Bloggen - Sida 2 av 222 - Malin Lundskog

Webinar för att våga vara den du verkligen är

Webinar för att våga vara den du verkligen är. Gratis! Och du är jättevälkommen! Under webinaret får du veta hur du hittar modet genom att vara mer ego.

Ja, jag vet. Jag vet! Det kan låta helt bedrövligt att vara egoist, men … det kan faktiskt vara riktigt välgörande för både dig själv OCH alla de du har omkring dig. I alla fall om du är en schysst egoist!

Gratis webinar som slår hål på myter om egosim

24 och 25 juni bjuder vi på webinar där vi slår hål på tre myter om egoism som gör att du vågar vara den du verkligen är. Visst låter det bra?

Du anmäler dig till webinaret här

Vi som bjuder in till webinar är Kicki Westerberg, Dorotea Pettersson, Eva Svärd och jag. Du vet, vi som har skapat webbkursen Bli en diplomerad schysst egoist. Du kan läsa mer om kursen Bli en schysst egoist här

Nu börjar de första schyssta egoisterna närma sig diplomering och vi vill ge både dem och dig en klapp på axeln eller en spark i baken (välj själv vilket som passar dig bäst). Klart att ni ska våga vara de ni verkligen är, livet blir så mycket härligare då.

Häng med på webinar där du får verktyg för att våga vara den du verkligen är. Tipsa gärna dina kompisar!

Webinar för att våga vara den du verkligen är, schysst egoist, Egoista Svensson, må bra, Malin Lundskog, kvinnor, företagare, kvinnohälsa, mindset — Du kommer att få möta Egoista Svensson – föregångaren inom schysst egoism …

Hoppas att vi ses på webinaret!

Annars vet du att vi alltid ses här snart igen
och tills dess: HEJA HEJA DIG!
Kram (på avstånd och med nytvättade händer)
M

Så här enkelt gör jag egen vätskeersättning

Så här enkelt gör jag egen vätskeersättning för galet svettiga och härliga dagar under sommaren. Eller ohärliga dagar med magsjuka.

När vi svettas eller kräks och har diarré tappar vi inte bara vätska, utan också salter och mineraler. När vi tappar för mycket behöver vi alltså fylla på med mer än enbart vatten.

Så här enkelt gör jag egen vätskeersättning, hälsa, värme, sommar, träning — min midsommarpresent till en varm vän – hemmagjord vätskeersättning!
(Och kalla öl, men det kanske inte hör hemma på en hälsoblogg?)

Recept vätskeersättning:

1 liter vatten
6 teskedsmått strösocker
1/2 teskedsmått salt

Se till att sockret och saltet har läst upp sig helt i vattnet innan du dricker lösningen.

Jag kokar vattnet om det handlar om vätskeersättning vid magsjuka, men om det är sommar, värme och träning som är anledning till att jag behöver få upp salt-/mineralbalansen struntar jag i det.

OBS! för att det handlar om teskedsmått och inte ungefärliga teskedar. Och för att receptet är för barn över ett år och vuxna.

Inte för att allt måste smaka gott för att göra oss gott, men om du vill kan du smaksätta den här litern vätskeersättning med två teskedar koncentrerad fruktjuice eller saft (här är inte måtten på teskedarna så himla noga … )

löparglädje, Malin Lundskog, utonjut, sommar, löpning, värme — efter och eventuellt under långa löprundor räcker inte alltid vatten …

Den här ersättningen funkar om du till exempel har tränat massor eller jobbat i trädgården en varm sommardag. Eller om du har något kortvarigt magmankemang. Handlar det om en längre period med magsjuka behöver du eventuellt fylla på med mer mineraler, som finns i de färdiga varianterna av vätskeersättning. Men: vi kommer långt på den här hemmagjorda varianten! Och hemmagjort är bäst, ingen protest!

havet, midsommarafton, Malin Lundskog, stor flaggning, Sverige — *sommarvärme …*

Ses snart igen!
Tills dess: HEJA HEJA DIG!
Kram M

Så här hittar jag harmoni och inre frid

Så här hittar jag harmoni och inre frid: i rörelse, i naturen, i stillhet, i action, i lyssnande, i läsande, i skrivande, i beröring, i samtal, i handarbete, i meditation, i andetag, , i reflektion, i kärlek … Det finns kanske ingen hejd på hur och var jag kan hitta harmoni och inre frid. Den finns där. Överallt. Eller ja, egentligen inom mig. Jag tar bara hjälp av de här yttre attiraljerna för att lättare hitta rätt. För att hitta över huvud taget?

