Inte vet jag vad som hände här, men jag lämnade in text före deadline idag. Jag som tycker om att vara sen och går igång på att stressa. Mmm, vet att det inte gynnar vare sig mig eller min text att stressa fram den, men är något av en sucker for stress.
Hur som helst: idag var jag klar med omarbetningen av texten jag lämnade in tidigare i år och som jag har fått respons på av både mina kursare och lärare på Linnéuniversitetets Kreativt skrivande. Jag var dessutom klar med tio nyskrivna sidor som också ingick i inlämningen. De tio sidorna är fortsättningen på det romanmanus jag skriver på just nu. Vilken lyx att få de genomläst steg för steg nu under terminen på Kreativt skrivande. Just det: jag var också klar med en rapport om mitt skrivande, som ingick i uppgiften det är deadline på fyra dagar.
Ja, jag har skrivit bra många fler sidor än de tio, men får inte lämna in fler. Får ju tänka på mina stackars kursare och lärare också och följa instruktionerna. Men! Jag har himla kul med det här manuset. Berättelsen är så fin att skriva att jag längtar efter den när jag inte skriver på den. Och det är förmodligen därför jag är klar i förtid. Och har kommit långt med manuset. För att jag har så kul med texten.
Vågar mer, känner mig tryggare än med tidigare manus när det gäller vart jag är på väg med berättelsen (tack snöflingemetoden och synopsis för det. Och spänningsgraderingen av kapitlen som jag beskrev här hur jag genomförde). Och jag njuter av processen. Ni vet allt det där med att det är resan som är mödan värd. Där är jag. Och har det gôtt. Längs vägen. Utan jättemånga tankar på att jag hoppas att manuset ska bli bok, med mer fokus på att jag har saker att upptäcka längs vägen.
Kul när det som är roligt funkar
Och kanske är det tack vare att jag har kul som jag lämnade jag in min text flera dagar för tidigt? Utan att oroa mig för om jag inte ska fundera, redigera och korrigera minst ett varv till. Det är en skön känsla det här, vill jag lova. Att lita på att det är tillräckligt. Och faktiskt vara nöjd med att jag vågar släppa iväg texten som den är nu. Färdig för stunden och förväntansfull inför responsen som kommer med förbättringsförslag.

Firade med att lufsa runt ön med Brorsan och sen komma hem till Claes hemmagjorda fiskburgare (på färs han har gjort av långa), hans hembakta hamburgerbröd och hemgjorda grymt goda tartarsås. Vilken måndag!

Lämna ett svar