• Skip to primary navigation
  • Skip to main content
  • Skip to primary sidebar
  • Skip to footer
glad fri stark är medlemsprogrammet för dig, Malin Lundskog, hälsa

Malin Lundskog

författarskap och livsglädje

  • Tjänster
  • Aktuellt
  • Skryt och kul
  • Bloggen
  • Poddar
  • Kontakt

Mitt tredje romanmanus är klart

Mitt tredje romanmanus. Det kanske inte är en särskilt stor sak för er, eller för resten av mänskligheten. Herregud. Det skrivs ju romaner varenda dag. Men för mig är det ett megakliv. Att jag är färdig med ett manus till, visserligen bara i råmanusstadiet. Men ändå? Jag hoppas så in i hoppsan att det blir en bok, för det här är en berättelse som jag dör av längtan att få dela med er.

mitt tredje romanmanus, Malin Lundskog författare, Knippla,

Karaktärerna är så bedårande, eller i alla fall så roliga, att jag inte vill släppa iväg dem. Inte alls som karaktärerna i min debutroman Mariannes mirakel. De flesta av dem var skitjobbiga (och skitviktiga) att umgås så mycket med, som man gör när man hittar på berättelser om någon. Uppföljaren till Mariannes mirakel kommer våren 2024 och i den finns några av de jobbiga karaktärerna kvar, men där får ni en aning av de här som har blommat ut i mitt tredje romanmanus.

För i manuset jag satte punkt för idag får vi träffa tanter på Knippla som är hur härliga som helst. Det är en ren njutning att få hänga med dem hela dagarna. Ja, så tycker jag nu i alla fall, vi får väl se vad jag säger när jag har läser igenom manuset och ska dra igång redigeringen.

Bada i regn? Vilket trams.

Skitsamma. Just nu är jag bara jätteglad och -stolt över att ha åstadkommit ett romanmanus till. Som jag hoppas blir min tredje roman. Firade med bad i regnet och det hade de sköna tanterna i manuset avfärdat som trams. ”Sånt där är det bara sommargäster som håller på med.”

View this post on Instagram

A post shared by MALIN LUNDSKOG I författarskap och livsglädje (@malinlundskog)

Jag kanske inte har sålt in Mariannes mirakel sådär vidare värst här, men om du är nyfiken på de jobbiga karaktärerna i den (tror att vi kan känna igen deras relation med varandra allihop), så hittar du mina böcker här. Vill du köpa ett signerat ex är det bara att maila hej@malinlundskog.se.

Ses snart igen, tills dess: HEJA HEJA!
Kram Malin Lundskog

12 juli, 2023 av Malin Lundskog 7 Comments

Mina favoritblommor

Mina favoritblommor är de vilda, som växer där ute i det fria. Som en sån här bukett:

mina favoritblommor, knippla, klippor, juli, vilda blommor
efter en torr, solig inledning på sommaren är detta vad en karg ö har att erbjuda. Hur fint?
mina favoritblommor på nya verandan, Källö-Knippla, vas från Paradisverkstan
Mina favoritblommor i en av mina favoritvaser.
Vasen köpte jag på Paradisverkstaden när jag löpcoachade på Böda Camping på uppdrag av Hänt Extra.
För längesen …

Det fina med de vilda blommorna är att ingen bukett blir den andra lik, att de alltid är i säsong och att det är när man plockar blommor ute som man inser att ogräs också är vackert.

Jag blir inte ett dugg ledsen om någon kommer till mig med köpta blommor, tro inte det. Men blommor plockade utomhus – är det alltid inte väldigt mycket kärlek i en sådan bukett?

Buketten från gårdagens hundrunda står på nya verandan nu och även om min man inte ens ser att vi har en ny bukett i vasen, så vet jag att den finns där. Och det är ju gott nog, eller hur?

Ses snart! Tills dess: HEJA!
Kram Malin Lundskog

11 juli, 2023 av Malin Lundskog 1 Comment

Jag kissar i alla fall inte ner mig på konserterna …

Jag dricker alldeles för lite innan jag går på konsert, jag vet det. Men, jag knôr mig oftast fram så nära scenen jag kan och en plats där vill man ju liksom inte lämna ifrån sig … Dessutom vill jag inte missa något av konserten på grund av toabesök. Och jag vill absolut inte kissa ner mig, wonder why? Så, jag får väl skylla mig själv när jag vaknade av att jag själv skrek i natt. Herregud vilken kramp i vaderna jag hade. Aj!

jag kissar inte ner mig, chris martin, coldplay, ullevi
på en bra plats …
chris martin i coldplay på ullevi 2023, nära scen
… som jag inte vill lämna
jag kissar i alla fall inte ner mig på konsert, Coldplay på ullevi 2023, färg
ni fattar, vem vill missa den här festen på Ullevi?

