• Skip to primary navigation
  • Skip to main content
  • Skip to primary sidebar
  • Skip to footer
glad fri stark är medlemsprogrammet för dig, Malin Lundskog, hälsa

Malin Lundskog

författarskap och livsglädje

  • Tjänster
  • Aktuellt
  • Skryt och kul
  • Bloggen
  • Poddar
  • Kontakt

älska livet

Lugnet efter den lugna julen

Vilken jul vi har haft ute på ön. Det är nog den största lyxen jag vet när barnen kommer ut och hälsar på i några dagar. Säg det inte till dem, för då suckar de så att alla levande ljus längs hela västkusten slocknar, men jag är så glad över det att tårarna kommer. De där sköna tårarna. Tacksamhetstårarna. Över att de är så fina. Och när jag hör hur kul de har tillsammans. Och idag andas jag in lugnet efter den lugna julen.

morgon, himmel, knippla, soluppgång, mellandagar
vaknade till den här himlen i morse
lugnet efter den lugna julen, sol, vattentorn, knippla
när vi gick ut på morgonpromenad såg himlen ut såhär
lugnet efter den lugna julen, utsikt från knippla mot rörö
Här vänder jag blicken mot Rörö. Ser ni fullmånen?
lugnet efter den lugna julen, utsikt från knippla, båt på väg norrut
En båt på väg norröver. Plättlätt att stå här och hitta på historier om vika som är ombord och vart de är på väg …

Egentligen är … Jag menar var min plan att skriva klart baksidestexten till romanen som kommer ut till våren. Och att dessutom redigera nästa roman. Men. Jag känner mig lite vilse. Om man nu kan vara lite vilse? Antingen är man väl vilse eller inte?

hopptorn på Knippla i vintersol, västkusten
Här står hopptornet och glänser

Hur som helst så verkar det som att jag behöver lugn. Ja, trots att hela helgen har varit lugn. Men alla mina storsvulstiga känslor när jag sitter i vårt hus med våra söner och deras respektive, de gör något med mig. Det är som att det är för stort att ta in att jag har vunnit en sådan stjärnvinst, så jag behöver lugnet efter den lugna julen.

Och viktigast av allt är …

Jag ger mig själv det i julklapp så här i efterskott. Eller en för tidig nyårspresent? Eller så gör jag det bara för att jag både vill och behöver det. Andas. In. Andas. Ut. I allt det här vackra. Och i livet, som också det är så vackert så jag får dåndimpen. Visst skulle man kunna tro att det är exakt vad naturen vill säga en dag som denna? Chilla. Andas. Njut. Det kommer fler dagar att göra klart allt det där vi tror är det viktigaste av allt, när det kanske är det här som är det viktigaste: njutet i nuet?

Samma ö, samma runda, men nu är det eftermiddag
springer spanieln Jackson på Knippla
Jackson kollar in fåglarna. Inte alls ledsen över att jag vill vara ute hela tiden en sådan här dag.
lugnet efter den lugn julen, utsikt västerut från knippla, stiltje
Hur många shades of grey? Ingen aning. Men vackert är det.
utsikt, eftermiddagspromenad på Knippla, svanar
FATTAR ni varför jag inte säger emot när naturen kalla en sådan här dag?
badtrappa, lugnet efter den lugna julen, knippla, stiltje, mellandagar
Perfekt badväder!
utsikt, knippla, stiltje, mellandagar, grått
och sen gick jag hem och skrev vidare på min baksidestext

Vi ses snart igen. Tills dess: HEJA naturen!
Kram Malin Lundskog

ps. gissa vilket mail jag kommer att skicka iväg first thing imorgon? Exakt. Det med baksidestexten till mitt förlag.

27 december, 2023 av Malin Lundskog Leave a Comment

Pausjumpa för höfterna

Caroline dansar vid granen och visar några sköna rörelser för rörligheten i våra höfter. I vanlig ordning är rörelserna helt i sin ordning, hur det är med Caroline lämnar jag åt er att avgöra. Men nu kör vi: pausjumpa för höfterna!

