och jag var chanslösa i år, även om vi har fått upp fler humrar än någon av våra tidigare hummerfiskesäsonger höll ingen av klorna måttet.

Men som sagt: allt är på skoj. Till och med så skoj att jag fick (kanske tog på mig?) rollen som sammankallade i den sedan i fredags nyinstiftade festkommittén i Kuba Libre. Nästa år blir det inte bara AW med hummerklubben. Det blir hummerfest! Inte för att det är något fel på en AW. I en sjöbod. På en liten ö ute i havet.
Hur som helst, hummersäsongen är inte över även om klotävlingen är avgjord. Vi fortsätter ett tag till och i går när jag kom hem efter mitt nattliga äventyr (läs mer om utenatten här) drog vi våra burar igen. Och för både Claes och mig och de andra i hummerklubben så är det trots allt utonjutet och havet och det goa snacket som är den största tjusningen med det hela. Kanske med hela livet?

Vi ses snart igen, allihop. Tills dess: heja kul sammanslutningar och leken i livet.
Kram Malin Lundskog
[…] hängmatta och tar på plats i dagljus ”hejdå hängmattan, vi ses om några timmar!”, sa jag och gick på hummer-after work (den berättar jag mer om här) […]