författare

Bohusläns bokmässa med både böcker och podd

Just nu sitter jag med fötterna så högt jag bara kan. Jädrar vad trött i benen jag blir av att stå (ganska) still en hel dag. Och svullen. Det där med stödstrumpor kanske är en bra grej när man ska stå på bokmässa? Hur som helst är Bohusläns bokmässa värd både trötta och svullna ben. Särskilt nu, när jag sitter här med ett glas champagne i handen. Och mår. Efter en heldag tillsammans med Cilla, mängder med läsare, författarkollegor, intervjuer till podden (kommer i nästa avsnitt, så stay tuned) och bra försäljning.

Oj, vad kul vi har haft! Samtal med läsare, bokintresserade och författarkollegor ger massor. Och jag hoppas att alla som stannade till vid Cilla och mig idag verkligen förstår att de gör skillnad i våra skrivarliv. När de frågar om vårt skrivande, våra böcker och om podden. Och nej, även om det självklart är roligt att sälja och i alla fall inte gå back på att delta på en bokmässa, så är det samtalen och inte säljet jag bär med mig.

Bohusläns bokmässa, signering, malin lundskog, anna rattigan — om jag gillar att signera mina böcker? gissa, he he …
här till min författarkollega Anna Sevenius Rattigan

Och de som var på Bohusläns bokmässa när jag var där sist och nu dök på mig för att köpa Ett oönskat arv efter att ha köpt Mariannes mirakel vid förra tillfället. Även om jag just sa att det inte är säljet som är det viktiga, så … är det inte det heller. Men detta med de som har läst en del och nu vill läsa alla. Det är … stort! Ganska oerhört till och med. Ja, herregud vad jag är tacksam över det. Över dem. Er.

Och podden?

Podden ja. Cilla och jag hade med oss poddmicken och har spelat in nästa veckas avsnitt. Hoppas jag alltså, för är lite osäker på hur ljudet blev. Men om det blev okej så har ni fyra spännande intervjuer att vänta i kommande avsnitt av Skriverier med Malin och Cilla. Jag ser själv fram emot att höra det, eftersom jag inte har koll på intervjuerna Cilla genomförde. Samtalen jag hade med några av våra författarkollegor var toppen, det tror jag att ni som lyssnar på podden också kommer att tycka.

Nu laddar jag om för nästa veckas äventyr med både bokklubbstisdag by Malin Lundskog och Lokalproducerad litteraturfest på Frölunda torg. Wow för författarlivet ändå, event som de här gör mig ännu mer sugen på att skriva mer. Och släppa fler böcker.

Backelit och jakaranda

Jag skriver just nu på ett manus där min huvudkaraktär gör en hel del tillbakablickar på sin barndom. Hon är född 1963, så det är både 60- och 70-tal hon minns. Dessutom hyr hon ett hus (på Knippla, surpirse surprise) som förmodligen inreddes på 40- och 50-talen och som därefter inte har gjorts om särskilt mycket. Alltså, jag har så himla kul när jag ska ta reda på hur det såg ut under de årtiondena. Som det blir om det hänger en (ascool) backelitklocka på köksväggen. Eller står ett stadigt bord i jakaranda i matsalen. Med iläggsskiva. Backelit och jakaranda.

Materialval under olika årtionden

Jag har mina föreställningar om hur det såg ut i ett hem på 40-50- och 60-talen. 70-talet var jag själv med på (är född 1969), men ändå. Dels var jag liten och har en bild av hur det såg ut hemma hos oss. Och vårt radhus kanske inte är särskilt representativt för vad som var vanligast och vilka materialval man gjorde om man ville utstråla pengar till exempel.

Det kan hända att all rolig research jag har gjort och sedan lagt in i mitt manus stryks innan (om?) det blir bok av berättelsen. Men det gör inget. Jag har ju lärt mig något och dessutom behöver jag veta hur det ser ut i de här hemmen, även om jag inte skriver om det. Om ni visste vad mycket vi författare vet om våra karaktärer och deras bakgrund, som vi aldrig berättar. Men som vi behöver veta, för att känna dem ordentligt och kunna beskriva det som är viktigt för att ni ska lära känna dem.

Backelit och jakaranda. Visst har jag hört talas om både det ena och det andra förut. Hade till och med lite koll (man har väl ringt sina samtal i en backelittelefon med spiralsladd som snodde sig …). Men ändå. Jag lär mig massor varje dag jag skriver. Och även om det inte kommer till användning i mina manus, så … är det aldrig fel att kunna saker.

Undrar vad jag ska lära mig imorgon, som jag inte kan idag. Något blir det säkert, för alltid är det något jag inte vet.