Mer om henne kan ni läsa i romanen Mariannes mirakel där hon är en av huvudkaraktärerna. Och frågar ni henne, så är hon också den viktigaste karaktären. Återigen en fråga för er som läsare att avgöra, he he. Romanen hittar ni här (till exempel).

Vi ses snart igen allihop. Tills dess: heja rörelseglädjen!
Kram Malin Lundskog

Sedan en tid tillbaka finns Caroline och hennes pausjumpa Mariannes mirakelgymnastik på Youtube. De kan ni se här.

pausjumpa för höfterna, mariannes mirakelgymnastik, roman, jul
Caroline studsar in från vänster. Eller är det höger?

21 december, 2023 av Malin Lundskog Leave a Comment

Plötsligt vaknade nyfikenheten på 2023

Är ni också i reflektion över året som har gått-mood så här års? Jag har inte varit det och undrat om jag bara ska låta det rulla på. Nytt år blir det ju oavsett, menar jag. Men. Så idag kom det över mig. Eller snarare växte fram inom mig. Ja, plötsligt vaknade nyfikenheten på 2023. Vad sjutton har hänt under året egentligen? Vad har jag lärt mig? Vilka vägar har jag valt? Vilka dörrar har jag stängt och vad jag är tacksam över?

Nog för att jag är mycket för framåtskridande, drömmar och visioner framåt, men utan reflektion bakåt vet jag ju inte vad som har funkat, vad jag vill ändra på och var jag är. Jag vet inte ens vem jag är, om jag inte reflekterar över det, eller hur? Och visst är det spännande att utforska vad man håller på med och vem man är? För att inte tala om vem man vill vara. På riktigt.

plötsligt vaknade nyfikenheten, röddeviga, knippla, dimma, bohuslän, västkusten
typiskt bra reflektionsväder under morgonpromenaden också
hopptorn, knippla, badplats, dimma, västkusten
… även ett typiskt bra badväder idag

En reflektion över 2023

Det spelar ingen roll att jag har min dagliga morgonrutin med klargörande skrivstund och meditation eller att jag firar de små framstegen i stunden. När jag blickar tillbaka på ett helt år får jag ett helt annat perspektiv och kanske kan se samband och mönster. Är vägarna jag valde i stunden fortfarande rätt? Ska dörrarna jag stängde fortfarande vara stängda? Hur vill jag fortsätta att utvecklas och vad vill jag bidra med?

plötsligt vaknade nyfikenheten på 2023, morgonmeditation, julgran, skriva
Och det var här nyfikenheten på 2023 vaknade i morse. Vid den barrande granen …

De här frågorna har på ett stökigt och ganska snurrigt sätt hängt med mig idag och jag ser fram emot att sätta mig ner och skriva av mig snurret. Det var i morse under mitt morgonskrivande som nyfikenheten på 2023 vaknade och en aning om vad mina ledord ska kretsa kring nästa år. (Årets ledord kan ni läsa mer om här). Ska bara sticka färdigt de där julklapparna först, he he.

Jag är inte bara nyfiken på mitt 2023 och vad jag vill 2024, jag är nyfiken på er såklart. Tänkte ni tillbaka på året som har gått innan ni tänker framåt på året som kommer? Eller låter ni det bli som det blir och glömmer det som har varit? Alla sätt är bra, så länge vi är tillfreds och mår gott av dem. Ja, så tycker jag. Berätta gärna vad ni tycker.

Och här ses vi igen, innan 2024 är här. Herregud, det är inte ens julafton än. Tills vi ses HEJA reflektionen och utvecklingen.
Kram Malin Lundskog

Jodå, jag återkommer med vad jag kommer fram till om 2023. Det kan ju bli kul …

17 december, 2023 av Malin Lundskog 1 Comment

I tidsoptimismens spår

Någon mer än jag som tar med sig dator, sticke (eller annat handarbete), fackbok, skönlitterär bok och förbereder en kö i poddlistan när hon ska resa iväg? Och för säkerhets skull packar ner en tidning man inte har hunnit läsa? För en tågresa mellan Göteborg och Stockholm. Som tar tre timmar …

Jag menar, man vet ju aldrig. Man vet inte vad man känner för att göra. Och man vet tydligen inte heller att man på en tre timmars tågresa inte hinner göra så särskilt mycket mer än man hinner på tre timmar hemma. Även om man egentligen vet bättre.