Harmoni, inre frid och existentiell hälsa

Du kanske undrar varför jag ens skriver om det här med harmoni och inre frid? Jo, jag blir mer och mer övertygad om att den intuitiva, magkänsle- och passionsstyrda delen av oss är sanslöst värdefulla. Att det betyder minst lika mycket att må gott i själen som i huvudet som i kroppen. Är du med? Och med den övertygelsen går det inte att bortse från den existentiella hälsan. (läs alla delar ur min bloggserie om existentiell hälsa här)

Tänk att ha en skön själ, en hjulande hjärna, en klipsk kropp och glada ögon liksom? Nu snackar vi hållbar hälsa. Och just idag snackar vi om de morgonpromenader jag tar varje torsdagsmorgon i en livesändning på Instagram tillsammans med Annika Andebark. I torsdags pratade vi om just det här med harmoni och inre frid, två faktorer som spelar roll för vår existentiella hälsa. Du hittar våra morgonpromenader i en serie på min IGTV här.

IG-live om existentiell hälsa

Vi kom fram till hur himla viktigt det är med frid och inre harmoni för oss båda. Visa (?) av erfarenhet från bland annat utmattningsdepressioner var vi båda överens om vikten av den här delen av den existentiella hälsan också. Eftersom vi båda går igång på stress och taggar till när det är mycket omkring oss är den här lugnande delen av hälsan en träningssak som vi behöver ge utrymme till varje dag. Jag gör det genom min morgonrutin till exempel, där jag skriver, mediterar och rör på mig i naturen och Annika genom trädgårdsarbete och regelbunden yoga. Bland annat.

Plus allt det där jag började med att skriva högst upp i det här inlägget då. Allt det är sådant jag har kommit på att jag hittar lugnet genom. Och insikten om vad det är som ger inre frid och harmoni är steg numero uno för att börja hitta sin alldeles egna variant av friden och harmonin.

För det behöver vara den egna varianten … Även om långsamhet, natur och kärlek är säkra kort för oss allihop, så behöver du hitta din grej. Ditt sätt.

sommar, västkusten, bada, existentiell hälsa, hälsa, harmoni och inre frid, springer spaniel, Malin Lundskog — livet alltså!

Men, vad är harmoni och inre frid egentligen?

För mig innebär det att jag är tillfreds med mig och med livet. Att jag är lugn och inte får ett bryt när det skiter sig. Ja, ni vet: när jag är trygg i det som är. Det som är jag. Och att det inte är så himla noga med de yttre omständigheterna, jag hittar samklangen med det som händer i alla fall … Så. Jäkla. Gôtt. Hälsosamt. Hållbart.

Så här hittar jag harmoni och inre frid. Hur gör du? Jag är alltid glad för att få inspiration och hoppas ju självklart att det jag skriver ger dig inspiration. Berätta gärna!

Vi ses snart igen,
tills dess:
HEJA HEJA DIG!
Kram M (jepp, nytvättade händer och på avstånd … )

Därför är utomhus och rörelseglädje en oslagbar kombo!

Därför är utomhus och rörelseglädje oslagbart: för att effekten av naturen och av att röra på kroppen i glädje är ungefär hur hälsosamt som helst. Vi blir både lugna, avstressade och tillfreds med oss själva av att hänga utomhus. Och vi får energi av det!

Rörelseglädjen ger också energi. Och lugn. Och en känsla av att vara tillfreds. Same same alltså och tillsammans ger de minst dubbel effekt! Visste ni att forskning visar att naturbaserade åtgärder (grön rehab och djurunderstödd terapi till exempel) fungerar superbra när det gäller både att förebygga, behandla och rehabilitera stressrelaterad psykisk ohälsa.

Snacka om att vi är i behov av att röra på oss utomhus just nu. För ingen gång under vår (i alla fall min) livstid har oron och stressen varit högre än nu. Coronapandemin sätter sina spår både bland de som drabbas av covid 19 och oss andra. Vi kan nog känna det här både av och till allihop, utan att riktigt veta vad, varför eller hur sjutton vi ska göra för att känna oss hyfsat tillfreds med tillvaron.

