• Skip to primary navigation
  • Skip to main content
  • Skip to primary sidebar
  • Skip to footer
glad fri stark är medlemsprogrammet för dig, Malin Lundskog, hälsa

Malin Lundskog

författarskap och livsglädje

  • Tjänster
  • Aktuellt
  • Skryt och kul
  • Bloggen
  • Poddar
  • Kontakt

pulsträning

Kondition i vilken zon för att utvecklas?

Kondition i vilken zon, är en fråga jag ofta får av de jag coachar i löpning och annan uthållighetsträning. Jag tränar inte eliten utan alldeles vanliga människor som vill må bra. Mitt första svar på frågan är därför oftast: Rörelse är en bra grej! Fysisk aktivitet är toppen och konditionsträning är superduper för både kroppen och knoppen. Idag delar jag med mig av de tips jag brukar ge de kloka kvinnor jag samarbetar med för deras träning.

Om du är igång och kör någon form av konditionsträning regelbundet är pulsbaserad träning pricken över det där lilla i:et. I alla fall om du vill få bättre effekt av din träning. Harvar du runt samma slinga i löparspåren vecka efter vecka, åt samma håll, på ungefär samma tid och undrar varför det inte händer något? Variera mera! Och gör det med fördel efter din puls. Det är inte bara kul med variation, det ger också bättre träningseffekt.

Pulszoner och pulsbaserad träning

För dig som aldrig har testat: börja med att variera intensiteten under dina pass. Fartlekar där du ökar och minskar farten lite som du känner för, bara för att känna att du vågar ta i lite mer än vanligt OCH LITE MINDRE ÄN VANLIGT! De flesta av oss lufsar runt i ett bekvämt tempo som ger massor till humör och stresstålighet, men inte så mycket till konditionen. Vi behöver både ta i mer och sansa oss mer för att få ut mer av vår träning.

Du kan självklart gå på känsla för att hitta variationen enligt det jag skriver nedan. Du kan använda dig av Borgskalan, som är en subjektiv indikator för din intensitet och du kan göra maxpulstest, som jag bloggade om igår. För ett maxtest passar du också på att kolla din vilopuls. När du har gjort/bestämt dig för vilken väg du ska gå, eller kanske springa, har du glädje av följande tips:

Lågintensiv, medelintensiv och högintensiv träning

I grova drag kan du dela in din ansträngningsnivå i låg-, medel och högintensiv.

Den lågintensiva träningen ger inte någon större träningseffekt, men en fenomenal återhämtningseffekt genom ökad blodgenomströmning som rensar rent från slagg i muskler (som kanske har tränat tufft dagen innan). Här kan du hålla på länge, länge och det är inte något större slitage på varken kropp eller knopp.

Den medelintensiva träningen är där du troligtvis brukar vara om du tränar någon form av uthållighetsträning. Du vet, hyfsat flåsig, svettig och med en skön känsla av att du tränar. Du är pratbar även om du inte pratar med de längsta meningarna du kan. Det här är en pulszon som ibland ger, men som också tar… Och som du behöver lämna mellan varven om du är ute efter bättre effekt av din träning. Lämna för både högre och lägre intensitet.

Högintensiv träning är tuff träning. Jätteflåsig. Gôrsvettig. Jobbig. Den här ansträngningsnivån orkar du inte hålla så långa stunder, så i den högintensivt zonen tränar du med fördel intervall- och backträning.

Med de distinktionerna kommer du en bra bit, variera mera och få bättre effekt av träningen! Vill du veta mer? Kolla här:

Sex pulszoner

(procentsatserna anges på ett ungefär, bra att ha som utgångspunkt)

  • Zon 1 – Återhämtningszon, upp till 60 % av din maxpuls. Det här är ingen konditionsförbättrande zon, men en nödvändig zon för dig som tränar mycket för att du ska få återhämtning.
  • Zon 2 – Lugn distansträning, 61- 75 % av din maxpuls. Här orkar du ligga kvar länge och kan utan problem prata. Du som är kronisk konditionsidrottare – här har du din bas! Lokal effekt – dvs du som springer har grym effekt i benen här, fler blodkärl -> mer plats för syre att ta sig ut till musklerna = piggare ben högre upp i pulszonerna.
  • Zon 3 – Snabbdistans, 76 – 82 % av din maxpuls. Det här är också en baszon, som funkar i 30 minuter upp till två timmar där du tränar grunduthållighet. Jobbigar än zon 2, men rätt skön att vara i. Den här är en lurig en, som kräver längre återhämtning än zon 2, men inte har samma effekt som zon 4 och därför kan vara zonen som tar mer än den ger.

