Bloggen - Sida 105 av 389 - Malin Lundskog

Om jag vill leda författarsamtal?

När min författarkollega och vän Britta Sjöström frågade om jag vill leda författarsamtal när hon släpper sin roman nästa vecka svarade jag ett rungande och nästan (?) tårögt ja. Klart jag vill! Vilken ära. Att få den frågan känns som att få frågan om man vill vara någons brudtärna. Eller gudmor. Eller något annat sådant där viktigt uppdrag i en annan människas liv. En bokrelease är stort. Megastort! Och jag vill göra allt jag kan för att Britta ska få en så härligt boksläpp det bara går.

Den jävla yogaretreaten

Ja, det där är titeln på Brittas feelgood. Visst är det en galet härlig titel? Jag har inte läst boken, men jag vet vad den handlar om och jag har varit med under stora delar av skrivprocessen, så jag vågar säga: Läs den!

Nästa vecka är det dags för Britta och mig att ta plats för ett härligt samtal om hennes bok, om skrivande, författarskap och … ja vaddå?

Vill ni hjälpa mig med frågor till författarsamtalet?

Jo, om ni skulle gå på bokrelease och fick chansen att ställa frågor, vad skulle ni då fråga om? Vad vill ni veta om Britta, som tidigare har skrivit fackböcker som hjärnan. Skulle ni vilja veta något om titeln Den jävla Yogaretreaten? Eller … ja, vad skulle ni vilja fråga en romandebutant på hennes bokrelease? Jag tar tacksamt emot alla frågor ni har, återkommer med svaren.

leda författarsamtal, författare, Malin Lundskog, Britta Sjöström, Fårö — letade länge och detta var kanske det fotot vi var mest ”normala” på. Är det inte den ena så är det den andra …
Det är i alla fall Britta i blommiga klänningen.

Britta och jag träffades på Fårö för några år sedan. Då blev vi båda två invalda ledamöter i Fåröakademien, som ni kan läsa mer om här. Eftersom vi båda bor i Göteborg okej, jag bor utanför numera, men väldigt nära, ses vi en hel del och skriver tillsammans. Men mest av allt tror jag faktiskt att vi skrattar … Och det betyder också mycket för skrivandet. Men skit i det nu. Nu undrar jag om ni har några frågor till en romandebutant. Ja, och så vill jag berätta hur stort det är att få leda författarsamtal.

Vi ses snart igen, tills dess: HEJA ER (och era frågor)
Kram

Här lever sommaren än

Det märks tydligt här på ön att sommarsemestrarna börjar ta slut. Kan man säga så förresten, börjar ta slut? Eller är det en motsägelse utan rim och reson? Oh well, en parentes i det hela. Det som märks är till exempel att jag inte mötte en enda människa (eller hund) på morgonrundan. Och att det finns gott om lediga platser i gästhamnen. För att inte tala om hur lite båtar vi mötte när vi själva tog en fisketur idag. Men visst är det fortfarande sommar?

Här lever i alla fall sommaren än. Bikinin är på under shortsen, ifall man skulle bli badsugen. He he, nu skojar jag. Klart man blir badsugen. Jag har definitivt inte somrat klart. Men, det kanske är en annan sorts sommar? En augustisommar. En sådan sommar som passar mig perfekt. När luften är klarare och solen går ner tidigare, så att även jag orkar njuta av solnedgången. Dessutom, hoppas att ni inte tar illa upp nu för jag älskar egentligen människor, är det väldigt skönt att kunna leva sommarliv utan att behöva knô. Ensamsommar. Sensommar. Augustisommar. My kind of sommar. Den också.

här lever sommaren än, stora pölsan, makrilfiske — och en bit västerut mötte vi inte någon

Hösten kommer innan det är dags

Men är det inte så att hösttipsen, höstmodet och höstplaneringen kommer tidigare för varje år? Lite som att julhetsen inleds redan i oktober (eller är det rent av september?). Det är som att vi lever i ett otålighetens tidevarv och inte tillåter oss att stanna kvar och framför allt inte dra ut på sommaren. Eller hösten, vintern, våren. Långt innan en säsong eller en period är över hetsas vi in i nästa. Nam. Här lever sommaren än. Hösten får säga vad den vill om det. Så det så!

springer spaniels, hundar, bad, västkusten, knippla — kvällsdopp för alla

Ses snart igen och tills dess HEJA er oavsett om ni är i sommar-, höst- eller något annat läge.
Kram Malin Lundskog

PS. vi fick makrill idag, men inte till middag. Den ligger i saltlag nu och ska varmrökas imorgon. Sommarmums.

Idéerna tar aldrig slut

Visst är det härligt när man upptäcker att sådant man har oroat sig för inte är något att oroa sig för? Ta det här med idéer till exempel. Har jag berättat att jag en gång oroade mig för att mina idéer skulle ta slut? Ja, jag trodde att jag inte skulle kunna hitta på något mer att skriva om. Men ju mer jag skriver, desto tydligare blir det: Idéerna tar aldrig slut.

