Malin Lundskog

författarskap och livsglädje

författarsamtal

Författarturné på Västkusten, i Värmland och Västmanland

Vi som i victory och dessutom v som i vart jag ska med romanen min sämsta väninna i juni. Jo, minsann! Författarturné på Västkusten, i Värmland och Västmanland coming up. Så skoj!

Författarturné på Västkusten, i Värmland och Västmanland, Malin Lundskog, Min sämsta väninna

Ljungskiledagen är en årlig marknads-, löpar-, veteranbils-, musik och dansuppvisningsdag i *trumvirvel* Ljungskile! Dit kommer jag med både Min sämsta väninna, Ett oönskat arv och Mariannes mirakel lördagen den trettonde juni.

Efter en vilodag (oh, well – ni känner väl oss författare? Vi har alltid ett manus eller en redigering eller ett synopsis på gång) packar jag in Claes och Brorsan och drar iväg på en tredagar lång utflykt till Västmanland och Värmland. Då står tre kvällar med författarsamtal på agendan, på tre orter jag aldrig har besökt förut. Jag kan ha varit i Karlskoga förresten, men då bara i en badmintonhall, när vi kuskade land och rike runt med de badmintonspelande barnen.

First we take Nora

Har hört att det ska vara väldigt fint och Cilla (ni vet, min poddkompis i Skriverier-podden) har informerat mig om att Nora är en av tre trästäder i Sverige. De andra två är Hjo och Eksjö. (I Eksjö bor Cilla och där utspelar sig hennes nya deckare Eksjömorden.)

15/6 Nora bokhandel kl 17.30. Biljetter köper ni via Spongs bokhandel

16/6 besöker jag Minervabokhandeln i Kristinehamn och det var här hela turnén började. Jag träffade Hannah från bokhandeln på Ugglandagarna i Skövde och hon undrade om jag ville komma till dem. Klart jag ville! Och för att jag inte skulle resa i flera timmar för att prata i en, berättade hon att de brukade samarbeta, de tre bokhandlarna i Nora, Kristinehamn och Karlskoga. På den vägen är det och jag ser verkligen fram emot att dra iväg.

Biljetter till eventet i Kristinehamn köper ni här.

17/6 avslutar jag turnén bortanför Västkusten med ett författarbesök i Karlskoga, på Spongs bokhandel. Samma upplägg som i Nora bokhandel, men med 18.30 som starttid. Vilket äventyr. Och sommarens kanske enda lilla tripp för Claes och mig. Sen ska en av oss skriva och jobba och en ska jobba …

Och väl hemma på Knippla igen, laddar jag om, jobbar och skriver innan juni månads sista författarrelaterade happening går av stapeln. Då ska jag hänga med Elinor Kapp (deckardrottning från Skärhamn) och signera Min sämsta väninna hos Hallman & Ekbrand i Lysekil.

Ses vi på något av de här ställena? Tipsa gärna alla du känner på de olika ställena om att Min sämsta väninna är i antågande!
Kram o hej Malin Lundskog

Pensionärerna på Knippla mötte Min sämsta väninna

Idag har jag varit på det som Öckerö kommun kallar Träffpunkten – en möjlighet för människor att mötas en gång i veckan med fika, gymnastik och mellan varven någon som kommer och berättar om ett yrke/en hobby/spelar och sjunger. Idag var det jag som hälsade på bland pensionärerna på Knippla. En fin stund! Jag pratade om romanen Min sämsta väninna. Om mitt skrivande. Om varför jag flyttade till Knippla. Och jag läste högt och blev varm inombords när de skrattade, precis där jag själv tyckte att texten var rolig.

Lika mycket som jag älskar att prata om mitt författarskap och alldeles särskilt min nya bok, lika mycket älskar jag att lyssna på berättelser om livet förr. På ön. Och som de berättade. Om husförhör, om att vara en hunsad kockapojk ombord på en fiskebåt, om när de hämtade vatten i brunnen, precis där Claes och jag bor. Visst var det mycket som var bra förr, men ändå: vad mycket det är som är så mycket bättre nu.