Visst, det kan bero på en himla massa hopp inne på Ullevi då Coldplay spelade, men med tanke på färgen på mitt kiss, så är jag jag rätt säker på att det beror på vätskebrist. Men det var det värt! Vilken konsert!

Jag läste någonstans om att Beyoncé- och Taylor Swift-fans går på konsert med blöja för att inte missa något. Alltså, jag vet inte … Jag dricker hellre för lite innan (och under) konserten och riskerar kramp i vaderna. Även om det gjorde skitont, så har jag jobbat hårt på att vätska upp mig idag. Hoppas bara att jag inte behöver springa på toa i natt … Men jag kissar i alla fall inte ner mig på konserterna jag går på.

jag kissar i alla fall inte ner mig, chris martin, storbild på ullevi, konsert coldplay 2023

Ses snart igen, tills dess: HEJA!
Kram Malin Lundskog

PS. Undrar hur Helén, en av huvudkaraktärerna i min roman Mariannes mirakel hade hanterat ett konsertbesök. Vad tror ni? Och har ni inte läst boken än, så kan jag avslöja att hon lider av inkontinens. Beställ ett ex av boken på min mail: hej@malinlundskog.se

10 juli, 2023 av Malin Lundskog 1 Comment

Sånt som ger mig hopp just nu

Jag tror att vi behöver känna det ordentligt allihop, det där hoppet. I alla fall ibland. Ni vet, hoppet för mänskligheten, jorden, världen, framtiden, nuet. Och oss själva. Kan det inte till och med vara så att det är avgörande för att vi ska fatta att vi spelar roll och betyder massor för varandra? Att vi alla är en viktig del i något stort och att det vi gör och de vi är gör skillnad. Vad tror ni? Hur som helst, här är tre grejer av sånt som ger mig hopp just nu:

Konserter ger mig hopp

  • Coldplay

Coldplay-konserten på Ullevi igår alltså. Där stod jag igen med tårar ögonen och kände den där sköna känslan av hopp. Nej, jag vet inte exakt för vad, men en stor känsla är det. När flaggorna med ordet Love fladdrade i vinden, när Coldplay gör en så klimatsmart turné det bara går genom att låta en dansande publik alstra energi till exempel, när Chris Martin viftade med pride-flaggan och handlederna var täckta av blågula Ukraina-armband och vartenda ord i låtarna de spelade var fyllda av kärlek. Då kände jag det så starkt. Hoppet.

sånt som ger mig hopp just nu, coldplay, ullevi, konsert, Chris martin
här finns den: gemenskapen, glädjen, dansen, energin och viljan att bidra till en bättre värld
  • Bruce

Kan ju inte skriva om Coldplay utan att skriva om Springsteen. Att han är bäst behöver jag däremot inte berätta mer om, det vet väl alla, he he. Men förmågan att samla människor och göra dem (oss) genuint lyckliga genom möjligheterna i texterna och kärleken till musiken. Att Bruce och E Street band också visar att kul inte har med ålder att göra. Och att Little Steven körde gitarr med Ukrainas färger.

sånt som ger mig hopp springsteen, little steven Ukraine. ullevi
Foto: Fredrik Beskow

Konserter med hur mycket folk som helst och allt är varmt och kärleksfullt. Visst är det fint? Hoppfullt, liksom …

Sårbarhet ger mig hopp

Sårbarhet och öppenhet ger mig hopp. Det kan handla om att visa sina svagheter och rädslor, som Camilla Läckberg i hennes sommarprat om kroppen till exempel (här hittar ni det). Jag känner också hopp när människor vågar vara stolta över sig själva, utan att be om ursäkt. Tänk om det kommer en tid då vi inte behöver vara rädda för att varken berätta om våra rädslor eller våra framgångar?

Regnet ger mig hopp

Normalt regnväder gör mig hoppfull, även om jag älskar sol och det vi brukar kalla vackert väder. Regnet ger mig hopp om att jag kanske kan få till något som liknar trädgård med blommor och örter och grönsaker. Och regnet ger mig hopp om att vi kanske kan lyckas få till ett hållbart klimat, för jorden och alla människor här.

hoppas på regn, sånt som ger mig hopp, sår gräs
ja, vi får väl se … Men här sår vi gräs och jag är tacksam över regnet tillskillnad från bevattningsförbud på mitt lilla, egoistiska plan som i det stora hela är skitsamma. Dessutom kommer hundarna säkert springa sönder det, när det väl börjar växa …
På ett större plan: hoppas grundvattennivån höjs, att vi undviker skogsbränder och att djur och växter mår som de ska.