Det är som att jag inte kan låta bli att hitta på berättelser. Manusidéerna sprutar ur öronen på mig och tankar på nya (galna och skitjobbiga) karaktärer står som spön i backen. Det betyder inte att alla idéer är något att göra bok av eller att alla karaktärer ska få driva läsare till vansinne (eller något annat, för jag har en del riktigt älskvärda personer i huvudet också). Men. Det ger mig hopp. Hopp om att idéerna kommer att finnas där. Idéerna sinar inte och ju mer hittar på, desto mer finns där som vill bli påhittat. Makes sense? Jag vet inte och det spelar ingen roll. Jag sparar idéerna i min idébank, så får vi se vad det blir av dem.

Förresten är idéskapandet den enkla delen av författarskapet, så varför oroade jag mig för att de skulle ta slut? Som jag ser fram emot att fylla på listan med fler romaner. Mariannes mirakel var den första, nästa kommer våren 2024 och just nu redigerar jag det som jag hoppas blir min tredje roman. Och sen? Idéerna tar aldrig slut som sagt, såatteee jag har fler berättelser på lut.

Malin Lundskog, författare, idéerna tar aldrig slut — mina böcker

Oh, well. Vi ses snart igen. Tills dess: HEJA ER och kom ihåg att inte oroa er i onödan …
Kram Malin Lundskog

Det händer att jag duschar även på sommaren …

Det händer att jag duschar även på sommaren, men det är inte ofta. Jag badar desto mer och vet ju att jag snart ska bada igen. Eller springa. Eller träna och svettas på annat sätt igen. Både spring och annan svettig träning brukar jag följa upp med bad, såatteeee … Jag ransonerar duschandet helt enkelt. Både på grund av lathet, min vana av raggarduschar efter alla år som gruppträningsinstruktör och personlig tränare (herregud, hann inte med något annat mellan alla pass …) och dessutom för miljöns skull.

det händer att jag duschar på sommaren, Malin Lundskog, tångbad — *tångbad är ju ändå tångbad …*

Är jag ofräsch?

Fräsch som en nyponros utan att ha duschat? Absolut! Ja, tycker jag alltså! Okej, nyponros kanske är överdrivet, men du fattar. Jag älskar det där sträva salta som kommer av många hopp och dopp i havet. Och det salta håret som får självtorka är ju världens stylingknep! Jag kör kokosolja i håret över natten mellan varven som kompensation och har dessutom ofta keps, som skyddar mot solen. För ett klimakteriehår är ganska inte glansigt direkt (varför vi nu eftersträvar det, förresten?)

Utöver styling och salt fräschör så vet vi ju att lite skit är bra för för vårt immunförsvar, eller hur? Agnes Wold, ni vet professorn i klinisk bakteriologi, är helt inne på min bana (eller snare jag hennes) och jag har läst flera rapporter om vad som händer när vi inte duschar. Gissa vad det är? Exakt: ingenting!

Saltvattenstvål

Men jag tvättar mig. Med min fina saltvattenstvål, en sån där med rep och kork, så att den flyter och dessutom kan hängas upp på tork efter sitt dopp.

Jag älskar att vara ute i naturen och det här är ett sätt att komma ännu närmare naturen. Att vara ute mer. Att leva ännu mer som jag vill.

skärgårdstvål, Malin Ludskog, havet, Göteborg, sommar — *Min fina badtvål*

Miljön och fasta tvålar

Jo, jag tänker mycket på miljön och försöker belasta den så lite jag kan även om jag harmassor kvar att jobba på. Men, förutom min lathet är miljön en stor anledning till att jag inte duschar så mycket och att jag väljer fast tvål. Tvål och schampo i flytande form innehåller onödigt mycket vatten, som det är onödigt att frakta runt. Dessutom är förpackningar på flytande tvål och schampo tillverkade av plast. Kan hända att det finns klimatsmart plast på vissa märken, men jag är säker på att ni fattar principen.

Men det här med att lukta gott då?

Jamen, ja! Klart att jag vill lukta gott. I alla fall inte illa. Den där saltvattenstvålen jag har luktar jättegott och jag hoppas att det smittar av sig på mig! Och vi människor vi luktar som vi gör. Vissa dofter gillar vi, andra inte. Det går liksom inte att gömma bakom parfymer och annat i slutändan ändå.

Malin Lundskog, bad med springer spaniel, det händer att jag duschar även på sommaren — *badar inte alltid ensam*?

Mer om hälsa och hållbarhetstänk

För mig går livet, hälsan och hållbarheten verkligen hand i hand. Du har kanske läst om mina tankar kring hållbar hälsa här eller här: Hållbar hälsa handlar om närhet. Gör det gärna nu annars.

Dessutom har jag blivit intervjuad i tidningen Gröna Draken, där kan du läsa mer om vad hållbar hälsa är för mig.

