magkänsla

En magkänsla säger mer än tusen tankar

Nästan, nästan varje morgon skriver jag det som kallas morgonsidor. Alltså, jag längtar upp oavsett hur trött jag är när klockan ringer eller jag vaknar av mig själv. Jag vill upp och skriva morgonsidor. Komma ner till köksbordet, tända ljus (så här års i alla fall) och dricka dagens godaste kopp kaffe. Och kanske få reda på mer om mig själv. Som i morse, när jag skrev något om att en magkänsla säger mer än tusen tankar.

morgonsidor, en magkänsla säger mer än tusen ord, köksbord

Inte för att ni ska behöva få ta del av det jag skrev, det är både svamligt och vimsigt och ganska oläsbart, men vill ändå skriva något här om magkänslan. Hur sann den är. Hur den vet. Ibland försöker jag verkligen jobba emot den i tron om att mina tankar har mer rätt, men i slutändan visar det sig ändå. Magkänslan! Det är något visst med den. Och den är alltid mer ärlig än mina tankar. Herregud, de lurar mig vart de vill. Både upp bland molnen och ner i mörka träsk. Och visst blir den allt mer sann magkänslan, ju äldre jag blir. I den finns alla mina tidigare erfarenheter och mitt sanna jag samlat och jag tror verkligen aldrig att magkänslan skulle lura mig. Tvärtom! När jag känner att något skaver, nog sjutton är det huvudet som har lett mig på villovägar och inte magkänslan.

Morgonsidorna påminner mig om magkänslan

Ja, att komma fram till det kanske inte kräver tre sidor morgonsskrivande, men vad de sidorna påminner mig om är att en magkänsla säger mer än tusen tankar. Och att de tillfällen då jag tror att den inte är här, då behöver jag bara stilla mig en stund. Glo på havet. Promenera. Eller skriva morgonsidor …

morgonsidor, anteckningsbok, en magkänsla säger mer än tusen tankar — ibland hinner det ljusna när jag sitter där vid mitt köksbord och filosoferar …

Morgonsidorna har jag skrivit om förut, som här och här. Har ni testat? Vill ni? Berätta gärna. Tänk om vi en vacker dag kan samlas och snacka morgonsidor och magkänsla? Blir helt pirrig (ja, i magen) av den tanken.

Ses snart igen! Tills dess: HEJA magkänslan.
Kram Malin Lundskog

lita på dig själv – det stärker!

Lita på dig själv

Lita på dig själv! Inte för att du inte ska lita på andra, utan för att (nästan?) alla beslut om ditt liv är ditt ansvar. Jag har upptäckt att det är både stärkande och utvecklande att lita på mig själv och slippa vänta på att andra ska fatta beslut om hur jag ska och bör leva, vara och bete mig. Samtidigt som det är jättejobbigt! För vem sjutton ska jag skylla på om det är jag som har bestämt hur mitt liv ser ut? Mig själv? Hur kul känns det egentligen? Inte särskilt kul, förrän jag känner styrkan och friheten av att ta ansvar för mig själv!

Ansvar som stärker

När jag tar ansvar för mitt eget liv händer det grejer, både med mig själv och mitt liv! Jag tvingas att lära känna mig själv och det är inte fy skam det. Jo, såklart: ibland är det inte ett dugg kul att lära känna mig … Jag har ju mina sidor som inte är jätteroliga att ha att göra med. Men i det stora hela: Att lära känna mig själv ger mängder med bonuseffekter: jag fattar snabbare beslut eftersom jag har närmare till magkänslan (det är ju oftast bristen på dess tydlighet som gör att vi velar med att bestämma oss). Att våga fatta snabba beslut är positivt för mina affärer, för min hälsa och för hela livet. Att inte fatta beslut och vackla hit och dit innebär: inga affärer, ingen riktning, ingen träning, inget vettig kosthållning och så vidare.

När jag lär känna mig själv, blir jag tryggare i mig själv och det stärker. Är du med på hur jag tänker? Tar jag mitt ansvar för mig själv, min hälsa, min ekonomi, min utbildning, mitt jobb slipper jag lägga tid på att vänta in andras beslut och går inte heller emot mina egna värderingar. Jag tvingas till utveckling och utveckling är stärkande. I alla lägen!

