min sämsta väninna

Min sämsta väninna är skitsnygg!

Idag blev det äntligen klart, omslaget till min roman Min sämsta väninna. Och vilket omslag sen. Kolla själva! Min sämsta väninna är skitsnygg både som tryckt bok och i ljudboksformat. Eller hur?

min sämsta väninna, roman, feelgood, ljudbok, Malin Lundskog, gyldendal astra — så här ser Min sämsta väninna ut som ljudbok

Ja, alltså jag är förstummad samtidigt som jag vill skrika ut över världen hur otroligt fint jag tycker att omslaget till den kommande romanen är. Fattar ni hur någon kan rita och måla så här otroligt fint? Jag är så himla glad att mitt förlag, Gyldendal Astra valde att låta Kerstin Hansson tolka berättelsen och designa omslaget. Hon har verkligen hittat själen i boken. I väninnan. Även den sämsta …

Nu är jag än mer pirrig inför releasen den sjunde maj. Både lyckopirrig och nervöspirrig. Kommer innehållet att ha samma höga nivå som omslaget? Hoppas!

Förresten, ni vet väl att ni är varmt välkomna med förhandsbeställningar av boken? Skicka mig ett mejl bara, så skriver jag upp er på förköpslistan. För visst blir ni lässugna när ni ser det? Det blir jag, he he …

Vi ses snart igen, tills dess: heja min skitsnygga Min sämsta väninna!
Kram Malin Lundskog

Idag för ett år sedan

Förste januari 2025 började jag skriva i min femårs-dagbok. Under ett år har jag (nästan, nästan, nästan) varje dag skrivit om allt skrivrelaterat i mitt liv i den. Nu är jag alltså inne på år två och har äntligen något att jämföra med. Och vet ni, nästan varje dag är en glad överraskning. Antingen glad för att jag upptäcker att jag har utvecklats eller uppfyllt drömmar och nått mål, eller glad för att jag får syn på idéer jag hade glömt. Idag för ett år sedan satte jag till exempel igång med att skriva ett väldigt detaljerat synopsis till ett fladdrigt råmanus med arbetstiteln min sämsta väninna.

malin lundskog, författare, femårsdagbok

Min sämsta väninna

Ja, exakt: Min sämsta väninna. Som kommer ut som bok den sjunde maj i år! Varje dag när jag skriver i dagboken läser jag om vad jag gjorde idag för ett år sedan. Jag minns tillbaka. Och just det här med mitt synopsis (enligt snöflingemetoden, som ni kan läsa mer om här) kommer jag ihåg att min känsla var att det tog en evinnerlig tid. Att det där med synopsis var skitjobbigt och jag undrade i vissa stunder om jag verkligen skulle lägga så mycket tid och energi på det. Men nu, när jag ser på det i backspegeln, har allt gått i en rasande fart. Jag är så glad att jag höll ut och gjorde jobbet. Utan den nittonde januari hade boken kanske aldrig blivit?

Och nu ska ni få höra vad som gjorde mig extra glatt överraskad när jag satte mig ner för att skriva i dagboken idag och läste om förra årets synopsis-skrivande. Jo! Idag påbörjade jag ett synopsisarbete för en hel bokserie. Tänk om jag nästa nittonde januari blir lika glatt överraskad? Om det synopsis jag drog igång idag, har lett till fler bokutgivningsavtal? Om inte, så lär jag mig en himla massa längs vägen och kunskap är inte ett dugg tungt att bära, eller hur?

Min femårsdagbok är som sagt skrivrelaterad (läs mer här), vilket den självklart inte måste vara. Har ni någon sådan? Berätta gärna om vad ni upptäcker genom att se tillbaka på just den här dagen för ett år sedan, så kul ju!

Vi ses snart igen, hur som helst. Tills dess: Heja minnen och glada överraskningar. Och mitt synopsis? Och min sämsta väninna när vi ändå är igång? Den kan ni läsa mer om här.
Kram Malin Lundskog

Malin Lundskog, idag för ett år sedan, femårsdagbok

En stulen selfie och massa pepp

Det enda jag var säker på när jag kånkade iväg på min väska i morse var att färjan skulle gå 06.15. Den viker sig inte för blixthalka eller snösmockor, medan bussen till Centralen och tåget till Stockholm var två mer osäkra kort. Trots tågets dryga timmes försening och en missad golunch är jag så himla glad att jag är i Stockholm. Från nätet med förlaget fick jag med mig en stule selfie och massa, massa, massa energi.

en stulen selfie, förläggare, författare, Malin Lundskog, Terese Rule — Selfien tog Terese på oss och jag hhittade den nyss på förlagets Instagram. Creddas den som breddas bör.

