Den småländska byns enda blondin tar ton och författaren Malin Lundskog definierar poddens roll i världen! Det resoneras om hur ljud gestaltas men både språkfrågor och det som de glömt kommer de heller inte ihåg …
Som alltid är det full fart, högt och lågt när Skriverier med Malin och Cilla är i farten. Avsnittet finns också livesänt på författarnas Instagram.
Mitt perfekta liv om vänner och andra kompisar. – lyssna på avsnittet här.
I det här avsnittet hälsar Viktoria på Malin på Västkusten och även om det var nästan två år sedan de sågs sist så tycker Viktoria att det känns som igår. Malin däremot avslöjar att hon inte räknar Viktoria som sin vän. Med vad är egentligen en vän? Och varför är det fördjupande för vänskapsrelationen att hjälpas åt att flytta?
Häng med på den nyfikna resan mot ett perfekt liv och acceptans av sig själv, andra och hela alltet.
Fler avsnitt av podden mitt perfekta liv hittar ni här
Det här med att skriva sexscener kan vara utmaning och varför är det så egentligen? Författarna Malin Lundskog och Cecilia Andersson går all in på att analysera just dessa heta scener i avsnitt 52 av Skriverier med Malin och Cilla.
Men det viktigaste av allt denna gång är Malins stora besked …
Språkfrågor, boktips och annat blir liksom sekundärt denna gång. Hoppas du får en härlig lyssning!
(Avsnittet finns även att se på @malinlundskog alt @cillaingeborg på Instagram, där det spelas in under livesändningar.)
Fler avsnitt av podden hittar ni här
Jag hyllar världsbokens dag eftersom dagen syftar till att uppmärksamma boken och upphovsrätten. Unesco instiftade dessutom dagen dagen 1995 även för att uppmärksamma författares betydelse när det gäller att sprida idéer och kunskap. Sådant som bidrar till ökad förståelse och tolerans för varandra, ni vet. Väl värt att hylla, eller vad säger ni?
Tänk vilken grej att jag som författare är en del av en bransch, eller ska vi kalla det rörelse, som bidrar till så stora saker. Även om mina böcker inte skapar storslagna effekter i samhället, eller kanske ens hos er som läser dem, så bidrar de med sätt att se på omvärlden som kanske ger någon läsare en aha-upplevelse eller en insikt om att hon eller inte är ensam.
Låt oss ta upp våra böcker och pennor.
Malala Yousafzai, som tog emot Nobels Fredspris 2014
De är våra mest effektiva vapen.
och jobbar för flickors rätt att gå i skola.
Bland annat …
Författare är viktiga. Ni läsare är viktiga – what´s the point utan er liksom? Och världsbokens dag är viktig, särskilt nu när bokcensuren är ett växande problem. Låter inte det hur omodernt som helst med censur av böcker?
Vill ni läsa mer om det har Boktugg just skickat ut ett av sina suveräna nyhetsbrev där de tar upp det här i samband med att de skriver om världsbokens dag. Är ni nyfikna på bokbranschen är det ett hett tips att prenumerera på Boktuggs nyhetsbrev, just sayin´.
I min lilla värld firar jag med att titta på böckerna jag redan är utgiven med. Mariannes mirakel är min största bedrift än så länge, tillsammans med GLAD FRi STARK. Övriga böcker i min egen författarbokhylla är novellsamlingar där jag är en av flera författare, men det gå rinte av för hackor det heller. Här hittar ni mina böcker, varav Mariannes mirakel och De sju dödssynderna finns som ljudböcker.
Och nu ska jag fortsätta fira, genom att redigera sista kapitlet av det som eventuellt blir en fristående uppföljare till Mariannes mirakel. Hoppas!
Ses snart igen och tills dess: HEJA HEJA ER!
Kram Malin Lundskog
Viktoria avslöjar hur man börjar snusa igen, efter att ha slutat. Efter det tillägnas avsnittet Malins tantben. De som inte är så rappa i steget längre och dessutom svullnar. De diskuterar lymfmassage, änglavingar och kroppar i förändring.
Vågar vi vägra vara osynlig när vi blir äldre och varför kommer vätskedrivande tabletter på tal?
Allt detta och lite till i det trettonde avsnittet av podden för dig som har ett perfekt liv och en perfekt kropp, men kanske inte har fattat det. Än … Lyssna och häng med på den normbrytande resan.
Vill ni läsa mer om fler avsnitt hittar ni dem här
Jag testar lymfmassage i alla fall under en period för att se om det kan göra skillnad för den tunga känslan jag har i kroppen. För några år sedan slutade mina ben att spänsta i backarna, de samlade på sig vätska och jag fick en känsla av att det står still i kroppen. Rätt frustrerande, eftersom jag gillar att vara igång med både träning och vardagsmotion. Efter läkarbesöket då, som enbart mynnade ut i vätskedrivande tabletter har jag försökt lösa den stillastående känslan i kroppen på egen hand både genom att strunta i den och genom massage, meditation och mat.