Tydligen har det aldrig googlats så mycket på ordet bön som nu. Och det beror inte bara på att google inte har funnits under andra kriser …

Röresleglädje utomhus gör susen

löparglädje, utonjut, Malin Lundskog, västkusten, öliv, löpning — löparglädje på Öckerö

Jag vet att jag kan bli ganska tjôtig när det gäller just det här med att röra sig utomhus, men … det har sina anledningar. Förutom att jag gillar det alltså, he he. Det är så himla hälsosamt. Det får oss att hitta lugnet när vi är oroliga, energi när vi är trötta och den där grundade känslan av att vara tillfreds. Här och nu. En promenad, vandring, cykeltur, löprunda, paddelstund, stand up paddling, simtur, skidtur, bergsklättring och you name it av alla härligheter som finns där ute att njuta av gör susen.

Nu mer än någonsin!

Alla gillar olika och det är jätteokej förstås, men en insats för både dig och dem omkring dig är att du faktiskt ger dig ut. Och njuter! Av att röra på dig. Av att vara i stunden. Lyssna på fåglarna, vågorna och suset bland grenarna. Titta på alla femtioelva nyanser av grönt, blått och/eller grått. Känner dina andetag, din kropp och storheten i det lilla. Lever. När du ändå är här liksom …

Natur och hälsa

Stiftelsen natur och hälsa bildades på grund av den fortfarande växande psykiska ohälsan och forskning som visar på det läkande med naturen. Nu ser de ett ännu större behov av det naturbaserade för att underlätta för den just nu sanslöst nedtyngda vården och för att det finns så mycket gott för oss där ute. I naturen.

Jag träffade representanter från stiftelsen i ett samtal inför Hälsomässan som jag modererar den 27 juni. Mer om den kommer!

Därför är utomhus och rörelseglädje alltså en grym kombo

Därför är utomhus och rörelseglädje oslagbart: för att det ger oss glädje, frihet och styrka i både kroppen, knoppen och själen. Och är det någon gång vi behöver det så är det prick nu. Häng gärna med mig och en av mina favorithashtaggar på Instagram #utonjut – där mår vi gôtt av uteliv i rörelse. Och stillhet …

Vad gillar du att göra där ute? Jag springer ju gärna som du vet. Och går. Transportcyklingen är också en favorit, men just nu tar jag mig inte så långt med cykel så att det räknas som transport tycker jag. Håller mig ganska mycket hemmavid och det är ju inte fy skam, när hemma är på Knippla.

Därför är utomhus och rörelseglädje en oslagbar kombo, utonjut, västkusten, promenad, hundpromenad, havet, Öckerö, springerspaniel, utsikt — Livets liv!

Vill du läsa mer?

Här är tre av de artiklar jag har skrivit tidigare kring fenomenet natur och motion. Och hälsa!

Existentiell hälsa

Därför ska du motionera utomhus

Stärk immunförsvaret genom att oroa dig lagom

ps. Jag har hittat en ny vandrings-/springled idag! Men den berättar jag mer om en annan gång. Idag är det det fiffiga med natur och motion som gäller.

Vi ses snart igen,
tills dess: HEJA HEJA DIG!
Kram (på avstånd och med nytvättade händer)
//M

Hopp och optimism, därför är det viktigt för hälsan

Hopp och optimism är två delar av den existentiella hälsan, som Annika Andebark och jag ju filosoferar om på våra livesända morgonpromenader. I torsdags traskade Annika i vanlig ordning omkring i Skåne och jag på min ö på västkusten och vi hade förmodligen kunnat fortsätta att traska och prata i all oändlighet, men … vi gick hem till varsin kammare istället. Och skrev varsitt blogginlägg. Men oj oj oj vad det finns mycket att snacka om när det gäller hopp. Och optimism.

hopp och optimism, västkusten, existentiell hälsa, Malin Lundskog, havet, hälsa — hoppfull och optimistisk på min ö (Källö-Knippla)

Vår livesändning hittar du här, på min IGTV.

Därför är det hälsosamt att känna hopp!

När vi känner hopp har vi större möjligheter att känna glädje och vi har också en större tilltro till att vi ska nå dit vi vill. Den ohälsosamma känslan av hopplöshet är ju motsatsen som har en tendens att antingen leda till eller breda ut sig vid depression.