När vi ändå snackar tidopstimism: är det någon annan som i god tid (eller inte?) frågar sina nära och kära om de önskar sig något stickat till jul? För det är ju så gott om tid och jag hinner säkert sticka både det ena och det andra. Och som inte inser att varken vardagsdygnen eller helgerna i november och december inte är ett dugg längre än under resten av året? Som på riktigt tror att tiden helt plötsligt ska breda ut sig i någon slags oändlighet utan något annat att fylla tiden med än att sitta och sticka. H E R R E G U D.

i tidsoptimismens spår, stickning, garn, Malin Lundskog
Var god stör ej. Julklappsstickning pågår …

Det här följer med i tidsoptimismens spår

I tisoptimismens spår följer därför en otymplig packning och en hel del onödig stress. Som i veckan när jag var i Stockholm. Och nu. När jag en vecka och en dag före julafton har flera stickprojekt att hinna klart med samtidigt som jag har satt en deadline för redigeringen av mitt tredje manus. Och dessutom vill jag hinna varva ner innan jul. Njuta av frisk luft, kalla bad och alla böcker som väntar på att bli lästa. Ja, ni fattar?

Men mitt i allt detta som följer i tidsoptimismens spår så är jag ändå stolt över mig själv. Och min utveckling. För hinner jag inte klart är det inte hela världen. Det är inte jag som är långsam eller dålig som inte använder allt jag packar ner för den där tretimmarsresan. Hinner jag inte klart med sticket kan det bli en januaripresent istället. Och den där redigeringen, den ska ju inte bara bli klar. Den ska bli bra också. Och ibland (ofta? alltid?) tar bra, bra mycket längre tid än jag tror. Det vet jag redan från början.

Struntar i att göra-listan …

Dessutom skrattar jag numera kärleksfullt åt mig själv och kärleksfulla skratt mår vi gott av, eller hur? Förr stressade jag sönder mig för att bli klar och hålla orimliga deadlines. Nu? Nu ser jag min att göra-lista som en riktlinje, frågar snällt hur sjutton jag kunde tro att jag skulle hinna och ser till att njuta som fan av livet under tiden. Det som blir gjort blir gjort och för oss som är drivna, aktiva och har en tendens att hellre göra för mycket än för lite, så tror jag att det är helt rätt approach. I alla fall om ingen annan är beroende av ens insats. Vad tror ni?

Vi ses snart igen, nu ska jag sticka vidare. HEJA tidsoptimismen ändå. Känns roligare än pessimismen. Ja, till och med än realismen. Men, precis som för egentligen allt annat: det är en smaksak vilken ism man bejakar. Alla sätt är bra?

Kram Malin Lundskog

16 december, 2023 av Malin Lundskog 1 Comment

Morgonrutinen på blanka eftermiddagen

Ibland är det som att jag tror att om jag inte får morgonrutinen gjord på just morgonen så är det kört. Men idag kom jag på andra tankar. Just idag genomförde jag hela proceduren med meditation och skrivande på morgonen. Men det var några dagar sedan sist. Ja, ni vet det där med livet som händer lite för intensivt ibland?

Jag kom fram till några kloka (för att vara mig i all fall) saker under mitt reflekterande skrivande i morse. Dels att jag mår bra av att börja dagen med att meditera och skriva. Och dels hur mycket lättare jag känner mig ensam och hamnar i jämförelseträsket (gaaah!) när jag rusar in i dagen. Mjukstarten med medvetna tankar på vem jag vill vara, vad jag vill bidra med, vad jag är tacksam över och hur jag vill må gör verkligen skillnad. Nej, jag vet. Det är väl inget nytt i sig. Det som är nytt är att jag insåg att även om jag rusar in i dagen betyder inte det att jag inte kan stanna upp senare under dagen. Det är inte kört. Hur bra?!