Vi ses snart, då kanske jag kan mer än jag gör nu? Om jag inte har glömt det vill säga …
Kram Malin Lundskog

Förresten, det snöade här idag. Perfekt väder att gå till bastun ikväll, efter alla materialval. Och där lärde jag mig att huset som nu är en bastu en gång var ett badhus. Dit barnen gick och blev renskrubbade. Också något att lära sig mer om, eller hur? Och kanske skriva om …

Lokalproducerad litteraturfest på Frölunda torg

Kolla här, vad kul: första helgen i april är vi ett härligt gäng författare som tillsammans med Akademibokhandeln på Frölunda torg arrangerar ett event. Lokalproducerad litteraturfest. Författare från Göteborg (med omnejd). Böcker som utspelar sig i Göteborg. Med omnejd. Som på Knippla till exempel, he he.

lokalproducerad litteraturfest, författare, event

5-6 april blir det lokalproducerad litteraturfest

Förra våren drog jag ju igång författarhäng gbg, som ni kan läsa mer om här. Ja, som ni vet så leder det ena alltid till det andra. Och det är ungefär det som har skett här. Vi ses en gång i månaden. Pratar skrivande, författarskap och allt som har med det att göra. Och under den här perioden har jag varit på Akademibokhandeln på Frölunda torg och signerat mina romaner. Deras härliga Erika frågade om författarhänget och om inte vi var sugna på att göra något kul ihop. Och. På den vägen är det.

Vi författare kommer att finnas med våra böcker redo att prata med er allihop under båda dagarna. Kom och häng med oss, köp signerade ex av våra böcker (något av det bästa vi vet) och lyssna på någon (eller alla) av programpunkterna nedan.

Program

Lördag:

11.00-11.10 Öppningsceremoni Erika Wiberg och Malin Lundskog

11.10-11.30 Alla spännande lokala författare! Presenteras av Erika Wiberg

12.00-12.20 Hur skriver man en bok? Yvette Klang, Beatrice Samuelsson, Malin Lundskog

12.30-12.50 Att skriva tillsammans Jessika och Annika Devert, moderator Maria Åfeldt Leo

13.00-13.20 Barnbokens plats i vardagslivet Beatrice Bexélius, Linda Gustafsson, Monika Busse

13.30-13.50 Att skriva om ämnen man inte pratar om Jessika Devert, Linda Gustafsson, Malin Lundskog

14.00-14.20 VÄRLDSPREMIÄR av den nya podden … (cliffhanger här, stay tuned allihop)

På barnavdelningen:
Sagoläsning & pysselhörna

Söndag:

11.00-11.10 Öppningsceremoni Erika Wiberg och Malin Lundskog

11.10-11.30 Alla spännande lokala författare! Presenteras av Erika Wiberg

11.30-11.50 Redaktörssamtal/lektörssamtal Jessika Devert i samtal med sin redaktör

12.00-12.20 Feelgood vs feelbad – en genrediskussion Beatrice Samuelsson och Yvette Klang, moderator Malin Lundskog

12.30-12.50 Att gräva där man står Samtal med Malin Lundskog och Maria Åfeldt Leo

13.00-13.20 Bluffsyndrom bland författare Beatrice Bexelius och Malin Lundskog

13.30-13.50 Hur bygger man karaktärer? Beatrice Bexélius, Jessika Devert och Malin Lundskog

14.00-14.20 Relationen författare-läsare Annika Devert, Beatrice Bexélius, Beatrice Samuelsson, Jessika Devert, Maria Åfeldt, Monika Busse, Yvette Klang. Moderator Malin Lundskog

På barnavdelningen:
Sagoläsning & pysselhörna

Om ni är välkomna? Självklart!

Mitt nya skrivbord är ett köksbord

Äntligen har vi hittat ett nytt skrivbord till mig. Det är egentligen ett köksbord, men jag gillar ju att skriva i köket och käka frukost vid datorn, så det blir nog perfekt. Egentligen behövde jag inget skrivbord, men så snodde vi min skrivbordsstol för att ha som köksstol och tomten kom med ny skrivbordsstol. En stilig en, med karmar och allt. Och sits i fårskinn. Ja, sedan julafton har vi alltså varit på jakt efter nytt skrivbord. Och nu är det här. Även om mitt nya skrivbord är ett köksbord …

mitt nya skrivbord, springer spaniel, skrivbordsstol — alla är med och flyttar runt möbler …

mitt nya skrivbord, auctionet, skrivbordsstol, köksbord — visst ser det ut som en plats att skriva bästsäljare på?

