höst

En oktoberdag med en början, en mitt och ett slut

En oktoberdag som den här gör att jag älskar oktober ännu mer. Och som vanligt blir livet ännu mer fyllt av njut när havet och en dos omak är inblandat. Jag vet inte hur det är med er, men jag undrar om jag inte njuter lite extra av livet och naturen när det har krävt något av mig. Som i morse när vi klev upp i svinottan, Claes och jag, för att hinna ut en hundrunda innan vi gick ut på sjön i soluppgången för att hämta (som vi säger och låtsas av vi skämtar, men egentligen menar det, he he) hummer.

En början

en oktoberdag, soluppgång, västkusten, utsikt från knippla in mot land — Blickade ut från toppen av ön, in mot land med solen på väg upp.

en oktober dag, morgon i knippla hamn, soluppgång — så här såg det ut när vi lämnade hamnen, en vacker start på en oktober dag som heter duga!

Det är värt så oändligt mycket, att vi gör det här. Tar oss omaket en oktoberdag. Ja, något sådant sa jag till Claes i morse när vi lämnade hamnen i det här ljuset. Så obegripligt vackert. Och så värt att sätta klockan på tidigt larm och pälsa på sig flytoverallen. Även vi här på västkusten har det ganska kyligt på morgonen just nu. I morse kom det till och med rök ur munnen. Är det inte härligt första gångerna för säsongen som det gör det?

En mitt

hav, himmel, sol, oktober — ljuset kom snabbt och i höstluften ser öarna ut som att de flyter en bit ovanför vattenytan, har ni sett det?

Ja, sen hämtade vi hem ett gäng humrar. Inte ens två timmar senare kom vi hem till ön i strålande solsken och Claes tog färjan till stan för att jobba (Restaurangen Two Fat Pigs har jag väl berättat om? Här hittar ni mer om den i alla fall: Two Fat Pigs.) Och jag? Ja, jag gjorde mitt bästa för att skriva en best seller (eller mer troligt en helt annan typ av bok, men ni fattar).

Jag har i alla fall fått till mina femtonhundra ord idag också. Vet inte om det har med den vackra starten på dagen att göra, men jäklar vad det gick snabbt. Så kul jag har med den här berättelsen. Som jag hoppas att det håller i sig.

Och ett slut

Som alla andra dagar har även den här ett slut och i solnedgången tog jag med mig hundarna ut för att njuta av vackret västerut. Alltså vilket färgsprakeri naturen bjuder på. Det är verkligen värt oändligt mycket för mig att ha närheten till naturen. Till soluppgången och solnedgången. En rikedom jag bär med mig i hela mig, inte bara i hjärtat. Livet ändå, oavsett om det är en oktoberdag som denna. En så vacker början, en så rolig mitt och ett så fantastiskt fint slut. Som vilken bästsäljare som helst!

utsikt västerut, solnedgång, knippla — snygg avslutning på en solig oktoberdag, eller hur?

Och vi då? Ja, men vi ses snart igen tycker jag. Tills dess: HEJA oktober!
Kram Malin Lundskog

Jag reste till en annan höst idag

Här ute på ön har vi också höst, precis som resten av landet. Men det slog mig när jag kom in till stan i morse och såg alla löv, att tecknen på höst skiljer sig mellan olika platser. Ute på Knippla handlar det om upptagna båtar, hummertinor och ett annat ljus. Visst har vi ett och annat lövträd, men inte så att man kan vada i lövhögar direkt. Inte som idag, när jag reste till en annan höst. Den i Värmland.

Solen gick upp över Knippla

Min höstmorgon ute på ön, när jag gick morgonrundan i bergen med hundarna såg ut så här:

jag reste till en annan höst, Knippla, bänk, soluppgång, oktober, orange himmel — den bänken kan man tänka sig att sitta och glo på soluppgången på, eller hur?

soluppgång, sprakande himmel, knippla, västkusten, oktober — när jag går här är glömmer jag bort att det finns en annan sorts höst

Efter timmen här ute, packade jag in hundarna och ryggsäcken jag rafsade ner oövertänkt packning i, igår kväll i bilen. Vi rullade in mot stan och jag lämnade både bil och hundar hos vår ene son, som passade dem medan jag reste till en annan höst och Claes jobbade på restaurangen vi är delägare i (har jag berättat det? Vår egen brann ju ner i augusti förra året, så nu hinner Claes jobba här.)

Den andra hösten började redan i Göteborg, när jag gick genom allén mot tåget. De där gulgröna löven (matchar min mössa perfekt ju).

höstlöv, göteborg, jag reste till en annan höst

Malin Lundskog, grön stickad mössa, göteborg

Tåg och bil till ännu mer höst

Jag tog tåget till Mellerud, där Britta kom och plockade upp mig med bil. I Åmåls-trakten stannade vi på Tössestugan och där var det ännu mer höst.

Mellerud, höst, stationshus — inte för att det har med hösten att göra, men visst är såna här stationshus fina?

jag reste till en annan höst, tössestugan, höstlöv — Ser ni? Ännu mer höst vid Tössestugan, där vi käkade lax (med massa ben!) och kokt potatis.
Alltså … jag är inte sugen på att stanna här igen, men det kanske bara är jag.
Och det kanske bara var idag som laxen var full av ben och personalen inte på bästa servicehumör?

På Ängsbacka gård i Värmland är det ännu mer höst

Just nu är jag på Ängsbacka gård, en bit norr om Karlstad. Och här är det ännu mer höst och jag skulle vilja resa vidare norrut, för att se hur hösten ser ut där. För jag älskar hösten. Är det kanske den här årstiden som jag ska resa runt i landet och bara kolla höstläget? Det är ju så himla vackert, oavsett om det handlar om färgen på löven, himlen eller något annat. Vi älskar hösten, eller hur? Hur ser den ut hos er just nu?