Men så kom jag på att det finns något som heter lymfmassage, som jag bara har varit på en gång. Jag ser nu att det var fem år sedan och redan då beskrev jag svullnaden i mitt ena ben, läs mer om det här. När jag läste på om lymfmassage nu, kändes det som en grej för mig att testa igen, så *trumvirvel* nu gör jag det.
Tre gånger har jag varit på Åsas friskvård nu och oavsett om det har långtgående effekt för mitt lymfsystem eller inte, så OH MY GOD! Vilken avkoppling själva behandlingen är. Hela nittio minuter ligger jag där på en varm brits och blir ompysslad av Åsas lätta händer. Och ibland också av hennes nypande koppor, då hon tar ett ordentligt tag i låren med gummisugpropparna. Har ni sett sådana sugproppar som liksom suger med sig huden upp och ska hjälpa cirkulation på traven?
Första gången var massagen jätteskön och avslappnande, men jag vet inte om vi fick någon ordning på något egentligen. Jag kanske kände hur det pirrade igång i huden, men det kan lika gärna vara ett önsketänkande. Effekten den gången var att jag var oändligt törstig efteråt, så något gott gjorde det säkert.
Efter en vecka kom jag tillbaka och då jäklar! Redan när massören gjorde sina första mjuka rörelser någonstans på armar och i armhålor (där vet vi att det sitter lymfkörtlar, eller hur?) surrade det igång nere i benen. Det syntes tydligen också. Det var också andra omgången av lymfmassage, som Åsa körde koppning på mig och det var en riktigt go känsla. En sån där när man liksom känner att något gör gott och ont samtidigt. Ja, det kanske låter konstigt, men gott-ont är det rätta ordet (om det ens är ett ord?).
Tredje gången gillt då? Tredje veckan svarade mitt lymfsystem snabbt med pirr och surr i huden så fort Åsa började jobba med mig. Hon koppade och masserade och la massa fokus på benen den här gången. Och vet ni vad? Sedan dess är känslan i kroppen lite lättare. Hade jag inte haft min gubbvad (ja, igen) hade jag sprungit lätt och ledigt i backarna här på ön. Tror jag i alla fall.
Nu är det egenvård som gäller i tre veckor innan jag ska tillbaka igen, något jag ser fram emot. Egenvården innebär bland annat änglavingar som vi inleder varenda massagetillfälle med. Andas in, armar ut och uppåt sträck, andas ut, pressa ihop handflatorna and repeat. Fem gånger och sedan hitta de där små hålorna ovanför nyckelbenen och putta igång lymfsystemet. Och joråsåatteee. Redan där surrar det i huden nu.
Imorse var jag ute och gjorde änglavingar på klipporna. Första shortsdagen för säsongen och kanske lite mycket solsken i blick, men ändå …
Här är en länk till lymfhoppet, som min massör Åsa rekommenderade mig att titta på. Film ett handlar om just egenvård, så nu vet ni vad jag har för mig, he he.
Ja, jag fattar, min kropp är i förändring och jag tänker inte bråka med den om det. Jag tänker inte ens tycka illa om den, vilket annars är en enkel lösning. Kriga mot kroppen och påstå att allt är kroppens fel ni vet. Jag accepterar att det är som det är med min kropp och går på lymfmassage för att hjälpa den (=mig) att må bra och kanske hitta någon form av lättare känsla rent fysiskt.
Det här med lättare har inget med vikt att göra, jag väger mig aldrig och är inte intresserad av att göra det heller. Den lätta känslan jag är ute efter handlar om mer om att inte känna mig stum i benen, är ni med?
Och det är därför jag går på lymfmassage. I inlägget om mitt förra besök, som jag länkade till ovan hittar ni mer fakta om lymfsystemet och vad det gör för oss.
Har ni testat massagen eller har ni egen erfarenhet av en trött tantkropp? Dela med er och lyssna gärna på trettonde avsnittet av podden Mitt perfekta liv, då vi pratar om mina trötta tantben och acceptans av en kropp i förändring.
Vi ses snart igen allihop. Tills dess: heja heja er!
Varma kramar Malin Lundskog
Hej där! Jag heter Malin Lundskog och jag älskar livet, havet och att skriva. Förutom härligheter som min familj, mina hundar, att fylla lungorna med luft, ögonen med utsikt och själen med glädje.
Här på bloggen och i mina sociala kanaler @malinlundskog delar jag med kreativitet, ödmjukhet och energi med mig av tankar, verktyg och kunskap som gör dig GLAD FRi STARK.
Dessutom bjuder jag in dig till livet här på ön Knippla och att följa med på min författarresa med romandebuten Mariannes mirakel och andra historier som behöver berättas …
Vad jag gör på riktigt? Lever, skriver böcker, artiklar, föreläser, inspirerar kvinnor till självkärlek och ett gôtt liv.