Jag är generellt en hoppfull person och har (faktiskt) aldrig tankar som ”tänk om det går åt helvete”. Men det att vara uppfylld av hopp gör ändå så gôtt. Och obs för att jag skrev att det här är sånt som ger mig hopp just nu. För det finns mer. Som att jag är frisk, kroppen mår bra, mina barn verkar bli glada av mig, Jackson drar inte alltid i kopplet utan det finns hopp om bekväma promenader med honom, mina föräldrar fortsätter att vara nyfikna på livet, människor läser mina böcker och vänner hör av sig. Det gör gott för framtiden, att känna hopp. Och det är fint i stunden, att framtidstron finns i det där hoppet.

Vad gör er hoppfulla precis just nu?
Oavsett, så ses vi snart igen och tills dess: HEJA HEJA!
Kram Malin Lundskog

10 juli, 2023 av Malin Lundskog Leave a Comment

Det bästa med att lämna Knippla är att komma hem igen

Nu är vi där igen, när gästbåtarna knôr sig in i hamnen på Knippla, ön sjunker av alla sommargäster och nätterna aldrig vill ta slut. En fantastisk tid här på ön, precis som alla andra tider. Jamen, vi bor ju mitt i semestern … Och därför gör det inte så mycket att vi lämnar den en av sommarens allra somrigaste dagar. VI kommer ju hem igen.

Det bästa med att lämna Knippla är att komma hem igen, grand banks, båtliv, västkusten, gästhamn
kolla in finbesöket i Knippla gästhamn, som vi lämnade igår.
Ett stort gäng grand banks-båtar hälsar på.

Igår skulle vi på inflyttningsfest till Claes syster i Vallda, några mil söder om Göteborg. Solen strålade, vinden hade (äntligen!) mojnat och vi just vunnit säsongens första seriematch i boule. Alltså, bara tanken på att slänga in hundar och oss i en bil för att åka färja, bil, färja och sedan bil i några mil kändes orimlig. När vi har en båt. Och makrillen börjar komma.

vinga fyr, västkusten, stenafärja, sommar
Vinga fyr och Stenafärjan. Så mycket hemma och Göteborg för mig, så ni kan inte ana.
färja makrill, springer spaniel
Alla ska vara med o fiska
Det bästa med att lämna Knippla är att komma hem igen, göteborgs hamn, farled, fraktbåtar
här ligger fraktfartygen och väntar på … bättre tider?

Så vi tog båten. Lämnade hamnen, lånade ut vår båtplats till en glad gäst och fick fartvind i håret. Innan vi sänkte farten och dörjade makrill, vill säga. Utanför Vinga fyr (värd ett besök) nappade det första gången och när vi sedan någonstans mitt i den stora farleden som leder in till och ut från Göteborgs hamn hade fått tio makrillar var vi nöjda. Några i gåbortspresent och några till vår egen lunch idag.

Kalaset var härligt, maten god och sen åkte vi hem. Och det är egentligen där det här blogginlägget börjar (sorry).

Det bästa med att lämna Knippla är att komma hem. Med båt.

Det bästa med att lämna Knippla är att komma hem igen, solnedgång, vallda sandö, västkusten
det där med att resan är mödan värd ni vet. Det här började vi ta oss hemåt i. Hur vackert???
vallda sandö, solnedgång, på väg mot hamnen
på väg mot båten, vallda sandö gästhamn
vallda sandö, solnedgång, på väg mot hamnen
swish?

Någon gång vid halv elva lämnade vi Vallda Sandö för att ta oss hemåt. Innanför Donsö, Styrsö och Brännö (ni vet dans på Brännö brygga-ön). Vi tog oss vidare ut i farleden igen och körde sedan innanför Hönö, Öckerö och Hälsö. Innan vi någon gång kring midnatt kom hem. I mörker. Men inte nattsvart mörker, utan sådär sommarmörkt där det alltid finns en liten aning ljus. Och en väldigt gul måne på det.

Det bästa med att lämna Knippla är att komma hem, Göteborg, kvällsljus, sommarnatt
Kolla in Göteborg från havet. Snygg hon e!
Det bästa med att lämna Knippla är att komma hem, farleden, rivöfjorden, Göteborg, lysbojar
lysbojar i farleden
Det bästa med att lämna Knippla är att komma hem, lysbojar, farled till Göteborgs hamn
Ser ni, ett helt stilla hav.

