Hade det inte varit för minnen på Facebook hade jag inte haft någon aning om att jag firade två år som romanförfattare igår. Den tionde november 2021 hade jag nämligen release för Mariannes mirakel. Det jag gjorde för att fira mitt tvåårskalas var att skicka iväg ett färdigredigerat manus till förlaget. Ja, ni läste rätt: färdigredigerat. Som i färdigt. Klart. Och det känns både härligt och svinjobbigt pirrigt.

Jag firade med att redigera färdigt uppföljaren
Hade det inte varit för att jag firade två år som romanförfattare igår hade jag kanske suttit med det sista på manuset idag. Men, när jag framåt eftermiddagen igår insåg att jag kunde bli klar, så kändes det som att det var precis så det skulle bli. Symboliskt på något sätt. Så jag avstod fredagsbastun och satt kvar på stolen. Och strax innan klockan åtta sa det svisch om datorn och mailet gick iväg. Med mitt färdigredigerade manus som bilaga. Till förlaget.
Vilket firande va? Ska aldrig mer glömma det speciella med den tionde november. Och om jag glömmer kommer kanske Facebook att påminna mig?
Nu ska manuset korrekturläsas och sen är det bara resten kvar (sättning, omslag, baksidestext och säkert fler grejer som jag har glömt just nu.) Hurra?
Vi ses snart igen, tills dess: HEJA HEJA och hurra för tionde november?
Kram Malin Lundskog
Ps. Jag har tydligen inte bloggat om releasen jag hade för Mariannes mirakel. Det var hur som helst en hejdundrande tillställning på den tiden vi fortfarande hade en restaurang. Så här skrev jag om boksläppet innan i alla fall:
Här är några av bilderna som dök upp och påminde mig om det stora med gårdagen.




Lämna ett svar