Jag träffade min förläggare Terese för första gången och förlagets marknadschef Lovisa. Alltså vilka stjärnor! Timmarna gick väldigt snabbt när vi pratade om omslag (oj oj oj så fina och very top secret, längtar tills jag får visa!) och andra framtidsplaner. Vet ni, Gyldendal Astra och människorna jag träffar där är så himla fina och peppiga och fenomenala. Jag är så glad att Min sämsta väninna kommer ut just där till våren. (Okej, jag hade varit glad för flera andra förlag också, men just nu känns detta precis allra bäst.)

Efter det härliga besöket hos förlaget gick jag till hotellet och bytte om för en kort och hal och väldigt mysig löprunda i sällskap med stora snöflingor.

Imorgon kommer Cilla upp och vi ska (bland annat) livepodda i Deckarbokhandeln. Det kan ni läsa mer om här.

Vi ses snart igen, till dess: HEJA alla härliga människor som förgyller världen! (Ja, ta åt er allihop!)
Kram Malin Lundskog

Bokklubbstisdag by Malin Lundskog våren 2026

Ja, men så kul! Bokklubbstisdagarna är tillbaka i år igen och den sjuttonde februari är det dags för vår första träff i mysiga Emmas bibliotek högst upp på Franses skärgårdspub på Hönö. Det ser jag fram emot. Vi ska läsa både halvnytt, halvgammalt och jättejätte-nytt. Så här ser det i Bokklubbstisdag by Malin Lundskog våren 2026

17 februari pratar vi om Räkna hjärtslag av Katarina Widholm. Jag tror att det blir en fin inledning på det nya året, med kvinnoöde från mitten av nittonhundratalet.

31 mars är det dags för fler kvinnoliv att bubbla och babbla om. Då står En hondjävuls liv och lustar för diskussionsunderlaget. Kommer ni ihåg den? Fay Weldons så kallade tantsnusk … Det blir spännande som kontrast till februari-boken. Dessutom är det så tröttsamt med den nedlåtande kritiken av genrer som skrivs och läses av kvinnor, att vi kanske kan uppmärksamma den mer bara därför? Ja, kritiken som gjorde att man kallade det för tantsnusk. (Nu för tiden är det romance-genren som får sin släng av sleven.)

Vi avslutar våren med Min sämsta väninna

Och så den 12 maj är det dags för vårens sista bokklubbstisdag. Boken vi fokuserar på då är ingen mindre än Min sämsta väninna av … mig! Den släpps visserligen bara dagar innan träffen, men jag tror att vi ska kunna lösa det på ett bra sätt. Och ja, pirrig och extra taggad för just den här träffen.

I bokklubbstisdag by Malin Lundskog behöver ni inte vara medlemmar, det är inte en klubb på det viset. Snarare en gemenskap för alla! Ni kan komma på en träff, på två av tre eller på alla. Jag tror att ni tycker att det är roligare om ni har läst boken, men det är också flera som har varit med som inte har gjort det. Diskussionerna brukar handla om väldigt mycket annat än böckerna. Det är med tanke på våra tidigare diskussioner som ofta har mynnat ut i prat om kvinnoliv som jag har valt vårens böcker. Anmälan sker på Franses.nu och nytt för i vår är vår Facebook-grupp, där vi kan ses innan och efter träffarna och prata vidare. Eller bara tipsa om böcker? Önska bokklubbsböcker? Facebookgruppen hittar ni här: Bokklubbstisdag by Malin Lundskog på Facebook.

kvinnoöden, tantsnusk och Min sämsta väninna - vilken vår!

Hoppas att ni som bor i mina trakter ute på öarna kommer. Vi brukar ha väldigt väldigt roligt. Och babbligt, bubbligt och tänkvärt.