Och vi fortsätter uppåt:

  • Zon 4 – Tröskelzon, 83 – 90 % av din maxpuls. Tuff att vara i, här är du för att höja din mjölksyratröskel (tröskeln mellan aerob och anaerob träning) och kroppen fixar fortfarande att pumpa fram tillräckligt med syre för att benen inte ska stumna, fulla av mjölksyra. Trötta muskler, men inte sura! Här tränar du med fördel långa intervaller, så långa som upp till tio minuter. Låt arbetstiden ligga mellan 40 och 60 minuter här (t.ex. 8 minuter upp i puls och 2-3 minuter ner i fem omgångar).
  • Zon 5 – Tung mjölksyraträning, 91-95 % av din maxpuls. Ökar din uthållighet och är rent ut sagt skitjobbig. Tycker jag! (Vill helst inte vara här alls) Det är här du kör dina kortare intervaller, så korta och så tuffa att pulsen inte hinner ner mellan varven utan håller sig högt upp fast du inte jobbar aktivt. Kräver sin återhämtning.
  • Zon 6  – Max-zon. 96-100 % av din maxpuls. My my my. Och visst: du ökar din maximala syreupptagningsförmåga. Du kan köra kort (mer orkar du inte) och du behöver lång återhämtning efteråt. Skrev jag korta intervaller på zon 5, så menar jag superkorta här, för att du ska våga trycka till och pumpa upp pulsen till det här maximala.

Hur som helst – jag hävdar fortfarande att all rörelse är bra, men du som vill optimera din konditionsträning kan använda dig av de olika zonerna. Det jag har skrivit här är generella riktlinjer, jag har ju till exempel inte skrivit något om hur du äter, dricker eller lever runt omkring dina träningspass – det påverkar också effekten av din träning. Men – det är en helt annan blogghistoria.

Ses snart! 

Malin

kondition, Malin Lundskog

9 juni, 2017 av Malin Lundskog Leave a Comment

Maxa din pulsbaserade träning

Jag springer både av och för glädjens skull. För energi och återhämtning, för kropp och knopp. Självklart vill jag också skaffa bättre kondition när jag ändå håller på och då är pulsbaserad träning grejen! För att få koll på den pulsbaserade konditionsträningen behöver jag veta var jag är nu, både när det gäller vila och maxkapacitet. Och kanske några grejer där emellan…

Din maxpuls är det maximala antal slag ditt hjärtat kan slå per minut. Du föds med en viss maxpuls, generellt brukar man säga 226 slag/min för kvinnor och 220 slag/min för män. Maxpulsen sjunker med stigande ålder, inte linjärt med ett slag/år, men det kan är något att utgå ifrån om du inte vill utsätta dig (ja, det skulle man väl kunna säga att man gör när man testar sin maxpuls: utsätter sig!) för ett maxpulstest.

Lever du ett hälsosamt liv med regelbunden konditionsträning, god sömn och så vidare kan du hålla kvar en högre maxpuls längre upp i ålder, till skillnad från den som röker och inte motionerar till exempel. Ja, genetiken spelar roll här också. Jag har ganska låg maxpuls och vet inte om jag ska skylla det på mina gener eller det intensiva partyliv jag levde i min yngre ungdom… 

Enklaste sättet att räkna ut din maxpuls, för dig som inte vill testa fysiskt: 

226/220 – ålder = maxpuls. Hälsan själv genom livet? Lägg på 10 slag. 

Maxpulsen skiljer sig mellan olika idrotter, så är du aktiv inom både skidåkning, löpning, simning och cykling testar du antingen maxpulsen på fyra olika sätt, eller nöjer dig med att vara medveten om att det kan skilja sig. Här nedan beskriver jag ett maxpulstest för löpning. 

Testa din maxpuls
Känner du för det kan du anlita en expert (testledare eller pt t.ex.) när du vill testa din maxpuls. Du som vill testa själv kan göra såhär: 

  1. Hitta en hyfsat flack bana med en lång uppförslutning som du kan använda för att maxa på slutet.
  2. Värm upp i 10-15 minuter och inkludera några sprinter i uppvärmningen för att ladda både kroppen och knoppen för tufft jobb. 
  3. Spring fyra fyraminuters-intervaller där du spurtar de sista 30 sekunderna av intervallen. Vila aktivt (jogga, gå, rör dig) 2-3 minuter mellan varje intervall. 
  4. Sista intervallens sista minut springer du, om det funkar, i en uppförslutning för att verkligen aktivera dina största muskelgrupper och på så sätt pressa upp pulsen några slag till. 
  5. Snittvärdet under de sista 30 sekundrarna av ditt springande är din maxpuls. 
  6. Nedvarvningsjogga minst tio minuter för att rensa rent dina benmuskler från mjölksyra och stimulera kroppen till återhämtning. 

