författarskap

En revival of ordet brandgul?

Nu är vi ute i etern igen, även om Jessika helst sitter inne … Nytt avsnitt av podden Ordet är mitt är här och i vi diskuterar varför apelsin heter apelsin och inte orange. Dessutom önskar vi oss en revival of ordet brandgul. Lyssna här eller i er favoritapp för poddar. När ni ändå är där, passa på att klicka på gilla och/eller följ.

Så här skrev vi om avsnittet: exotiska fruktstunden leder till nyskapande av ord och återupplivande av det gamla goa ordet brandgul. Tillsammans försöker de stabilisera alla stackars vacklande genus och frågan är om inte bara pudeln, utan alla hundar är alltings kärna.

Jessika Devert och Malin Lundskog är här, direkt från en stulen poddstudio på Hisingen i Göteborg.

Hörs i den podden om en vecka, ha d gôtt!
Malin Lundskog

revival of ordet brandgul, podcast, ordet är mitt, malin lundskog, jessika devert

115: Här kommer Pippi Långstrump …

Malin är så trött att hon inte orkar prata efter att ha skrivit ohemult många ord, firat färdigt manus och sen skrivit lite till. Men NU är hennes råmanus klart och hon vet inte vad hon ska göra med all tid. Cilla redigerar, pratar med förläggare och säljer böcker på både loppis och marknad. De pratar om kreativitet inom ramarna av ett synopsis och av någon anledning kommer utomjordingar in i bilden. Livet går helt enkelt sin gilla gång bakom kulisserna hos de två författarna Cecilia Andersson och Malin Lundskog.

Go lyssning, Här kommer Pippi Långstrump!

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

skriverier med malin och cilla 115, podcast, här kommer pippi långstrump

Jobba halvdag och sen ta semester

Att styra över sin egen tid är både bäst och sämst. Mest bäst. Resten får jag skylla mig själv … Eller kanske tacka mig själv för? Jag menar, att ta ledigt från lunch för att gosa med lilla Stella (och hennes föräldrar förstås!) fast jag inte har skrivit det antal ord jag ville skriva idag. Ska jag skylla mig själv som öppnar armarna och säger jaaa med massa utropstecken när den lilla familjen säger att de vill komma ut till Knippla? Eller ska jag tacka mig själv som har möjligheten att tacka ja till sådan lyx och passar på att njuta? Jag gör lite både och till en början, men glömmer snabbt av att skylla mig själv. Jag älskar varje stund med mitt barnbarn. Och hennes föräldrar. Jobba halvdag och sedan ta semester – tack till mig som har den möjligheten en vanlig tisdag i maj.

blommor, vilda blommor, bukett, knippla — vilda blommor, trädgårdblommor, syren och chokladblomma från trädgården – älskar gott och blandat och många vaser

Först uppe med tuppen, plocka blommor och skriva tusentals ord innan lunchtimmen är slagen. I dag var det fart under skrivargaloscherna vill jag lova, till skillnad från igår då scenerna segade sig fram. Det killade nästan i magen av farten jag skrev med i förmiddags. Jag nådde inte ända in i mål, även om jag satsade friskt. Men hoppas fortfarande bli klar till deadline på måndag. Återkommer om det.

jobba halvdag, malin lundskog, dator, sol, keps — solskydd på både datorn och mig, sen sa det svisch i mitt manus

Fira allt och inget särskilt

Ja, sen kom de. Lilla Stella och hennes mamma och pappa. Det är något makalöst hur fantastiskt det är att få vara med när en liten baby växer. Särskilt en liten baby som är hans, som en gång var vår lilla baby. Livet va, vilken grej det är.

stella the grandvhild, sandlåda, knippla, jobba halvdag, barnbarn — rena meditationen att sila sand mellan fingrarna och lyssna på lilla Stella (nästan enda) ord: dä

jobba halvdag, långbrygga, knippla, badplats — Hur man vet att det är sommar? Långbryggan är på plats på badet.

Vi firade inget särskilt och allt med lunch ute i trädgården, lek i sandlådan, bad, promenad och spel. Och snipp snapp snut, så var dagen slut och vi stod vid färjan och vinkade av det lilla barnbarnet och henne mamma och pappa. Så som mina föräldrar stod och vinkade av oss, när vi hade varit och hälsat på dem med våra små barn. De stod inte vid någon färja, men ni fattar. Fint är det tycker jag, att ha någon att vinka av. Och att vinka av någon. Och allting är sannerligen relativt för jag har en känsla av att vi ser lika gamla ut som jag tyckte att mina föräldrar gjorde då. Då, när jag inte hade någon aning om att en femtiofemåring är rena ungdomen.

Och fint är det som sagt att ha förmånen att kunna välja att jobba halvdag när ett litet barnbarn kommer på besök med sina föräldrar. Gôrfint! Precis som promenaden hem från färjan, utan en enda sekundmeter vind.

knippla, sjöbodar, båt, bleke, jobba halvdag

Vi ses snart igen, tills dess: tacka dig själv!
Kram Malin Lundskog

Jag tipsar om romanen Med bergens andetag

Innehåller sponsrad länk till Bokus
I slutet av varje avsnitt av podden Skriverier med Malin och Cilla bjuder vi ju på boktips. Den senaste tiden har läst så galet bra böcker, som jag liksom längtar efter att tipsa om. Som i avsnitt 112 till exempel, då jag tipsar om romanen Med bergens andetag. Alltså!