Min sämsta väninna är fem dagar gammal och än så länge har vi det himla bra tillsammans!

Min sämsta väninna, Pensionärerna på Knippla, Föreningsgården, roman
Hon gör sig utanför Föreningsgården, där vi var idag också, eller hur?

Ses snart igen! Tills dess: heja heja nutiden. Dåtiden. Och de som har gett oss det vi har idag. Och heja oss!
Kram Malin Lundskog

Skärgårdens bokmässa på Styrsö 2025

Vad kul det ska bli att delta på Skärgårdens bokmässa på Styrsö den 16 november klockan 13-17. Det var himla mysigt förra året (läs om bokmässan på Donsö här). I år ser jag extra mycket fram emot att ta mig till Göteborgs södra skärgård, härifrån norra delen: tillsammans med Anna-Carin Svanå står jag för en av tre programpunkter under mässan. Vi ska prata om systrar, mödrar, döttrar och vad som händer när tystnaden blir för högljudd. Ja, ni fattar ju: sitter som en smäck för romanerna både Mariannes mirakel och Ett oönskat arv.

Och så här presenteras jag av bokmässan:

”Malin Lundskog skriver relationsromaner i humoristisk feelgood-anda som utspelar sig i Göteborg och Göteborgs skärgård. Hon driver poddarna Ordet är mitt och Skriverier med Malin och Cilla. I både poddar och böcker visar Malin på snabbtänkthet och humor. Hon väjer aldrig för svåra frågor eller stora känslor.” Hur fint??? Som jag hoppas att jag lever upp till det här.

Ja, och så hoppas jag att vi ses på Styrsö förstås! Tipsa gärna nära och kära i krokarna – vill ni läsa mer om vilka de andra författarna är hittar ni mer om Skärgårdens bokmässa på Styrsö här: Skärgårdens bokmässa 2025 Ses vi inte där finns jag på Torslanda bokmässa dagen innan, den femtonde november 2025, som ni kan läsa mer om här.

Kram o hej o heja!
Malin Lundskog

Torslanda bokmässa 2025

Det var några år sedan sist, men nu är det dags igen. För Torslanda bokmässa. Lördagen den 15 november kl 11-16 hittar ni mig och flera andra författare på Kulturhuset Vinget i Amhult, Torslanda. EN stund efter Glenn Hysén och Ann-sofie Hermansson har jag en kvart på scen. 13.45-14.00 pratar jag om … vet inte än, men det kommer att ha något med författarskap att göra. Om att skriva. Om passion och drömmar. Kanske om mod. Och om mina romaner förstås. Har ni någon infallsvinkel kring författarskap som ni tycke där spännande är jag bara en kommentar bort.

Här hittar ni mer om bokmässan och övriga författare: Torslanda bokmässa 2025 Hoppas att vi ses där och då! Eller kanske på Skärgårdens bokmässa, där jag är den 16/11 (läs mer om skärgårdens bokmässa här).

Kram o hej o heja!
Malin Lundskog

Är det galenskap jag håller på med?

I morse ringde klockan 04.00. Larmet var ställt även 04.05 och 04.10, men det behövdes inte. Jag vet inte hur det är med er, men när jag vet att jag ska upp långt före tuppen sover jag knappt. Förmodligen är jag orolig för att inte vakna. Visst är det knäppt? Hur som helst: när jag väl var uppe drack jag kaffe, skrev mina morgonsidor (mer om dem här) och åkte därefter ner till färjan i ösregn och en föraning av stormen Amy för att åka till Skövde och bokmässan där. Ja, det här får mig att fundera. Är det galenskap jag håller på med?

Galet eller ej: mellanlandade hos Jessika (ni vet Devert, som jag har podden Ordet är mitt tillsammans med) och så körde vi vidare tillsammans. Även om vädret nog satte stopp för många av de som annars hade kommit till bokmässan, så var det en bra dag. Vi sålde böcker, pratade med författarkollegor och bokintresserade och gjorde miniintervjuer för podden.

