Det var några dagar sedan vi var ute och kollade våra hummerburar nu. Inget konstigt med det, så som det har blåst och haft sig här. Ja, och så som vi har jobbat och haft oss Claes och jag. Igår bestämde vi oss för att dra ut på tisdag förmiddag igen, innan massa vind kommer tillbaka och ett tag efter stormen, så att sjön skulle hinna lägga sig. Men. Så kom den igen. Solen! Vi satt hemma och jobbade hela förmiddagen, men vid lunch var det som att det kliade i fingrarna på oss. Vi gick till västsidan av ön och kollade så att inte havet härmade för högt upp på klipporna på skären utanför. Det gjorde det inte, så vi drog ut i gammal sjö och fick med oss nya humrar hem.
Nej, vi ångrar oss inte en sekund. Och jag är så tacksam över lyxen vi har som bor så här. Som vissa dagar kan välja vår arbetstid som det passar oss. Och som har någon att dra till sjöss med.
Längre ut rullade det på bra, men gammal sjö är ändå mjukare än den krabba sjö som annars kan uppstå. Så vi gungade med, och lyfte upp burarna där flera stycken hade en hummer i till oss. Nej, nu tycker jag inte att hummerfiske är en skitsport längre, he he … (som jag tyckte en stund i förra veckan)
När vi tog oss tillbaka mot Knippla och de burar vi har längre in låg vattnet platt och molnen kom på kort besök.
Eftermiddagspromenad med utsikt
Eftermiddagspromenaden med Brorsan bjöd på den här utsikten. Nyss var vi där ute i solglansen och glassade.
Vi ses igen, allihop. Oavsett väder och vind. Tills dess: HEJA livet!
Kram Malin Lundskog
Hej där! Jag heter Malin Lundskog och jag älskar livet, havet och att skriva. Förutom härligheter som min familj, mina hundar, att fylla lungorna med luft, ögonen med utsikt och själen med glädje. Och Bruce Springsteen.