… och ger frihet

Men visst är det himla skönt att ha någon annan att skylla på? Någon att bli bitter över för att han eller hon fattade fel beslut för mig och mitt liv. Som: mina föräldrar för min uppväxt, min man för mitt privatliv, mina barn för mina gråa hår, min mormor för gener som gav mig en stor rumpa, mina lärare som inte fick mig att förstå varken det ena eller det andra … Ärligt? Fy fan vad gnälligt det där blir! Tungt! Och ohälsosamt! Tänk vad den inställningen skulle göra med min mentala hälsa. Min glädje! Min styrka! Mitt mod! Min frihet! Den skulle göra massor och inget av det skulle vara i den riktning jag vill.

Även om det är skönt att kunna skylla på andra så leder det absolut ingen vart. Tvärtom! Jag är så oerhört tacksam över att jag har tränat på att ta mitt ansvar. Det leder verkligen framåt. Ger mig möjligheter jag inte hade haft om jag satt och väntade på att någon annan skulle bestämma åt mig. Visst, jag har mig själv att skylla för mycket, men jag kan också ge mig själv cred för alla bra saker som händer i mitt liv. Det är inte fy skam det!

Frihetskänslan av att styra den berömda skutan själv i medvind är enorm! I motvind? Då tränar jag och lär känna mig själv ännu mer. Tack vare träningen lär jag mig också vilka råd och tips jag behöver från andra, för även om ansvaret är mitt är ensam inte starkast.

Vill du träna på att lita på dig själv och ta ansvar?

Tillsammans är oftast starkare och av den anledningen har jag en fri mastermind den 7 augusti kl 18.30, som kan ge dig en lektion i dels att ta ansvar och lita på dig själv och dels känna kraften i att utvecklas tillsammans. Du är jättevälkommen! Mer om gratis mastermind här och ännu mer här

Varje måndag bjuder jag på motivation-och mindsetpepp här på bloggen. Följ den på Bloglovin´ för mer inspiration till att lita på dig själv.

Ses snart igen,
tills dess:

HEJA HEJA DIG!
//Malin

Snöänglar får mig att må bra

Snöänglar – vilket hälsopiller!

Snöänglar får mig verkligen att må bra! Känslan av att strunta i att jag blir kall, blöt och att det kanske är ganska crazy ändå; att en medelålders kvinna slänger sig på marken och gör snöänglar – den känslan går inte av för hackor. Den känslan är hälsosam som sjutton. Den ger ett välbefinnande av allra högsta klass. Och så enkelt att åstadkomma. När det är snö, vill säga … För det är ju inte varje dag, varje vinter som möjligheten bjuds i Göteborg.

Veckans pose

Veckans pose på bloggen, för att samla ihop veckan som har gått och peppa inför nästa blir solklart snöänglar. Jag tror det har med friheten i rörelsen att göra. Friheten av at släppa kontrollen och bara göra. Bara vara. Och att en höjer armarna ovanför huvudet i en gest som liknar en segergest. Du vet, som powerposen v-tecknet (läs om v-tecknet här).

Självklart kan du göra änglar höstlöv, gröngräs och på stranden också. Men nu är det vinter och till och med i Göteborg finns det på sina ställen tillräckligt med snö för att göra sig en ängel eller två i snön. Lika bra att passa på. Särskilt när det är något som får mig att må så bra.

Enkelt. Funktionellt.

Som i så många andra sammanhang är det det enkla som är grejen. Det enkla i att slänga sig ner på marken och snöänglar, det är lätt att tro att det är för enkelt för att fylla någon funktion. Men – det är ofta det enkla som är grejen. Det som känns gott där inne i magen. Och visst är det det magkänslesköna som gör att vi mår bra? Det som vi innerst innan vet att att vi gillar, men ofta låter blir att göra för att någon form av vuxenhet eller jante kommer i vägen. Kan vi inte bara bestämma att vi går på magkänsla? För vi vet ju.

Så tänker jag. Mer magkänsla. Fler snöänglar. Vad tänker du om det?

Ses snart igen,

tills dess: HEJA DIG!
//Malin

PS. Vill du ha ett hejarop i mailkorgen? Klicka på länken Ja tack, jag vill ha HEJA! , så kommer det med oregelbunden hälsosamhet ett sådant.