Författare

Alla dessa manus …

De senaste dagarna har varit nästan alla stadier av skrivprocessen. Samtidigt. Alla dessa manus alltså. Dels skriver jag första utkastet av det som jag hoppas blir min fjärde roman. Det manuset är i den härliga råmanusfasen där jag bara går loss och fingrarna knappt hinner med när idéerna sprutar. Ja, så är det manuset som jag hoppas blir min tredje roman. I fredags kom det tillbaka med så mycket pepp från lektören jag har anlitat att jag blir helt till mig i trasorna. Och så är det manuset som faktiskt blir en roman. Till våren. Den är korrläst och klar nu. Hjälp! Och hurra!

Alla dessa manus och alla dessa känslor på en och samma gång.

Ja, det var ungefär så jag sa när jag klickade på skicka och mailet med det godkända korrekturet gick iväg till förlaget. Hjälp! Och hurra! Nu är det ingen återvändo, det är klappat och klart och nästa steg är omslag, baksidestext och ett nytt författarporträtt. Om det pirrar i magen? Ja. Massor. På ett riktigt gôtt sätt.

OCh rädslan jag hade en gång på att idéerna skulle ta slut, den är long gone. Ju mer jag skriver, desto fler idéer till nya berättelser får jag. Jag antar att det är som vilken träning som helst – ju mer jag gör något och ju bättre jag blir på det desto mer ökar jag motivationen till att fortsätta. Så nu börjar även dokumentet med roman-idéer blir fullklottrat …

Men en sak i taget. Nu är det redigering utifrån lektörsutlåtandet som gäller.

Vi ses snart igen, tills dess: HEJA alla faser i både skrivandet och livet.
Kram Malin Lundskog

Mariannes mirakel kom hem

Idag har jag varit på min sista julmarknad för i år. Vi var i Billdal, som dels är mina gamla hemtrakter, men också området där min roman utspelar sig (ni vet det där med att gräva där man står.) Ja, man skulle kunna säga att Mariannes mirakel kom hem. På många sätt. Till många hem. Trots att den första kommentaren jag fick idag var: ”Är det inga mord i boken? Nä, då får det vara.” Alla gillar olika och det är väl som det ska, eller hur?

Och jag har träffat massa gamla vänner och bekanta. Vi måste vara oss väldigt lika, det var vi rörande överens om allihop, eftersom vi kände igen varandra efter både trettio och fyrtio år. Det är både upplyftande och samtidigt framkallar mötena med gamla barndomvänner någon slags nostalgi. Åren går … Ja, tur är väl det. Tänk om de hade stannat? Men det är en tanke jag inte tänker fastna i nu. Åter till julmarknaden och skrivandet.

Och jag är glad och tacksam

Jag är så himla glad över att jag gör så mycket av det jag vill göra och så tacksam över att jag både har och tar möjligheten att göra det. Men! Hur kul det än är att prata med människor på marknader så räcker tre helger i rad för mig. Nu vill jag bara vara hemma. Vila. Jag börjar ikväll framför dagens avsnitt av julkalendern. Alltså, jag älskar Trolltider. Jag tror att det kan vara en av de bästa julkalendrarna evva. Den och Teskedsgumman. Apropå att åren går …

Over and out från julmarknadsförfattaren, men vi ses snart igen. Tills dess: HEJA människor och julmarknader och julkalendrar.
Kram Malin Lundskog

PS. Även om jag vilar just nu, så är jag alltid redo att signera ett ex eller två av min roman. Säg till om ni vill ge bort den i julklapp. I´m your santa.

Julmarknad hemma på ön

Idag har vi haft julmarknad hemma på ön. Och igår kväll kom regnet. (Gôtt ändå, så att vi känner oss som hemma igen här på kusten.) Oavsett väder, så var det julmarknad och jag fick låna en sjöbod att stå i tillsammans med Sture. Fatta ni myset? Spelar ingen roll att mycket av den lilla snön vi hade har regnat bort.

julgran, julmarknad hemma på ön, knippla

Sture gör oljelampor, som nog står i var mans och kvinnas fönster här på ön. Tre knop i hamna heter de, för att det är så det är. Tre knop i hamna. Fortare än så kör vi inte in i Knipplas hamn (om det inte är svinströmt och blåser aaaasmycket och båten måste ha fart för att inte driva, men säg inte det till någon …)

Enda nackdelen med den mysiga julmarknaden?