Optimism är en inställning som innebär att det kommer att gå bra. En tillit till att this too shall pass (finns det något bättre uttryck? Känns ju crazy att köra med engelska uttryck på en svensk blogg … ) när livet skiter sig. Optimism skyddar oss från att bli apatiska och deprimerade. Hälsosamt som sjutton, så länge det handlar om realistisk och inte helt naiv optimism som får oss att tro att det inte spelar någon roll vad vi gör, allt löser sig i alla fall … Ja, ni fattar. Det är jag helt säker på (känner både hopp och optimism inför det, he he.).

Visste du att det har visat sig att de med optimistisk syn på livet lever längre och är friskare än de med pessimistisk livssyn? Du kan höra mer om hur optimistisk livssyn förlänger livet här, i Vetenskapsradion.

Det är ju inte för intet som Världshälsoorganisationen har med hopp och optimism som en viktig del av den existentiella hälsan. Eller hur?

Och ja: precis som det allra mesta är både hopp och optimism mindset som du kan träna dig till även om du inte känner direkt att de inte är din starkaste sida. Bra va?

Så här tränar du hopp och optimism

Träna på att uppmärksamma de stunder då du känner hopp och/eller optimism. Vad gör du? Vad tänker du? Var känns det? Se tillbaka på alla (jag lovar att de är många!) stunder då du har lyckats vända kasst till bra, motgång till lärdom och avveckling till utveckling. Tänk på alla framgångar du har haft.

Fira dina framgångar! Varje gång du känner hopp eller varenda gång något löser sig även om du inte tror det från början. Säg hurra! Ge dig själv en high five eller fira på något annats sätt. För det är karakteristiskt för en människa som känner hopp, att ha tillit till att saker och ting ordnar sig. Genom att uppmärksamma och fira de tillfällen då du har rätt mindset (ur hopp-synvinkeln alltså) kommer du att vilja göra om bravaden. Och ju oftare du gör om den (känner hopp!) desto bättre blir du på den. Ja, du fattar ju. Vips är du en fena på hopp!

Formulera visioner eller mål så att du har något att se fram emot. Var flexibel när det gäller hur du kan nå visionerna eller målen, det finns fler vägar som är rätt och när (eller kanske bara om?) du stöter på patrull, se den motgången som en utmaning, en möjlighet att lösa problem och en bra lärdom att ta med dig vidare i livet.

Sätt stopp för ältande i för lång utsträckning, spara det till särskilda stunder. Ja, alltså på riktigt: schemalägg ditt ältande!

Vik inte undan för det som känns hopplöst eller när du själv känner dig pessimistisk. Se det! Acceptera det. Och välj dina strider … Kan du göra något åt det? Jamen, gör det! Kan du inte göra något åt det? Lägg ner fokuset på det och bry dig mer om din inställning istället.

Hopp och optimism på djupet

Vi pratade en hel del om det, Annika och jag om att det är lätt som en plätt att lura både sig själv och andra med ett glättigt och ytligt hopp. Att ett leende behöver nå både ögonen och in i själen för att vi ska känna att det gör skillnad. I det som verkar vara en väldigt vanlig ordning för mig landade jag in i insikten om vikten av att stilla sig. Reflektera. För det glättiga positiva, den ytliga optimismen och det grunda hoppet – det ledde mig till ett dunderbrak in i väggen.

Annika var inne på samma sak. Att det behöver landa djupt inom oss. Och att vi behöver ge oss själva tillräckligt med utrymme för att faktiskt ta reda på och odla det som ger oss hopp och optimism. När vi känner det mår vi gott och när vi mår gott då gör vi gott. Sprider det vidare. Till dem omkring oss, till er, till alla.

Alltså:

fiskelycka, hopp, optimism, mindset, västkusten, havet, fiska, Malin Lundskog, naturen — hopp om fisk på kroken … fiskelycka är det hur som helst!

Hopp och optimism är verkligen viktiga för vår hälsa. Det är mindset som gör att vi är tillfreds med oss själva och livet. Optimismen gör oss motiverade och hoppet ger oss tillit till att det ordnar sig. Det blir bra!

Vad tänker du om det? Dela gärna, gärna med dig av dina tankar om hopp och optimism. Och vill du, häng gärna med på våra morgonpromenader. Varje torsdag. Kl 08.00.

