författarskap

En upplyftande dystopi och mera spänning

Innehåller annonslänkar till Bokus

I avsnitt 70 av podden Skriverier med Malin och Cilla firade vi inte bara 70, vi tipsade om böcker också. Såklart. Fattas bara annat när vi har en fast punkt på poddagendan som heter just Boktips. Den här gången tipsade jag om klassikern Fahrenheit 451, som jag tyckte var upplyftande för att vara en dystopi. Cilla tipsade om Sprängdåd, som är fjärde delen i serien linje 17.

Fahrenheit 451

I boken, som tydligen är en klassiker som jag har missat, får vi följa brandmannen Guy. Tillsammans med sina kollegor gör han det som brandmän gör då boken utspelar sig (en oviss framtid?). Han startar bränder och bränner böcker. Snacka vältajmad läsning?!

Böcker gör människor till självständigt tänkande varelser och det kan aldrig vara bra, tycker de som bestämmer. Guy och hans kollegor rycker ut då de får veta att det finns böcker att bränna och så bränner de ner huset böcker sägs finnas i. Sa jag upplyftande dystopi? Hur motsägelsefullt som helst. Men.

Boken är ändå en påminnelse om hur fint vi har det. Jag gillar språket som är vackert och humorn i berättelsen. Som när Guys fru undrar om de inte kan skaffa en fyrväggs-tv, just nu har de bara tv på tre väggar. Hon vill ha sin familj (jo, den på tv) runt hela sig.

Guy möter en flicka som i hans ögon till en början är jättekonstig. Hon pratar om dofter och blommor och allt som är vackert. Men det är som att han har stängt dörren till allt vad känslor heter. Till en dag … Och tänk att det kanske räcker med att väcka en tanke hos någon för att saker och ting ska ändras.

Boken är skriven redan på 50-talet av Ray Bradbury och titeln syftar på temperaturen då papper brinner (drygt 230 grader celcius). Ja, den är en het rekommendation.

en upplyftande dystopi, boktips, fahrenheit 451 — läste de sista sidorna i första vårsolen på balkongen

boktips skriverier med malin och cilla, läsa bok, balkong, knippla — Så mysigt med bok, filt , sol och hundar …

springer spaniels, utsikt, knippla, balkong, vårsol — Brorsan o hans bro Jackson

Här hittar ni Fahrenheit 451 på Bokus.

Sprängdåd

Cilla har läst fjärde (och sista, såvitt vi vet) delen av Sprängdåd av Susanne Casserfeldt och Lisa Bjerre. Serien utspelar sig i Bagaremossen och vi får följa poliserna Jack och Lina under utredningen av *trumvirvel* ett sprängdåd som dödar en polis. Spännande från början till slut om gäng, levnadsvillkor och polisernas egen bakgrund hälsar Cilla.

Coolast av allt är kanske ändå att Cilla fick ett signerat ex skickat till sig? Det måste tyda på att hon också är en författare i spänningsgenren att räkna med, eller hur?

sprängdåd, spänning, boktips, skriverier med malin och cilla — Vi vill se dig, sa jag till Cilla när jag bad om foto.
Ser ni henne bakom boken?

Sprängdåd hittar ni här på Bokus.

Fler av våra boktips hittar ni här och självklart i podden. Hoppas att ni gillar dem.

Vi ses snart igen och tills dess: heja böcker och allt de ger oss.
Kram Malin Lundskog

Vill du vara med i Team ArvsTwisten?

Det kan hända att jag har berättat ATT JAG SLÄPPER EN NY ROMAN (!!!) den tjugofjärde april. Och att den heter ETT OÖNSKAT ARV (mer om den här). Men nom ni har missat det, berättar jag igen. Och om ni inte vill missa det fler gånger så tipsar jag om att signa upp er på mitt nyhetsbrev, som egentligen inte är lika mycket nyhetsbrev som heja-rop. Ibland är det inte ens det, utan bara jag som berättar om allt annat än nyheter …

Som när min bästis och jag blev jagade av ett spöke på kyrkogården. Eller när min lillebror och jag var så tuffa så vi nästan gick sönder i skidbacken. Vad vi gjorde? Jo, vi svängde runt i bästa 80-talsstil med benen tätt tätt ihop och skrev jä-a pensionärer till våra föräldrar. Har du redan öppnat upp dina armar och din mejlkorgen för mig och nyhetsbrevet, så har du sett det här. Men om inte: vill du vara med i Team Arvstwistarna?

Team ArvsTwisten

Team ArvsTwisten är ni som inte orkar vänta på bokreleasen utan vill ha en digital kopia redan nu, som vill få möjligheten att träffa mig och andra TAT:are (låter det bra?) och snacka böcker och som dessutom vill få chansen att vinna finfina priser.

Låter det kul? Klicka på länken här: svara så snart som möjligt, för även om jag vill att miljoner ska läsa boken, så kan vi inte vara så många i TAT. Ett lagom begränsat antal är bäst. Och de första tio som kommer med i teamet får varsitt ex av den tryckta boken.