Ses snart igen! Tills dess: heja (kvinno)liv i både verklighet och i böckernas värld.
Kram Malin Lundskog

Livets första förläggarmöte

Idag har jag haft livets första förläggarmöte. Och vilket möte sen! Jag har nog vuxit flera centimeter av stolthet. Trodde ärligt talat inte att jag skulle fixa det, på grund av halsontet och den brutala hängigheten jag vaknade med idag. Men där satt jag vid datorn, redo med anteckningsblocket jag inte har tittat i sedan i somras. De senaste anteckningarna i den handlade om de sista redigeringarna jag gjorde innan jag skickade iväg manuset till förlag. Känns som en evighet sedan (läs mer om när jag skickade manuset här). Och nu var jag redo att skriva ner allt som skulle ändras, läggas till, tas bort från texten.

Men vet ni vad jag skrev?

Jo, sånt som grät på slutet, rätt in i berättelsen, så fin, lär känna karaktärerna direkt, anslaget, miljön! Och så vidare. Alltså lovorden från förläggare Teresa Rule gjorde mig mållös. Och skitglad. Ja, förutom stoltheten då. Där satt jag och väntade på ett ”men” helt i onödan. Det enda men som kom var att förtydliga en relation med ungefär ett stycke och lägga in en dialog i en betydelsefull scen. Hur fantastiskt är inte det? Nu längtar jag ännu mer till maj nästa år! Som jag hoppas att ni alla ska tycka om romanen Min sämsta väninna lika mycket som min förläggare. Hade jag varit frisk hade jag satt igång för länge sedan med omskrivningen (eller kanske snarare tillskrivningen?), men nu vilar jag mig i form. Och njuter av att längta tillbaka till berättelsen.

Hur kan detta vara livets första förläggarmöte när jag inte är debutant?

Det kanske låter konstigt att jag hade livets första förläggarmöte idag, när jag redan har gett ut två romaner och flera noveller och några fackböcker. Men, det är skillnad på förlag och förlag om man säger så. De andra förlagen jag har haft, har inte arbetat på samma sätt. Då har jag arbetat med redaktör under en eller max två redigeringar. Alltså mer på text- och språknivå. Att ha en förläggare är verkligen att ha någon att hålla i handen som hjälper både boken och mig som författare att växa. Så lyxigt!

Vi ses snart igen, tills dess HEJA Min sämsta väninna!
Kram Malin Lundskog

PS. Ni har väl inte missat att jag har fått förlagsavtal med Gyldendal Astra? Det kan ni läsa mer om här: Min tredje roman kommer ut våren 2026

PPS. Hur fan gör jag med min runstreak? Dag 169 idag juh …

Håll nyfikenheten levande

Att skriva bok är ett ensamt jobb. Och inte. Visst har jag suttit mängder med timmar ensam vid datorn och skrivit och skrivit och skrivit på manuset som till våren kommer ut som romanen Min sämsta väninna. Men. Till min hjälp med att få ihop berättelsen till en sammanhängande bok (för jag har väl sagt att jag har skrivit förlagsavtal? Och kommer ut med en ny roman våren 2026? Har jag sagt det? Min tredje roman som heter Min sämsta väninna.) har jag haft Anna-Lena och Alexandra på Bywrtrs. Nu har de intervjuat mig om resan. De har bland annat bett mig om tips till andra skrivsugna. Ett av mina bästa tips till alla med författardrömmar är: Håll nyfikenheten levande.

Här kan ni läsa intervjun: Håll nyfikenheten levande och skriv! Inte för att jag har för vana att ljuga, men jag menar verkligen Och jag menar verkligen det jag säger i intervjun om vad jag är mest stolt över efter att ha fått förlagskontrakt med Gyldendal astra:Jag är skitstolt över att jag inte gav upp längs vägen! Nu när jag tänker efter hänger nyfikenhet och uthållighet väldigt väl ihop. Både i livet i största allmänhet och i författarskapet i synnerhet. Ge upp är ju som att ta död på sin egen nyfikenhet, eller vad säger ni?

Hur som helst: läs gärna intervjun. Kom ihåg att jag släpper roman i maj 2026. Och håll nyfikenheten levande!

Vi ses snart igen. TIlls dess: heja nyfikenheten!
Kram Malin Lundskog

ps. Om ni har missat mina glädjetjut över förlagsavtal, så hittar ni mer om det här: Min tredje roman kommer ut våren 2026

min sämsta väninna

Min sämsta väninna

Vi avslutar våren med Min sämsta väninna

Hur kan detta vara livets första förläggarmöte när jag inte är debutant?

Footer

Malin Lundskog