är det galenskap jag håller på med, malin lundskog, sköb´vde bokmässa, podden ordet är mitt, jessika devert
ser till och med galen ut?

Panelsamtal om det som döljer sig under ytan …

Ja, jag deltog också i panelsamtal under rubriken ”Att skriva om det som döljer sig under ytan”. Spännande ju! Berättade bland annat om den enda sexscenen jag har skrivit och vad som var jobbigast med det … Scenen finns i novellsamlingen De sju dödssynderna som ni kan lyssna på i ljudbokstjänsterna (till exempel här på Storytel), Ja, vi pratade också om att sopa saker under mattan, som är temat i Mariannes mirakel, min debutroman. Och om arvssynd, som jag tar upp i Ett oönskat arv. Spännande samtal med Charlotta Lagerberg, Christer Johansson och Inger Granberg, författare som till skillnad från mig har valt att skriva om sig själva i skönlitterär form.

är det galenskap, skövde bokmässa, panelsamtal

Och en runstreak på det?

Men det var inte slut med galenskaperna där. Jessika körde oss hem i den nu avtagande vinden och när jag väl var hemma på ön igen hade jag ju en sak kvar att göra, efter att ha varit vaken i alldeles för många timmar med alldeles för lite vätska och energi i kroppen: min runstreak. Drog med mig Brorsan ut och sprang i sakta mak exakt till minimigränsen av Sandras och min dagliga sträcka. 1,5 kilometer. Ville inte. Sprang. Ångrar mig inte en enda sekund. Men nu är det godnatt!

malin lundskog, runstreak

Ses snart igen, tills dess: heja galenskapen?
Kram Malin Lundskog

Töser ville jag inte ha

Töser ville jag inte ha är titeln på en bok om bohuskustens fruntimmer. Om deras tuffa liv genom åren. Om att de kunde få tio barn varav några dog och var de överlevande barnen flickor blev de pigor. Alldeles för tidigt. Jag träffade Ingalill Andreasson förra sommaren och köpte boken av henne. Har läst delar av den och förundrats. Förfasats. Och blivit än mer tacksam över att jag lever här just nu. Vilket jävla slitliv rent ut sagt!

töser ville jag inte ha, bok om bohuslän av ingalill andreasson

Författarsamtal och ostbricka

Hur som helst, så kom Ingalill till knippla idag och pratade om sin bok. Jag tog med mig mamma till Börjes bo, en sjöbod ute på piren. Där käkade vi ostbricka, tog en öl och lyssnade på Ingalills inlevelsefulla berättelse om hur det var. Förr. Och att man inte ville ha töser, för de skickades iväg i pigtjänst alltför tidigt. Ja, och så sjöng Ingalill tillsammans med sin moster, sin kusin (min granne Ingrid) och Börje, vars boa vi var i, själv.

ostbricka, börjes bo, författarsamtal, töser ville jag inte ha
söndagsmys, som vi väl kallar det?

Så himla mysigt att sitta i boa (jo, men jag kan väl få låtsas att jag är öbo på riktigt och uttala bod som de infödda gör …) och lyssna på hur det var förr längs kusten. Och att sitta bland dem som både minns och är släkt med de som var med då. När det var slitsamt på riktigt.

Ingalill signerar (och den uppmärksamma förstår att detta är boa där man gillar bra musik …)
töser ville jag inte ha, knippla, sjöbod, börjes bo
sjöbodar, piren, knippla

Och jamenvisst, ni som hänger med i podden Skriverier med Malin och Cilla kanske minns att jag har sagt att jag vill skriva en historisk roman. Nu är jag ännu mer sugen. Och jag vet inte om det är åldern eller ön, men så kul jag tycker att det är att lära mig om hur det var förr.
Förstå samband. Och inse hur jäkla bra jag har det.

Vi ses snart igen och tills dess: heja alla som har gått före och gjort vårt liv i dag så bekvämt.

Kram Malin Lundskog

En hemsida från Everday