Igår tömde jag det gamla skrivbordet och släpade in mitt nya. Och gissa om jag känner mig som en gammal pompös författare när jag sitter här. På en skrivbordsstol med karmar. Vid ett skrivbord som egentligen är ett köksbord. Att det gamla skrivbordet hade lådor som jag har fyllt med anteckningsböcker, papper, kort, pennor, batterier (?), trasiga smycken kommer jag inte märka förrän nästa gång jag ska dammsuga. Allt från lådorna har nämligen hamnat på golvet i en gammal klassisk jag lägger det där så länge-anda. Någon mer som jobbar så?

Så här fritt från pinaler kommer skrivbordet inte att vara så länge till, för strax inviger jag det med att läsa texter som mina kursare på Linnéuniversitet har skrivit. De ska jag ge respons på. Och jag vet redan nu att jag kommer att behöva både anteckningsböcker, kurslitteratur och kladdpapper för uppgiften. Det blir extra kul vid det nya bordet.

Köper och säljer som en vinnare?

Både stolen och det nya och det gamla bordet är köpta på Auctionet. Snart får vi hem ett soffbord därifrån också. Jag gillar ju grejen med återanvändning. Det går ju inte heller någon nöd på mig, har haft ett köksbord att sitta vid till exempel. Men jag tycker ändå att det är värt att vänta på saker, för att slippa belasta miljön med onödig nyproduktion. Och, det här kanske är pinsamt, jag känner mig som en vinnare när jag kammar hem något på auktion. Som om jag har vunnit på lotteri, fast det i själva verket är jag som betalade mest för varan …

Snart säljer vi både mitt gamla skrivbord och soffbordet vi har. Kanske på auctionet? Hyllan som står vid bordet nedan har fått flytta upp en våning- Perfekt för alla spel vi har, de som tidigare har stått i en byrå som har varit jättetrög att öppna (och stänga). Den byrån ska också lämna vårt hus. Kanske skänkas till någon som behöver, eller till någon loppis.

här satt jag på nyårsafton och skålade i champagne, i min nya fina stol och skrivbordet som snart ska säljas

Jamen, skål och hej då. Vi ses snart igen, allihop. Tills dess: heja!
Kram Malin Lundskog

Skärgårdens bokmässa på Donsö

Skärgårdens bokmässa aka öbornas egna bokmässa! En sån sak kan man ju inte missa om man är en av författarna som bor i skärgården, eller hur? Förra året hade skärgårdens bokmässa världspremiär och det missade jag helt, men nu så. Nu är jag med! Och jag hoppas innerligt att ni som gillar västkustfeelgood med humor också är med. Det är vad jag bjuder på när jag lämnar norra delen av Göteborgs skärgård för södra och Donsö.

Förresten behöver ni inte alls gilla feelgood och relationsromaner, som mina romaner Ett oönskat arv och Mariannes mirakel är, för att komma till Donsö. Temat på bokmässan är deckare och spänning, så det blir fullt fokus på sådan litteratur. Äh, ni behöver inte ens gilla det för att komma. En tur ut i ö-världen är alltid en go tur, eller hur?

Fina hedersgäster också! Jeanette har jag kamperat med förut, på Akademibokhandelns träff för sina bokklubbar. Där hade jag även min allra första bokhandelssignering (som ni kan läsa om här)

Skärgårdens bokmässa kommer till Donsö och det gör jag och mina romaner också. Här kan ni läsa mer om de andra som kommer: Öbornas egna bokmässa.

Söndagen den sjuttonde november klockan 13-17

askeladden, knippla hamn, vinter — kanske, kanske kan vi ta båten till Donsö. Får se vad november bjuder på för väder.

Vi ses snart igen allihop. Tills dess: heja eldsjälar som drar ihop bokmässor och alla er som kommer och besöker dem. Ja, förresten: heja oss som skriver böcker så att det kan bli bokmässor också?
Kram Malin Lundskog

Ärlighet varar längst?

Innehåller annonslänk till Bokus

Stinas_boksida som nyss recenserade Mariannes mirakel (läs det utlåtandet här) har nu också läst och recenserat Ett oönskat arv. Hon skriver att min roman innehåller allvar, humor och känslor. Alltså, har jag återigen prickat rätt? Det är ju precis så jag vill att det ska vara i min fiktiva värld. Ja, och i min verkliga faktiskt. Och att hon dessutom läser in vikten av att vara ärlig är den där pricken över i:et, grädden på moset och kronan på verket. Hurra!

ärlighet varar längst? recension, ett oönskat arv, Malin Lundskog, stinas boksida, citat

Blir ni lässugna (ja, ni fattar ju att det är vad jag önskar) så hittar ni boken hos mig (signerat ex) och till exempel här i nätbokhandeln.

Vi ses snart igen, jag lovar. Och jag håller vad jag lovar, eftersom ärlighet varar längst?
Tills vi ses: heja ärligheten!
Kram Malin Lundskog