Inte för att jag tycker att vi ska leta fel. Men det är som det är på vilken julmarknad eller mässa eller annan marknad som helst: är man utställare hinner man inte gå runt och njuta av atmosfären. Jag lämnade dock min post för två snabba besök i grannbodarna och fick med mig en krans till första julen hemma i det fint fixade huset och en härhandinbunden skrivbok med pärm av handtovad ull. Så fint hantverk! Som det ska vara på julmarknader, eller vad säger ni?

skrivbok, handtovad ull, knippla — har ni sett så fin? Kerstin Hammarson har gjort den.

julmarknad hemma på ön, anteckningsbok — har ni sett så fin? Kerstin Hammarson har gjort den.

julkrans, julmarknad — o så den lilla ängeln i kransen, skapat av Anna och Malena

julmarknad hemma på ön, knippla, tre knop i hamna — o så den lilla ängeln i kransen, skapat av Anna och Malena

Tur att besökarna tar med sig atmosfären in i boa när de kommer då, för det gör de. Vet ni vad som kanske var det roligaste av allt idag? Alla som berättar hur mycket de ser fram emot min nya roman (snacka om att jag ser fram emot nästa julmarknad). Något som också var det roligaste av allt var alla som köpte romanen. För att de hade hört om alla som såg fram emot uppföljaren. Ja, det har varit en så himla rolig dag. Nu? Räkor och uppladdning inför ny julmarknad imorgon. Då är det Billdals stall som gäller kl 12-16 och Billdal är ju hemmahoodsen för karaktärerna i Mariannes mirakel. Det blir också kul!

Ses snart igen, tills dess: HO HO HO?
Kram Malin Lundskog

Bröstöppnare och höftböjarstretch

I veckans pausjumpa bjuder Caroline, ni vet hon den galna pt:n i Mariannes mirakel, på stretch av både bröstmuskler och höftböjare. Jag håller med henne, de här övningarna är så sköna, så sköna. Särskilt för oss som sitter framför datorn mycket och liksom stänger till framsidan. Häng med och ha kul med både bröstöppnare och höftböjarstretch i veckans episod av Mariannes Mirakelgymnastik.

Jag undrar jag om inte även Caroline har börjat komma i julstämning. Hon pratar om att vi ska vara snälla mot oss själva och det är u inte något hon brukar tycka är viktigt.

bröstöppnare och höftböjarstretch, Mariannes mirakel, pausjumpa — Caroline lever sig in i våra liv …

Mer om boken hittar ni bland annat här och pausjumpan har jag tidigare framförallt lagt upp på Instagram. Vill ni ha alla genomkörare är det dit ni ska vända er.

Vi ses snart här (eller på Instagram då?) igen. Tills dess: HEJA Caroline och alla er.
Kram Malin Lundskog

Första boktipsen i december

Inlägget innehåller annonslänkar till Bokus och Storytel

I vanlig varannanfredags-ordning kom podden Skriverier med Malin och Cilla ut i fredags. Med de första boktipsen i december 2023. En extra julkrydda blev mitt tips, som fick Cilla att börja gråta. Inte för att jag var elak. Oh no, utan för att jag har läst hennes nyutkomna spänningsroman Vid avgrundens rand, som är den tredje delen i Västervikserien. Och eftersom det är tips vi snackar om, så betyder det att jag tyckte om boken. Rekommenderar den. Och är så jäkla glad för Cilla som har utvecklats något enormt som författare. Ja, rätt stolt är jag också, som får fortsätta vara podd- och skrivkompis med henne.