Boken är Therese Widenfjords debutroman och jag är så imponerad. Och lite (mycket?) avundsjuk. Debut! Det märks att Therese jobbar som lektör och redaktör och frågar ni mig så tror jag att hon har tålamod som få. Annars får man inte till en så här fantastiskt välskriven roman. Särskilt inte en debutroman. Och detta säger jag inte bara för att jag är bekant med Therese och att vi båda älskar, hav, bad, klippor och västkustöar, he he.

I Med bergens andetag får vi följa Nick, stjärnfotografen som numera bor i New York dit han flyttade efter att ha hamnat i onåd hos sin familj. Han får veta att hans pappa är sjuk och bestämmer sig för att resa tillbaka hem. Till bergen.

Den andra huvudkaraktären är Ellie, som också hon är uppvuxen i bergen och som efter sin mammas död togs om hand av sin elaka brorsa. Ellie är äldre när vi träffar på henne, men mentalt förblir hon ett barn. Och nu är hon på väg från ett hem hon har bott på.

Jag tipsar om en bladvändare med tid för eftertanke

Jag skulle förresten vilja kalla miljön för en tredje huvudkaraktär. Så grundad är miljön. Så väl beskriven och så oerhört vacker är den. Och tragisk. Vilket elände Therese beskriver. Om utsatthet, trasiga familjer och hur samhället behandlar de svaga. Och vilket språk hon beskriver det med!

För er som söker rappa vändningar och fullt med action: detta är ingen bok för er. Den här är för er som vill ha spänning i en roman, en krypande känsla av obehag mellan varven och en aning om att de två huvudkaraktärerna kommer att mötas på ett eller annat sätt. Som vill fundera på hur och som vill bli överraskade mellan varven. Som vill hamna i en miljö som både är sanslöst vacker och vilsam, samtidigt som den är hotfull. Ja, det här är en bok för er som vill läsa en bladvändare som ger er tid att reflektera under läsningen. Vilken kombo va? Läs den säger jag bara.

Vill ni klicka hem ett ex direkt, gör ni det till exempel här: Med bergens andetag på Bokus.

med bergens andetag, jag tipsar om, boktips — Snygg är boken också, eller hur?

Vill ni lyssna på podden gör ni det här: Skriverier med Malin och Cilla. Om inte där, så ses vi snart här igen.

Tack o hej o ha de gôtt!
Kram Malin Lundskog

Ord jag vill använda mer i dagens Ordet är mitt

Idag släpper vi ny episod av podden Orden är mitt och miniserien om ord jag vill använda mer fortsätter. Jag menar, vem av er vill inte säga och/eller skriva ordet knickedick i högre utsträckning. Jag ska verkligen kalla folk för knickedickar till höger och vänster från och med nu. Om de är knickedickar alltså. Inte annars. Jag vill ju inte vara en sådan som går runt och ljuger, he he.

Den svinförnöjde knickedicken

ordet är mitt, podcast, ord jag vill använda, malin lundskog, jessika devert

Här kan ni lyssna på avsnittet om den svinförnöjde knickedicken.

I avsnittet berättar jag också om vad ohemul, ett ord både Jessika och jag var säkra inte fanns för några avsnitt sedan (här hittar ni alla avsnitt). Precis som att vi inte trodde att batting var ett ord, men det kan jag avlösa redan innan ni har lyssnat att visst är batting ett ord. Ja, sa vi inte det. Podden ordet är mitt är (eventuellt) folkbildande. Men mest är den nog rolig. Herrenaddå vad kul vi har när vi pratar med varandra om våra ord, Jessika och jag. Det verkar som att några av er har kul ni också, när ni lyssnar. Vi blir så himla glada av era peppiga tillrop, det ska ni veta.

Hej hopp era knickedicker och andra illbattingar (?), vi ses snart igen. Om ni gillar podden klickar ni på rss-knappen och följer den. Eller väljer följ i er poddapp Det blir vi ohemult glada av.

Tack på förhand,
kram Malin Lundskog

109: (Du är så) Yeah Yeah Wow Wow …

Cilla korkar upp champagnen när hon nu har skrivit avtal med förlag. På två (ja 2!!!) bokserier. Det är så stort att Malin tvingar ur henne allt om avtalet och att det faktiskt innehåller alla format (och inflikar att de nu faktiskt är förlagskollegor). Skam den som ger sig! Egenutgivar-Cilla goes förlag, Malin tragglar vidare med sina studier och även om inget är sig likt, är författarna sig lika. På väg mot att bli världens bästa författare. Den ena närmare än den andra … Skål och välkomna till ännu ett härligt samtal mellan Cecilia Andersson och Malin Lundskog. 109: (Du är så) Yeah Yeah Wow Wow …

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

författarskap

Fira allt och inget särskilt

Jag tipsar om en bladvändare med tid för eftertanke

Den svinförnöjde knickedicken

Footer

Malin Lundskog