Malin Lundskog

författarskap och livsglädje

Något för alla!

MEN: hoppas verkligen att alla hittar nåt som ger lika mycket glädje, kondition, mental styrka och återhämtning, energi, frihet och tid för tankar som löpningen ger mig. 

Jo, för det är ungefär det här jag får ut av löpningen. Ibland härligt sällskap med sköna medlöpare också. Visst, det är skitjobbigt mellan varven och vissa pass längtar jag hem ifrån. Andra längtar jag inte ens ut till… Men jag ångrar aldrig att jag har sprungit. Aldrig! Hur trött jag än är, hur långsamt det än har gått eller hur tunga benen än är. Efteråt är det alltid skönt. Innan är det ofta behagligt. Under tiden är det oftast mer eller mindre kul.

Jag funderar ibland på varför jag tar mina halvtantiga ben och ger mig ut för att rusa i intervaller till exempel, njuter jag verklligen av det? Alltså… ja! Men det jag njuter av är lika mishmashat som en välmixad smoothie – det är energi, glädje, frihet och mental utmaning i en salig röra, jag kommer inte närmare sanningen än så. Och det räcker långt. Ultralångt! Jag är så himla glad att jag har hittat mitt sätt att hantera livet på (jodå, springer med tårar ibland och ger mig ut i vredesmod mellan varven). Den goda konditionen är ju en superbonus, den hade jag behövt skaffa på annat sätt annars ju, eftersom den gör mig stresstålig och gör att jag har förmågan att koncentrera mig när det behövs. Såatteeee… tack för att jag inte gav mig när jag för 30 år sedan kom sist i Göteborgsvarvet eller tjostade med alldeles för många eftergraviditeten-kilon eller tyckte att det där med att springa bara var löjligt. Det är hur coolt som helst! Hur kul som helst! 

Du som gillar det – häng med mig på The Runner´s Convention, det blir helt fenomenalt. En heldag av löpare, för löpare. 

Du som inte gillar det – häng med mig på The Runner´s Convention, du kan omöjligt lämna den dagen utan att bli insprierad att fortsätta springa… 

Okej, du som inte ger dig och vägrar löpning: vad gör du istället? Det finns ju något för alla och jag vill så himla gärna ha tips på annat som är en sådan all inclusive-lösning som löpningen är. Tell me!

Ps. ett salt bad efteråt gör inte det hela sämre…

Det är större än du tror

Du vet vart du vill, du vet hur du vill leva, du vet vad du behöver göra, vilka vanor du behöver skaffa dig och vilka du behöver göra dig av med, du har tiden, stödet och du har viljan. Ändå blir det inte som du har tänkt dig! Känner du igen dig? Det kan vara för att det hela är större än du tror…

Vi är allihop lata av naturen och vill ta den enklaste vägen till nya äventyr och resultat, vi älskar listor med de fem bästa knepen och tio-i-topptipsen för att få bra kondition, gå ner i vikt, öka lyckan i livet, skapa lugn på jobbet, sova bättre och så vidare och så vidare. Jag också! Får vi syn på en tipslista inom det området som triggar oss mest just nu, så är vi där. Kopierar den. Skriver ner. Känner det där behagliga ”nujäklarskajag-pirret” i magen. 

Men… något händer. Vi gör inte allt det där som står på listan. Den som verkade så himla bra när vi först såg den tenderar att skapa dåligt samvete och många av oss tar till det där skyddet att ”det där är inget för mig trots allt”. Vi tror inte att vi är gjorda för lugn och ro, bra kondition, lycka eller vad det nu är vi är ute efter. My ass! Klart att vi är! Grejen är den att det ofta sitter mycket djupare än att inte kunna följa en tipslista – för det är klart att vi egentligen kan allihop. Vi är ju inte dumma. Vi har bara med en hel drös med livslögner att bära på. Sånt som vi tror är sant. Såna sanningar vi skaffade oss redan som små barn, som påverkar oss mycket mer än vi tror och som talar om för oss att vissa saker inte är vår grej, att vi inte kan inte orkar, inte duger till, inte är bra nog för, inte värda… Det är alltså större än vi tror och det är därför det är så lätt att dissa sig själv och ge den där livslögnen rätt. Igen. Jobbigt va? När allt vi vill är att börja träna, sova bättre, blir lite gladare.

