Pomodoro-pauserna är minst lika viktiga som de aktiva stunderna. Det ärr en sån perfekt kombo av att dansa och pausa, skriva och dansa, skriva och dammsuga … Vänta? Sa hon dammsuga? Ja det gjorde jag faktiskt. Fem minuter är väl en alldeles lagom lång stund för dammsugning?
Men jag dammsuger inte varje gång förstås, utan det här gör jag i pomodoropauserna:
Det här gör jag i pomodoro-pauserna. Bland annat …
Oftast använder jag pauserna till att röra på mig, till exempel alltså dansa. Det är bland annat därför jag tycker att det är så gôtt att jobba i mjukiskläder. Man vill ju ta ut svängarna ordentligt, liksom.
Några pauser blir kisspauser och andra kaffepauser. Ibland tar jag en sväng ut i trädgården och luktar på blommorna, som en tjur vi alla känner. Det händer att jag ringer ett snabbt samtal, ger hundarna bus eller godis (oftast båda), kollar kalendern eller stickar. Och vet ni, då ståstickar jag och kanske gör tåhävningar eller axelrullningar samtidigt. Inte för att jag måste, utan för att det är så satans skönt att röra på kroppen när man har suttit (eller stått för alla del) superfokuserad i tjugofem minuter.
Jag lägger i en tvätt, lägger mig på golvet och blundar, hänger en tvätt, diskar, tömmer diskmaskinen, torkar av köksbordet eller dammsuger. Som idag, två pauser och sen låg farmors fina matta på plats. Tror att det blir mysigt att sitta med fötterna i den. Jackson vet att det blir mysigt. Vem sa förresten att man måste avsluta något man påbörjar i en och samma pomodoropaus? Inte jag.
Pauserna är guld värda och gör att jag håller och håller ut med bättre fokus, så det är faktiskt inte fy skam att planera vad de ska innehålla. Så kul att ni är flera som har frågat om just det. För pauserna är minst lika viktiga som jobbet i sig, det gäller inte bara i ett författarskap. Det gäller vilket jobb och vilken ansträngning som helst. Jag menar, hallååååå – vad vore träning utan återhämtning?
Planera pauserna?
Tips alltså: planera pausinnehåll. Eller skit i det. Gör det som passar dig. Det som passar mig är att jag i slutet av varje pomodoropass bestämmer att det här gör jag i pomodoropauserna. Vad tror ni passar er bäst? Jag har en känsla av att hundgos och dans kanske inte funkar om ni är på en arbetsplats full av kollegor. Eller?
Mer om pomodoro och vad det är hittar ni här: Vila innan du är trött med hjälp av en timer och här: Detta hjälpte mig under första redigeringsrundan.
Ses snart igen, tills dess: HEJA HEJA med eller utan pomodoro.
Kram Malin Lundskog
SKEPP OHOJ, förresten! En av alla de saker jag har åstadkommit tack vare pomodorometoden och det jag fyller pauserna med är ju min roman Mariannes mirakel. Ni har väl inte missat att jag har börjat släppa in i VIP-kön till Mariannes mirakulösa bokklubb? De väldigt viktiga personerna i kön kommer att jubla när du sällar dig till dem. Här gör du det:
Lämna ett svar