Reflektion i stillhet och fullt ös framåt är en sammanfattning av min sommar 2020. Jösses vad mycket av både det ena och det andra jag har fyllt dagarna med. På slutet har det blivit ännu mer fullt ös, så jag är beredd att ta semester. Igen …

Egentligen skulle jag nog kunna säga att rubriken på det här inlägget är en sammanfattning av mitt liv och inte bara av den här sommaren. Det är ganska exakt precis så jag vill ha det och eftersom jag tar chansen att välja hur jag lever så … blir det oftast ganska exakt precis så. När det inte blir så har jag möjligheten att välja inställning till det, men det är en helt annan fråga som jag skriver om en helt annan dag. Nu vill jag berätta om min sommar och vad jag dels har reflekterat över och dels lagt in full (eller i alla fall halvfull) gas på.
Reflektion i stillhet

Reflektion kräver stillhet, så det kanske är onödigt att poängtera. Men ändå. Jag har stillat mig och känt att all träning på att landa har gett resultat. Det där med stillhet kommer nämligen inte gratis för mig, stressjunkie som jag är.
Det jag har reflekterat över i all den här stillheten är att mitt liv är himla underbart! Att det ger livet ett enormt mervärde att våga stanna och våga ta emot allt jag känner, för tro mig. Ni är inte ensamma om att ha skitdagar, vara alldeles för trötta eller ifrågasätta meningen med hela alltet … Men när jag vågar möta det så är det mycket lättare att se och känna att det är som det är och jag gör det jag kan just nu. Det är mycket lättare att känna tacksamhet när jag inte rusar på eller rymmer från mig själv.
Naturen, kramarna och sociala medier
Jag har också reflekterat över hur ohemult bra jag mår av att vara i naturen. Nära havet. I havet.
Något jag har tänkt mycket på är också mitt behov av fysisk kontakt. Jag saknar det! Jag har min man och min hund, så jag är inte helt utan kramar, pussar och klappar. Men ändå. Mina vänner! Mina föräldrar! Svärföräldrar. Och mina barn! Herregud vad jag längtar efter att krama dem. Och faktiskt också mina kunder. Att ta på dem jag tränar med, high fives och ryggdunkar och kramar har varit så naturligt och viktigt. Men … ja, ni vet. Det är som det är just nu.

Och kanske den största insikten av dem alla: jag pausade sociala medier i två veckor under sommaren. Alltså, jag älskar sociala medier. De ger massor! Det är ju genom dem jag jobbar. Säljer. Och kommer i kontakt med fantastiska människor. Men … OJ OJ OJ vad det gav mersmak att inte vara där ute. Vilket lugn.
Jag vet att både du och jag vet det här, men jag har haft svårt att hålla mig borta (ja, ni ser ju – det är det som är grejen med social medier: vi blir beroende! Och utan att vi vet om det stimuleras våra hjärnor att vilja ha mer och mer och mer … Jag kommer definitivt att pausa igen, även om jag självklart är jätteglad om du vill hänga med mig på Instagram, som är platsen där jag är mest.
Fullt ös framåt!
Ja, det var ju det där med kontrasterna den här sommaren. Det här livet. Och herrenaddå vilket ös det har varit!
Jag har haft utomhusträning hela sommaren här på ön. tre gånger i veckan har vi kört och det har varit helt grymt. Både fysiskt, men framförallt har jag hittat min plats på ön.
Vi har fiskat! Oj oj oj, som vi har fiskat makrill och krabba. Kanske inte är så ösigt i sig, men utvecklingen för mig som fiskare och det alldeles underbara med att ge sig ut i massa olika väder. Det har gett fullt ös i hela mig!

Och baden, promenaderna på nya ställen, löprundorna på nya stigar och två nya båtar … En av de båtarna är ett resultat av ett nytt företag och innan man startar företag är det en himla massa ös i hjärnan.
Romaner och nytt hus
Apropå ös i hjärnan: jag skickade in manus till roman till ett gäng förlag vid midsommar. Arbetet med det karaktäriseras verkligen av fullt ös. Eller, ös kanske inte är rätt ord. Snarare kaos! Kaos i både kroppen och knoppen och själen. För dig om undrar om jag har fått svar så … ja, det har jag. Det satte igång energierna igen kan jag säga. Och jag återkommer med mer om vad svaren innehöll och vad som händer nu. Men … det här är ju ändå en hälsoblogg och inte en författarblogg, så lägger inte så mycket krut på det här.

Men vet ni vad som har behövt mest av min kraft den här sommaren? Jo, att vi har köpt hus! Kanske även ovissheten jag har levt i som har bott i rivningskontrakt även om jag inte har varit medveten om det. Men husköpet. Fort som sjutton gick det och ni vet ju hur det är med flyttar. Att flytta är något av det mest stressfyllda vi gör i livet (i paritet med att gifta och skilja sig) och att då titta på hus dag ett, få nyckeln dag två och sen flytta ut säljarna och in oss veckan senare … Nu snackar vi fullt ös framåt.
Sommaren 2020 är inte lik någon annan sommar
Den här sommaren är verkligen inte lik någon annan sommar, ändå är den ganska lik. Jag brukar bada massor, springa en hel del, vara ute med båten och äta glass och det är precis vad jag har gjort den här sommaren också. Men jag har badat ännu mer! Sprungit lite mindre. Varit ute med inte bara en båt utan flera (återkommer om anledningen till att vi har en egen flotta just nu. Stay tuned, för det är spännande!) och dessutom fiskat mer fisk och fler krabbor (ätbara alltså) än någonsin förut. Glassen? Tja, det intaget är nog ganska likt andra somrars.
Och så har vi ju det här med Covid19, som jag hade i åtanke när jag skrev om min saknad av kramar ovan. Corona har också gjort att jag har umgåtts med nära och kära på sättet jag älskar: utomhus! Och som också har gjort att jag inte har umgåtts med nära och kära på andra sätt jag älskar. Inomhus. Nära.
Svensk sommar
Men, bortsett från närheten inomhus, så har faktiskt inte corona påverkat just min sommar så mycket. TACK för att dem jag har omkring mig har hålla sig friska!!! Vi brukar dessutom hålla oss hemma på sommaren, så ingen större skillnad på den fronten.

Dessutom älskar jag alltid Sverige, men svensk sommar alltså. WOW för den! Och för både reflektion i stillhet och fullt ös framåt.
Hur har din sommar varit? Berätta gärna! Och förresten, vad tycker du om kombon reflektion i stillhet och fullt ös framåt?
Vi ses snart igen.
Tills dess:
HEJA DIG!
Kram M (ja, på avstånd och med väldigt nytvättade händer)
”Det är mycket lättare att känna tacksamhet när jag inte rusar på eller rymmer från mig själv.”
Så sant som det är sagt. Och jag har själv kommit mycket närmare naturen denna sommar. Det tackar jag pandemin lite för, faktiskt.
Inget ont som … grattis till dig som har kommit närmare naturen 🙂 Där är det gott att vara!
Kram M
”Herregud vad jag längtar efter att krama dem. Och faktiskt också mina kunder. Att ta på dem jag tränar med, high fives och ryggdunkar och kramar har varit så naturligt och viktigt. Men … ja, ni vet. Det är som det är just nu.”
Amen to that. Håller sannerligen med!
Både i ovanstående citat, men också i det du beskriver i stort. Även jag har pausat i sommar och bara varit. Oerhört skönt!