Vid avgrundens rand

Jag läser inte så överdrivet mycket spänning och när jag gör det, gör jag det för karaktärernas skull snarare än plottens. Jag vill lära känna människorna (ja, även om de är påhittade) och få veta hur deras liv och relationer ser ut. Och det får jag här. Anna och Gunnar som har varit med från bok nummer ett (I vikens mörker) får jag ännu bättre koll på i den här boken. Och Cilla beskriver både dem och miljöerna så att jag ser dem tydligt framför mig. Även om jag just skrev att jag inte bryr mig så mycket om plutten, så är den i den här berättelsen något som (kanske inte riktigt men nästan?) vem som helst kan hamna i. Man vet liksom aldrig … Läs den, säger jag bara! Och kom ihåg var ni hörde det först, he he he.

Vill ni köpa signerat ex, vänder ni er till Cilla. Självklart finns boken på t.ex. Bokus också. Här hittar ni länk dit.

Glasmannen

Cilla däremot, hon läser massa spänning. Har ni hört vår podd, så vet ni hur jobbigt hon tycker att det är med alla känslor som jag älskar att läsa om i romaner. Och hur som helst, första boktipset i december från Cilla är Glasmannen av Anders de la Motte. Den är andra delen i serien om Leo Asker som är chef för avdelningen för förlorade själar (cool avdelning, eller hur?!). Hårresande spänning och snabbt driv med korta kapitel. Tips för dig som gillar spänning alltså.

Glasmannen hittar ni också på Bokus, förstås.

Och båda böckerna finns att lyssna på, på Storytel. Har du ingen abonnemang där? Följ länken och testa.

Och podden då? Här hittar du den:

Hoppas att du gillar de första boktipsen i december. Och podden förstås. Vi ses snart igen och tills dess: HEJA DIG!
Kram Malin Lundskog

Mina bästa tips på mjuka paket

Mina bästa tips på mjuka paket passar även er som inte köper julklappar. I alla fall till en viss del. Och för er som går och funderar på julklappar som bäst passar de också. Hur bra är inte det? Och hur är det möjligt? Jo, ser ni. Kolla här:

Jag blir glad ända in i själen av att se det här. Göra det här. Och av att hitta Random acts of kindness foundation. Jag har ansökt om att bli en raktivist, vi får väl se om jag blir godkänd. Men jag behöver ju inte vänta med att vara snäll, eller hur? Det behöver ingen av oss. Vi behöver faktiskt inte ens vänta till jul, det är bara att köra på. Och det fina med att vara en aktivist är att man inte ger för att få eller för att det ska synas att det just är jag som ger. Det handlar om att ge. Punkt.

Ja, har ni hört våra två senaste avsnitt i podden Mitt perfekta liv, så har ni hört om hur jag just nu visar min tacksamhet bland annat. Snällt både mot dem jag är tacksam för och mig själv. Här hittar ni podden:

Fler tips på mjuka paket?

I mitt hejarop (som nyhetsbrevet jag skickar ut heter, sedna tiden då jag var en riktig hejare) förra veckan tipsade jag om hur det som till synes är hårt på utsidan kan vara mjukt på insidan. Som en bok till exempel. Det är lätt att tro att det är en hård klapp, men i själva verket kan det ju vara en klapp fylld av kärlek, glädje och godhet. Eller hur? Och jo, jag passade på att tipsa om min roman Mariannes mirakel förstås. Där även några av karaktärerna är hårda på utsidan, men det skulle kunna vara så att de visar sig vara riktiga mjukisar på insidan. Vem vet? Vill ni veta mailar ni mig och ber mig signera en roman och skicka till er ögonaböj.

I det mailet tipsade jag också om sällskapsspel. Älskar att det är årets julklapp, ett så fint tecken på tillsammans, eller hur? Har ni några favoritspel? Just nu är det När då då och På fem sekunder, som jag helst spelar. Men är riktigt sugen på Cluedo igen. Är det fortfarande kul?

Jag älskar mjuka paket. Och böcker och spel. Och att bli överraskad, jul eller inte. Det ena behöver kanske inte förta det andra. Vad säger ni, mjuka paket, inga paket eller lite av varje?

Ses snart igen, tills dess: HEJA alla random acts of kindness. Och alla andra acts of kindness.
Kram Malin Lundskog

ps. Länken till Cluedo är en sponsrad länk, som inte innebär något särskilt för er om ni följer den och/eller köper något hos adlibris. Köper ni något innebär det en liten kick back till mig. Så vet ni.