Så, här kommer min tipslista:

– var snäll mot dig själv! Det är inte ett dugg typiskt dig att det inte blev som du ville den här gången heller, du blev lurad av en gammal livslögn bara. Låt inte den bli en livslång ursäkt att inte ta tag i det som frustrerar dig. Var uppmärksam! Upptäcker du en lögn hantera den som just det: en lögn och inte en sanning att lita på!

– glöm quickfixandet! Försöker du skynda på processen tar det längre tid att nå resultat. Det är som när du springer runt på morgonen och ska göra allt samtidigt: leta efter nycklar, packa lunchmatlådan, svara på ett sms, prata med familjen, kolla klockan och borsta tänderna… 

– rör på dig! Tänk att det är där det hela alltid landar. Vardagsmotionera massor och träna med högre intensitet några gånger/vecka så släpper ältande tankar och du hittar dina måbrahormoner. God sömn får du på köpet (om du inte toktränar för sent på dagen, men det kan vi ta nästa vecka)

En tipslista bland många andra – vad gör du med den? 

Välj själv, jag hejar på dig oavsett!

Malin

PS. I min webbkurs GladFriStark lovar jag noll quickfixar och ändå räcker 20 minuter/dag för att gå den. Välkommen! 

Lura dina ursäkter!

Jag skulle vilja träna, men… Jag ser ett mönster! Alla dessa ”men” alltså… Vill du bli av med dem, eller visste du inte ens att de fanns? Fortsätt några rader till så ska du få se vad de där men:en gör för att få dig att inte utvecklas! KÄnner du igen dig i något av de här påståendena:

1. Jag skulle vilja träna, men jag har inte tid! 

2. Jag har testat det här med att meditera förut, men… Det är inte min grej! Kommer aldrig att bli.

3. Jag har hört att det är bra att göra förändringar i små steg, men.. jag är en sådan som går all in! 

4. Jag skulle vilja äta nyttigt, men… min familj vill inte!

5. Jag vill träna mer, äta bättre, sova lugnare, ha roligare, vara nöjdare och har börjat på massa kurser för det här, men… det rinner ut i sanden

Det här är bara exempel på vad som ofta stoppar oss från att göra de förändringar vi påstår att vi vill göra. VI hittar helt enkelt på förklaringar till varför vi inte når dit vi vill nå och sedan tror vi på de förklaringarna. För:

1. Jo, du har tid! Träning måste inte innebära timslånga pass eller att du tar dig iväg någonstans. Hemmaträning funkar och sju minuter är bättre än noll! Och: genom att träna regelbundet (särskilt konditionsträning) får du energi och bli rmer effektiv, klartänkt och kreativ. Du sparar alltså tid på att träna i slutändan. Så finurligt funkar både din och alla andras kroppar och knoppar:-) 

2. Har du inte utvecklats sen förr? Varför gör du om dåtid till nutid till framtid? Det kan mycket väl vara så att meditation inte funkade förr, men det innebär inte att det inte funkar nu. Eller sen… Nej, det kanske faktiskt inte är mediatation som är lösningen för dig, men att det inte funkade förr är en dålig ursäkt för att det inte skulle funka nu. Eller sen. 

3. Här sätter du dig själv i ett fack som en ”all-in-människa”. Du kanske har varit det! Om dina resultat visar att det inte r en framgångsrik strategi är det dags att lämna det facket och testa det lilla steget och dess enorma kraft.  Värt ett försök? 