När vi lade till i vår hemmahamn var vi eniga om att det bästa med att lämna Knippla är att komma hem igen. Och för att få åka hem i sommarnatten, när nästan nästan nästan inga andra båtar är ute.

svallvågor, sommarnatt, båtliv, västkusten, Knippla

9 juli, 2023 av Malin Lundskog Leave a Comment

Jag letar saker för letandets skull, inte sakens …

Det slog mig idag när jag var ute i bergen med Brorsan och Jackson: Jag letar inte saker för sakernas skull, utan för letandets. Det är därför vi har tampar, bojar, välen, flaggor och diverse olika lådor runt om i trädgården (som är ett kapitel för sig just nu). I stunden jag letar, hittar och sliter med att få loss mina fynd som ofta har kilat fast sig under en sten har jag (sällan) koll på vad jag ska med saken till. Men målet är oväsentligt när jag letar. För jag letar för letandets skull, inte sakens. Resan är målet och den som söker finner och allt sådant ni vet.

Jag letar saker, tamp, strandfynd, västkusten, Knippla
Där låg tampen, efter de hårda västliga vindarna som har härjat här på sista tiden.

När det har blåst (det har det) hårda (ja jädrar) västliga vindar (väldigt ofta) är västsidan av ön en blandning av skattkista och soptipp. Jag plockar plast och det vet jag att ni har koll på varför (om ni har råkat missa det, kan ni läsa mer om det här till exempel). Och jag gör fynd. Som idag. Då hittade jag en tamp, som satt fast under några stenar.

jag letar saker, malin lundskog på knippla, tamp, strandfynd, sakletare, västkusten
Blir nästan rörd när jag ser hur uppriktigt glad jag är över mitt fynd 🙂

Målet med letandet är just att leta

”Vad ska du med den till” brukar Claes fråga när vi kommer hem med våra fynd, hundarna och jag. ”Bra att ha” svarade jag på frågan idag. För man vet ju aldrig, eller hur? En vacker dag står man där och och önskar inget hellre än att man hade en rejäl tamp till hands. Och voìla: Nu har vi det!

Malin Lundskog med tamp, sakletare, Knippla, västkusten

Har ni tänkt på att oavsett om vi letar saker eller upplevelser så är det aldrig förgäves. Oavsett vad vi hittar eller känner i stunden. En tamp kan mycket väl komma till nytta (om inte annat får den symbolisera känslan i mig när jag lyckades slita loss den från stenen) och upplevelser ger erfarenheter som vi kanske inte alls tycker är orda något i stunden, men vi lär oss av allt. Precis allt! Och det är en fin upptäckt det också.

Så … vi fortsätter leta och njuter av resan va?

Ses snart igen, tills dess: HEJA HEJA ALLA!
Kram Malin Lundskog

7 juli, 2023 av Malin Lundskog 2 Comments

  • « Go to Previous Page
  • Page 1
  • Interim pages omitted …
  • Page 103
  • Page 104
  • Page 105
  • Page 106
  • Page 107
  • Interim pages omitted …
  • Page 384
  • Go to Next Page »

Primary Sidebar

Bloggen

Bloggen

  • 150: We are Family …
  • 149: Lukas, Dennis och Farsan …
  • 148: Jag är fattig bonddräng …
  • 147: Who let the dogs out …
  • Du är min man …
  • Min sämsta väninna är efterlängtad!
  • Min sämsta väninna har en baksida OCH har gått till tryck
  • Jag skiter …
  • Akademibokhandeln köper in Min sämsta väninna
  • En ovanligt vanlig dag

Footer

Malin Lundskog

Malin Lundskog, författare, porträtt i Knippla gästhamnHej där! Jag heter Malin Lundskog och jag älskar livet, havet och att skriva. Förutom härligheter som min familj, mina hundar, att fylla lungorna med luft, ögonen med utsikt och själen med glädje. Och Bruce Springsteen.

Här på bloggen och i mina sociala kanaler @malinlundskog delar jag med mig av författarlivet, ölivet och livsglädjen. Följ och dela gärna med er tillbaka.

Vad jag gör på riktigt? Lever, skriver böcker, artiklar, föreläser, poddar och inspirerar kvinnor till mod och ett gôtt liv.

Instagram »
Facebook »
hej@malinlundskog.se

En hemsida från Everday