Vi fick några frågor inför vår sändning som jag är himla tveksam om vi kom så långt med svåra svar på. De var spännandeallbhop, och det är framför allt en jag klurar vidare på. Och kanske skriver ett inlägg med mina svar på (= OBS! Inget facit). Du kanske har några svar på den?

”Hur vet man om man har tillräckligt med hopp och optimism?”

PS. Våra livesända morgonpromenader är också en bloggserie här. Du hittar alla inlägg om existentiell hälsa här.

PPS. gillar du det här, men inte orkar kommentera? Ge mig gärna en tummen upp längst ner i inlägget, så vet jag om det jag skriver betyder något. Tack!

Vi ses snart igen!
Tills dess,
kram kram (på avstånd och med nytvättade händer)
//M

Därför jämför jag mig inte ens med mig själv.

Därför jämför jag mig inte ens med mig själv: för att jag inte är den jag var. Och för att jag inte blir den jag är. Dessutom kanske det som var bara är hittepå? Och det som kommer sen har jag ju ingen som helst aning om …

Utan att jämföra mig är jag fri

Om jag inte jämför mig med någon annan släpper en himla massa press på hur jag borde vara. Jämförelsen är ett aber. Till och med ett riktigt as, som inte är ett dugg välkommen på mitt kalas. Men den lyckas tränga sig på i alla fall mellan varven. Särskilt mellan de varv när jag är uppe i varv. När jag inte tar mig tid att stanna upp. Reflektera. Och landa i vem och vad jag är och står för. Just nu. Om jag stillar mig och jobbar på tacksamheten över det som är, blir jämförelsen totalt ointressant och det är verkligen befriande. Utan att jämföra mig finns bara här och nu. Och det är ju som det är. Inte mer elle rmindre än så. Lika bra att gotta mig i stunden ju?!

Nej, nej. Jag har inte förväxlat jämförelsen med inspirationen. För det är klart att jag kan bli inspirerad av både mig själv och andra. Men när den inspiration börjar övergå i något som framkallar prestationsångest, då … är det inte direkt någon inspiration längre om du frågar mig.

Jämförelsen kommer i sällskap med skuld och skam

Den där objudna gästen kraschar ofta kalaset i sällskap med skuld och skam. Och borde!! Ordet som jag ju redan har önskemål om ska strykas ur ordlistan. Ja, jämförelsen är definitivt jättebundis och bästis med det dåliga samvetet. Precis som borde. Herregud, vilket gäng! Och vad skönt det är när man upptäcker att de finns och att jag inte alls vill ha dem i mitt liv. I alla fal inte om jag inte väljer att lära mig av dem.

Oj, tänkte inte på det här när jag började skriva: Att jämförelsen kommer i klunga med andra värstingar. Men hur som helst, Jämförelsen gör mig aldrig nöjd med det som är. Det finns ju alltid någon som jag uppfattar som bättre (eller lyckligare, smartare, mer lyckad och så vidare). Är jag i jämförelsens klor är jag ju inte ens nöjd med det som är även om jag hittar de som har det elle rär något som jag tycker är sämre. Då är jag ju bättre i jämförelse med. Inte för att jag är bra … Är du med?

Ja, sånt har jag klurat på idag med god hjälp av min ständige side kick som har en jäkla förmåga att gilla sig, mig, livet och läget!

Därför jämför jag mig inte ens med mig själv

Just nu är det riktigt aktuellt för mig att inte jämföra mig med mig. För jag är mitt i (?) klimakteriet med en hel del av vad det innebär. Tänk om jag skulle få för mig att jämföra löprundor, styrka, energi eller kroppsform med mitt 40-åriga jag? För att inte tala om 30-åriga?! My my my … Men, mer om det en annan gång. Nu är nu. Jag är. Och det är riktig gott så.

Eller vad säger du? När jämför du dig med dig eller andra? Berätta gärna! Eller ge mig en tummen upp genom att klicka på tummen här nedan. Varje tumme betyder massor. Din också. Utan jämförelse …

Mer här och nu och vara du!

Jämförelsen är en självsabotör som jag alldeles säkert kommer att skriva mer om eftersom den är så vanlig. Vill du läsa mer om den kan du läsa i min bok GLAD FRi STARK eller i boken jag är medförfattare till: Skapa ditt drömliv – hur självsabotörer blir självhjälpare. Mina böcker hittar du här.

Vi ses snart igen,
tills dess:
KRAM!!! (på avstånd. Med nytvättade händer.)
//M