Jag reste till en annan höst idag för att vara med på skrivretreat med Bob Hansson. Skrivande och kärlek är temat och so far (tre timmar in): Wow! Det kan hända att jag berättar mer när retreathelgen är över. Ja, kan. Är inte säker på att det ens går att återberätta.

Hur som helst, så ses vi igen. Tills dess: HEJA hösten. Och er.
Kram Malin Lundskog

PS. här kan ni läsa om hösttecknen jag älskar (förutom färgen på löven då)

Sätt färg på dagen!

Septemberutmaningen…
Dag 20 av 30 på septemberutmaningen motion var dag, vardag som helgdag och det är verkligen dags att sätt färg på tillvaron Tycker du inte?

färgsprakande motion
Ok, sköna människa: idag letar vi färg! Vet inte om orange fortfarande är det nya svarta, men jag gillar orange och tänker därför att du ska få i uppdrag att leta upp minst fem oranga saker utomhus idag. Du som inte har naturen med löv och bär inpå knuten – vad hittar du för något? Och du som har naturen omkring dig – vad hittar du?

Dagens vardagsmotion: ut och sätt färg i ögonen. Utmana din omgivning, vem hittar först? Mest? Mest unikt? Om du vill. Eller gå ut tillsammans och njut av färgsprakeriet!

Om du tar finfina bilder (kan inte bli annat med den färgen?) lägg gärna ut dem på Instagram med hashtaggen #liteofta Eller behåll dem för dig själv för att i november kunna minnas det ljuva september. Du bestämmer, jag bara kommer med förslag.

Vägrar du orange? hitta din egen färg, men rör på benen och få färg i ögonen.

DU kanske tycker att det här låter som vilken promenad som helst? Visst! Men testa att fokusera på att leta efter det oranga i omgivningen. Du som har plockat svamp kan nog se finessen med fokuset. Du släpper allt omkring dig. Du är där du är när du är där och får alltså samtidigt en stund mental återhämtning. Nu snackar vi flera flugor i samma smäll. Och din långsiktiga hållbarhet som grädde på moset!

Som vanligt: dela väldigt gärna med dig av dina färgsprakande äventyr.

Kom ihåg att du får blogginläggen som ett brev på posten om du följer mig på Bloglovin´

HEJA DIG!

Ses snart
//Malin

Hälsa 365/244: Höst?!

September! Känn på den… även om hösten har gjort sig påmind i augusti i år mer än nånsin, så blir det lixom mer officiellt nu när det är september. Höst. Jag älskar ju hösten. Tycker det är mer mys och tända ljus, samtidigt som ofta värmen hänger kvar och man kan njuta av sommarkänslor och trädgårdshäng länge än. Bästa av flera världar. Dessutom är vi alltid som mest aktiva i vår trädgård under just hösten. Fallfrukt och löv som ska krattas. Buskar beskäras. Landen rensas. Krukor tömmas. GRYMT skönt med bonus på rörelsekontot. Fyll upp och fyll på – låt det aldrig sina!

Hösthälsa

Ja, du får självklart tycka vad du vill, precis som jag. Och jag tycker att det inte finns någonting som går upp mot ett träningspass utomhus i höstregn och -blåst! Ja, helt ärligt!

Då du blir varm av kroppens ansträngning, glad av att plaska som ett barn i vattenpölar, självsäker när du utmanar balansen lite extra på hala stigar, när det efter en stund inte spelar nån roll om du blir ännu blötare, ännu lerigare, ännu svettigare eller möts av ännu mer motvind och där känslan av att komma hem och inomhus igen är extra värmande och eftertraktad. Det blir bara ännu mer hälsa av det. Ja, så tycker jag!

Våren kan vara hur gullig och mysig den vill, men jag tycker ändå att hösten äger fett! Håller du med?

Malin L

HÖST

Veckans härliga ord: höst. Höst! Härliga höst! Härliga hälsosamma höst! Ja, jag kan fortsätta med mängder av positivt laddade ord kring ordet höst. Det är inte för att jag är någon überkäck (även om många kanske tycker att jag är det) människa som alltid är positiv och alltid tycker att allting är härligt. Som om jag levde livet enligt någon facebook-logg. Det gör jag inte!

Jag är också trött på morgonen. Och jag går ändå upp! Och ut! Och sörplar i mig frisk luft, syre, låter kroppen och knoppen vakna till utomhus.

Jag gillar också sommaren, solen och värmen. Och jag gillar hösten! Med mysigt mörker, mängder med syre i luften, rensningen de hårda vindarna ger bland överflödet av tankar, de tända ljusen, brasan, filten, kantarellerna och färgerna.

Jag trivs också i snön på vintern. Och jag njuter av höstregn! Då är det lätt att andas! Ibland är den största njutningen med ett höstregn att vara på väg hem och veta att värmen finns där. Och de torra kläderna…

Jag får också vårkänslor. Och höstkänslor. Lika mycket som min energinivå höjs på våren, av ljuset, förväntningarna, knopparna – lika mycket gillar jag höstkänslan av att det är OK att vara lite trött, det är OK att göra ingenting, det är OK att ta det lugnt.

Veckans ord är ett färgsprakande:

höst

Bara en sån sak som att hoppa i lövhögar! Kasta löv omkring sig! Kanske ge ifrån sig ett klassiskt (?) höstskrik. Det är hösthälsa! Hur hälsar du i höst?