Hellre än morgonrutin på eftermiddagen än inte alls

Vilken tur va? För inte vill jag tro på lögner som jag hittar på när jag har bråttom. Som att jag är ensam. Eller inte lika mycket värd som de jag får för mig att jämföra mig med. Eller få för mig att jag inte förstår mig folk. Jag vet ju att jag har fullt av människor omkring mig som bryr sig om mig.

Är jag på en bra plats blir jag snarare inspirerad av de jag en stressig dag jämför mig med på ett oinspirerande sätt. Och det där med att döma och inte förstå sig på folk. Det är så långt ifrån allt jag vill vara. Och så lätt att halka in i när det är mycket och allt går fort. Det pratade vi dessutom i senaste avsnittet av Mitt perfekta liv, som ni kan höra här. Va? Jag är och vill ju vara en nyfiken en. Som frågar (eller fantiserar som en sann författare, mind you) om människors beteenden.

Det känns gôtt rent ut sagt, att komma på att morgonrutinen är bättre på eftermiddagen än inte alls. Som när jag kom på att jag faktiskt kan skriva på kvällen också. Inte bara på förmiddagen. Vilken befrielse ändå. Att vi kan vända på dygnet, he he. Att frukost är en perfekt middag, det vet vi ju redan, eller hur?

morgonrutinen, morningpages, Malin Lundskog, anteckningsbok

Förresten, ni som blir nyfikna på morgonrutiner kan läsa mer här och här bland annat.

Vi ses snart igen och tills dess: HEJA morgonrutinen oavsett tid på dygnet.
Kram Malin Lundskog

11 december, 2023 av Malin Lundskog 3 Comments

Det om folk som inte förstår sig på folk

https://sphinx.acast.com/p/open/s/6569bb6963e9f30012c7917a/e/656f37e7169a2c0012d43843/media.mp3

Häng med när fotograf Viktoria Davidsson och författare Malin Lundskog utforskar folk som inte förstår sig på folk. De hamnar också bland folk som levererar oönskade tips (vem vill ha såna?) och de som när något skiter sig visar sig ha vetat att det skulle gå åt he-ete. ”Jo jo, jag tänkte det”.

 

Och varför tycker de att det räcker med tacksamhet? Det och varför Vickan varnar alla för att göra som hon gör får ni veta i det här avsnittet av podden Mitt perfekta liv.

 


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

det om folk som inte förstår sig på folk, podd, podcast, mitt perfekta liv

8 december, 2023 av Malin Lundskog Leave a Comment

  • « Go to Previous Page
  • Page 1
  • Interim pages omitted …
  • Page 22
  • Page 23
  • Page 24
  • Page 25
  • Page 26
  • Interim pages omitted …
  • Page 30
  • Go to Next Page »

Primary Sidebar

Bloggen

Bloggen

  • 154: That´s what friends are for …
  • Ett nytt boulelag har sett dagens ljus
  • Iko Iko …
  • Bokhandelsdagar med Ugglan Bokhandel
  • Livets första dansuppvisning – på Storan!
  • Kärleksvisa till min son …
  • Envishet och galenskap och en ballong!
  • Jag boktipsar om Var är de vuxna?
  • Min sämsta väninna har varit på sitt livs första bokklubb
  • Pensionärerna på Knippla mötte Min sämsta väninna

Footer

Malin Lundskog

Malin Lundskog, författare, porträtt i Knippla gästhamnHej där! Jag heter Malin Lundskog och jag älskar livet, havet och att skriva. Förutom härligheter som min familj, mina hundar, att fylla lungorna med luft, ögonen med utsikt och själen med glädje. Och Bruce Springsteen.

Här på bloggen och i mina sociala kanaler @malinlundskog delar jag med mig av författarlivet, ölivet och livsglädjen. Följ och dela gärna med er tillbaka.

Vad jag gör på riktigt? Lever, skriver böcker, artiklar, föreläser, poddar och inspirerar kvinnor till mod och ett gôtt liv.

Instagram »
Facebook »
hej@malinlundskog.se

En hemsida från Everday