Jo, det händer att jag duschar även på sommaren …

Ja, helt ute och cyklar är jag inte, så visst händer det att jag duschar. Men som sagt: inte så ofta. Och ja, jag känner mig jättefräsch efter en dusch. Också. Men jag har en känsla av att vi tror att vi måste duscha oftare än vi egentligen måste. Vad tro ni? Och hur gör ni med duschandet? Aldrig, varje dag, några gånger i veckan?

det händer att jag duschar även på sommaren, Malin Lundskog, bada, glädje, havet, Göteborg — *barnsligt lycklig nästan nästan 50-åring*

Jag kommer definitivt att duscha den här veckan, för vet ni vad? Jag fyller år! 50 till och med. Men det berättar jag mer om senare.

Tills dess!

HEJA HEJA DIG!

EDIT: uppdaterad 230812 (original 20190722), efter ett bad för att skölja av mig efter en svettig dag i trädgården med grävande av jord och skyfflande av grus. Jag har inte ändrat inställning kring bad, dusch och hårda tvålar. Men jag duschade i morse efter träningen. Tänkte redan då: Herregud, så onödigt. Jag kommer ändå bada sen …

Kan Rörö ha den godaste glassen?

Jag vet inte jag, men god är den. Gôrgo! Eftersom jag tog semester igår och den varar åtminstone till och med idag, bestämde jag mig för att ut och resa. Ända till Rörö gick resan, vilket tog ungefär sju och en halv minut med Gerhards båt. Medan Claes och han åkte ut och drog krabbkupor insöp jag atmosfären på vår grann-ö. Och åt glass. Ja, kan Rörö ha den godaste glassen?

Sommartips för dig som gillar glass

Egentligen spelar det ingen roll om glassen är godast där. Att den är god räcker långt, eller hur? Klart värt ett besök i alla fall, Röröboa, där de gör sin egen glass i många spännande smaker. Jag valde, som jag alltid gör, choklad. Alltid chokladglass! Alltid! Och jag åt dessutom en kula kardemumma. Va? Jag har aldrig ätit kardemummaglass förut och hallå. Så gott.

kan rörö ha den godaste glassen, skylt röröboa — sånt här gillar man ju!

Ja, jag kanske är sen på bollen med det här tipset nu, eftersom säsongen lider mot sitt slut om man vill käka glass. Men om ni inte kommer till oss på Knippla (gör det!) så är Rörö ett hett tips för en dagstur, båttur eller … bara en tur. Hemester? Staycation? Kalla det vad ni vill. Rörö finns kvar för fantastiskt fin promenad året runt. Det tog jag ingen idag, eftersom krabbfiskarna kom tillbaka ungefär när glassen var slut.

båt, rörö gästhamn, sommar — fiskebåt på ingång

krabbor, knippla, malin lundskog — fiskebåt på ingång

Ibland behöver man miljöombyte och för det kan det räcka att resa några minuter bort som jag skrev häromdagen. En gôrgo glass på det och saken är biff, eller vad säger ni? Om ni, som jag, gillar glass får ni mer än gärna tipsa om er godaste glass.

Rörö gästhamn, flagga, Heja Sverige — i morse spelade landslaget sig vidare i VM.
H E R R E N A D D Å vad bara de är!
På Rörö var flaggan hissad. HEJA SVERIGE!

Ses snart igen och tills dess: HEJA ER och alla glasstips. Och heja Sverige.
Kram Malin Lundskog, på semester …

Och trädgården pryder jag med saker jag hittar

Stormen Hans har dragit vidare och västsidan av Knippla är återigen en skattkista. Vad kul det är att göra fint med saker jag hittar där ute. För att inte tala om att hitta på historier kring strandfynden. Varenda väle, boj, vakare, flagga, fender och tamp som flyter iland bär på en historia (precis som alla vi) och i min fantasi blir historian inte så enkel som att stormen tog dem. Det är som att trädgården är på väg att bli till en (ganska scary) saga, he he. Kanske något att bygga vidare på i en kommande roman, men för nu finns berättelserna bara i mitt huvud.

och trädgården pryder jag med saker jag hittar, strandfynd, vägen, knippla

Men skit i min fantasi nu. Det här med att göra fynd på klipporna efter hårda vindar, det är som att fynda på loppis och auktion (mer om mitt senast besök här). Man har ingen aning om vad man ska hitta, om ens något. Men i samma stund som man ser det, känns det i hjärtat att det där. Det där är för mig. Och visst är det extra härligt med saker som har varit till nytta för någon annan och som har spår av liv i sig? Jag betalar gärna med kluriga klättringar och tungt bärande för att få hem ett stycke historia. Ja, och trädgården pryder jag med saker hittar. För nu börjar trädgården äntligen bli en trädgård igen efter renoveringen …

Och trädgården pryder jag med saker jag hittar, Malin Lundskog på Knippla, strandfynd

Och trädgården pryder jag med saker jag hittar, Malin Lundskog letar drivved, knippla

Mer om min vurm för att leta efter saker hittar ni här. Och trädgården? Ja, den återkommer jag till och tills vi ses igen: HEJA ER!
Kram Malin Lundskog

PS. Igår skrev jag att jag kanske skulle ta semester idag och det gjorde jag. Gissa njutet!