4. Måste du och din familj äta exakt samma mat? Är det inte ganska taskigt att skylla på dem när det faktiskt är upp till dig vad du äter? Det går att värma pommesfrites i ugnen och samtidigt koka quinoa, du kan fylla din tallrik med mycket mer grönsaker än resten av familjen och äta samma mat, men i olika mängd. TIll exempel…

5. Om du blir splittrad av att göra mängder av olika saker samtidigt, testa en diet ena dagen och en annan nästa, hoppa på kurser för det ena när inte det andra ge snabb effekt – ta en sak i taget. Fokusera! Ha tålamod! Vad är rimligt? Bestäm dig. Och bestäm dig samtidigt för att det här räcker för nu, jag ska inte testanågot annat på en viss period. Det är inte alltid av godo att vara den där till synes livsbejakande och nytänkande… 

Så: Har du någon plan på att komma igång med träningen? Hitta bra rutiner för ditt ätande? Se till att återhämta dig? Chilla mer med dem du gillar? Springa längre? Sova mer? Skratta oftare? Har du haft den planen ett tag och undrar varför det inte blir något av det? Det kan vara men:ens fel! Hitta dina men, lura dina ursäkter och kör. 

Jag hejar på dig hela vägen!

Hörs och ses igen,

Malin

ps. vil du ha en klapp på axeln (eller kick i rumpan) för att få ordning på de här men:en? Kolla Glad Fri Stark! 

 

starkt att vara svag?

Kom att tänka på det här idag. Igen! Det är skönt att ha tillräckligt med styrka för att våga visa sig svag och jag tror inte att jag är ensam om att beundra den som blottar sig med sina svagheter. Det är mänskligt. Ödmjukt. Och.. precis som det ska?

Varför kom jag att tänka på det här just idag? Jo, jag sprang (bokstavligen) på en gammal kär vän, hon på väg åt ena hållet och jag åt det andra i löparspåren. Vi umgicks massor för sådär 30 år sedan… och blev båda glada över återseendet. Hon så glad så att hon grät. Trodde jag alltså! TIlls hon berättade att hon äter hormontabletter som sänker serotoninhalten i kroppen (ja: FUCK CANCER!). Så grät vi en stund tillsammans innan vi sprang vidare, var och en åt sitt håll. Och jag kom på att jag tycker att det är så starkt att visa sig svag! Inte svagare än man är, inte för att bli tycktsyndom. Ingen kan vara stark hela tiden. Glad hela tiden. Känna energi hela tiden. 

När man släpper ut sin svaghet i offentligheten är det till och med så att den krymper, dels för att man sätter ord på den och då är den oftast inte så vek som man trodde och dels för att det är då de dyker upp – alla medmänniskor som vill en väl. Som stöttar, stärker och visar att man är okej. Som talar om att man inte är ensam. Helt logisk matematik och mänsklighet det där, att delad glädje är dubbel glädje och delade problem halverade problem. Eller hur? Logisk mänsklighet och hur hälsosamt som helst att våga vara sig själv. Och visa det! Håller du med?

Heja dig, du starka svaga!

Malin

 

The Runner´s Convention 2.0!

Det är med en riktigt rejäl stolthet och glädje jag härmed förkunnar att The Runner´s Convention kommer tillbaka och samarbetet mellan Hälsa mera och Salming Running Community fortsätter. 2016.10.01 – save the date. Har du hängt med i mina varma känslostormar kring konventet som är skapat av oss löpare, för oss löpare så vet du: I´m lovin´ it!

16.10.01. Första lördagen i oktober är det dags igen: The Runner´s Convention i Göteborg! Härliga inspiratörer och medlöpare finns på plats. Du också? 

Här bokar du
Här finns The Runner´s Convention på Facebook
Här hänger vi på Instagram
Här finns vi på webben (även om det inte händer så mycket där) 

Såhär skrev jag om urpremiären av The Runner´s Convention

PS. 99% av de som var på årets konvent vill komma tillbaka! Det kallar jag bra betyg.

Hjälp! Jag har inte hunnit vila…

Hjälp, semestern är slut och jag är inte utvilad! Så sa en av mina kunder förra året och det var då idén till webbkursen Glad Fri Stark föddes. Om du känner som min kund tycker jag att du ska hänga med! Den 12 september går startskottet för vårt sex veckor långa äventyr tillsammans – ett äventyr som du sedan fortsätter resten av livet…

 

Här hittar du mer om kursen. Och du: välkommen in i gänget som vill ha mer glädje, frihet och styrka!

Heja heja hösten?

Malin

En hemsida från Everday