Bra jobbat! Nu behöver du ju testa din vilopuls också, för att kunna räkna ut dina pulszoner. Vilopulsen är det antal slag ditt hjärta behöver slå i vila för att förse dig med med den mängd syre du behöver för att funka. Ju bättre kondition, desto färre slag eftersom hjärtat då är så starkt att det orkar pumpa ut tillräckligt med syre med färre slag. 

Vilopuls
Din vilopuls mäter du antingen med pulsband när du sover och kollar nattens lägsta puls, eller så mäter du när du vaknar och inte har hunnit dra igång dagen ännu. En normal vilopuls ligger på 60-70 slag, är du vältränad har du under 40 slag/minut som vilopuls. Gunde Svan hade 29 slag/minut i vila, men han är exceptionell och dit behöver vi inte nå, du och jag. 

Vilopulsen är den du påverkar med god kondition, eftersom den sjunker när du förbättrar din kondition. Det finurliga med det är, förutom det hälsosamma i att ditt hjärta inte behöver jobba i onödan när du vilar, är att du får ett större träningsspann och de olika pulszonerna blir tydligare. Är du otränad och har en hög vilopuls är vägen från vila till maxansträngning inte så lång. 

Och med detta har du lagt grunden för att kunna träna inom de olika träningszonerna, var och en med sin speciella egenhet och finess. Mer om det i nästa blogginlägg, grunden är lagd. 

Ut och njut nu! Eller ut och kötta på, om du ska göra ett maxpulstest… 

Några tankar kring det här? Har du kört liknande test, eller något annat? Dela gärna i kommentar här nedan! 

PS. de där grejerna mellan vill- och maxpuls som kan vara kul (och bra!) att ta reda på är bl.a. det där med var du har din mjölksyratröskel. Den tröskeln är det som skiljer aerob med anaerob träning, alltså sådan träning där du (ditt hjärta) hela tiden förser musklerna med tillräckligt med syre för att kunna fortsätta (Springa) jämfört med den högintensivt träningen där det inte pumpas in tillräckligt med syre i musklerna och de därför stumnar och inte orkar hålla på sådär värst länge. Men… det är en annan blogghistoria tycker jag. 

Ses snart, i bloggen med beskrivning av de olika träningszonerna. 

//Malin

 

8 juni, 2017 av Malin Lundskog Leave a Comment

Hälsa 365/90: Pulsa upp

Vi diggar ju all typ av träning – men idag vill vi slå ett slag för att låta hjärtat slå extra slag. Konditionsträningen som får dig att flåsa behövs!

Vi är säkra på att vi snart kommer att höra detta mer, att bristande kondition är en hälsorisk (som bifogad bild från DI i lördags som ett exempel) Det är ett faktum att vi generellt tappar ork och att väldigt många människor inte har en fysisk kapacitet att kunna prestera fullt ut på sitt arbete. Även om du har ett kontorsarbete krävs en viss konditionsnivå för att prestera från din fulla potential. Dessutom har konditionsträning en mängd andra hälsofördelar; hjärnan blir smartare, du får starkare immunförsvar (ja, som i sin tur ger bättre hälsa så klart), ökad cirkulation och så vidare.

Upp med pulsen vänner!

31 mars, 2014 av netnebulis14 Leave a Comment

Primary Sidebar

Bloggen

Bloggen

  • 148: Jag är fattig bonddräng …
  • 147: Who let the dogs out …
  • Du är min man …
  • Min sämsta väninna är efterlängtad!
  • Min sämsta väninna har en baksida OCH har gått till tryck
  • Jag skiter …
  • Akademibokhandeln köper in Min sämsta väninna
  • En ovanligt vanlig dag
  • Min roman visas upp för svenska bokhandlare!
  • Vi sjöng starkare och vi sjöng högre

Footer

Malin Lundskog

Malin Lundskog, författare, porträtt i Knippla gästhamnHej där! Jag heter Malin Lundskog och jag älskar livet, havet och att skriva. Förutom härligheter som min familj, mina hundar, att fylla lungorna med luft, ögonen med utsikt och själen med glädje. Och Bruce Springsteen.

Här på bloggen och i mina sociala kanaler @malinlundskog delar jag med mig av författarlivet, ölivet och livsglädjen. Följ och dela gärna med er tillbaka.

Vad jag gör på riktigt? Lever, skriver böcker, artiklar, föreläser, poddar och inspirerar kvinnor till mod och ett gôtt liv.

Instagram »
Facebook »
hej@malinlundskog.se

En hemsida från Everday