Vi ses snart och tills dess: HEJA alla som längtar efter Ett oönskat arv ..
Kram Malin Lundskog

Så här ser min nya roman ut

Innehåller annonslänk till Bokus

Kolla kolla! Ett oönskat arv har fått ett omslag och från och med idag finns den att bevaka i nätbokhandeln. Alltså … det här är stort. För mig alltså. Förmodligen inte för världen. Men, vad tycker ni? Så här ser min nya roman ut och jag tycker själv att den är jätte, jätte, jättefin.

så här ser min nya roman ut, Ett oönskat arv, Lava förlag, Malin Lunf´dkosg, feelgood, göteborgssystrar — Jag blir helt pirrig när jag ser det här omslaget

Om någon av er är lika laddad som jag, eller mindre. Det räcker långt just nu med tanke på min eventuella överladdning här hemma. Men hur som helst, så finns den från och med alldeles nyss att bevaka i nätbokhandeln. Vill ni göra det är det ingen som blir gladare än jag förstås, här hittar ni Ett oönskat arv på Bokus.

Den tjugofjärde april släpps den för världen och som jag ser fram emot den dagen. Just nu i alla fall. Jag passar på att njuta, för i morgon kan det ha gått över och jag ligger och rullar mig av och an på golvet med tårar sprutande ur ögonen (ja, var annars ska de komma ifrån?).

Mer om romanen, som är en uppföljare till Mariannes mirakel, hittar ni bland annat här och i avsnittet av Skriverier med Malin och Cilla som vi släpper imorgon, pratar vi mer om de där känslorna inför att ge ut sin andra roman.

Förresten: jag kommer att ha en del kul grejer för mig i mina nyhetsbrev (HEJA-ropet). Signa upp dig här om du vill veta mer om förhandsläsning, bokklubb och andra härligheter.

Vi ses snart igen, tills dess: HEJA DIG!
Kram Malin Lundskog

Vill ni läsa mer om Ett oönskat arv? Här länkar jag till alla inlägg om romanen: Min andra roman kommer ut våren 2024

58 år och utan rynkor?

Häromdagen plockade jag fram ett manus som har legat och vilat till sig ett tag. Jag läste igenom det sista jag hade skrivit i det för att friska upp minnet. Det hjälpte inte … Jag kom inte ihåg vad jag ville med berättelsen och inte heller vilka karaktärerna är. Så jag testade AI. Inte för att få hjälp med att skriva, utan för att få fram bilder på mina två huvudkaraktärer och skriva deras bakgrundshistoria ordentligt. Men AI har ju ingen koll. Eller vad säger ni om de här kvinnorna. 58 år och utan rynkor. Och då ska ni veta att la till rynkor i min sökning.

58 år och utan rynkor, smal, karriär, blond, rynkor

Ja, jag sökte på medelålders, 58 år, rynkor, svensk. En av kvinnorna vill jag ha snäll, med vintagestil. Den andra som elak och karriärist. Så här blev det. Gissa vem som är vem, he he.

Inte helt som jag tror att jag vill ha dem, men en början. Och kanske handlar det om att jag inte förstår hur jag ska prata med den där AI? Men ärligt talat, hade ni gett mig de här släthyade kvinnorna om jag bad om en kvinna som är 58 år och poängterar att hon ska ha rynkor?

Bilder som hjälper mig att skriva

Hur som helst hjälper bilderna mig att skriva karaktärernas bakgrundshistoria, ge dem gester, hobbies, familj och vad man nu vill veta om en person för att kunna skriva en rikigt bra historia om henne. Och herregud vad kul det är att fantisera och vem vet – de här två kvinnorna kan bli huvudkaraktärer i detsomjaghoppasblirminfjärderoman.

manus, malin Lundskog, dator, kaffekopp — ingen AI här, bara jag och morgonkaffet med datorn och mitt manus …

Men, Ai behöver skärpa till sig och inte försöka dölja sådant som åldrande. Ja, eller så behöver jag skärpa till mig och bli bättre på att dirigera AI. Programmet jag använde heter Firefly, ett gratisprogram från adobe. Jag har ingen aning om det är bättre eller sämre än andra. Vet ni?

Vi ses snart igen och tills dess: heja människor, med rynkor och allt!
Kram Malin Lundskog
⁠

Det här trodde jag inte

Kommer ni ihåg när jag var ute i solen och vinden och blev fotad av min kompis Carola? (Jag berättade om det här.) Av alla de driljoner, eller i alla fall 170, fotona valde jag ut en handfull. Av de fem fortsatte jag att välja och sålla. Alltså, det är enkelt att vara kritisk när man tittar på bilder på sig själv, men jag gjorde mitt bästa för att kolla vinklar, skuggor, bakgrund och skärpa. Men, det här trodde jag inte att det skulle sluta med.

Malin Lundskog, författare, författarporträtt i Knippla gästhamn, västkusten, vind i håret, ett oänskt arv — Vind i håret och solsken i blick (foto: Carola Samuelsson)

När jag inte kunde avgöra, fick jag hjälp av min vän och poddkollega, från Mitt perfekta liv, Viktoria. Hon är ju fotograf och kan det här bättre än någon annan. Visst är det coolt med proffs? De som får något att verka skitenkelt och när man sedan själv ska göra samma sak är det inte alls okomplicerat. Ja, men ni vet. Som när en snickare bara sågar till något sådär i farten, eller en elitidrottare gör sin grej bara på lek.

Och om nu, när det tog Vickan en halv sekund att välja den här bilden. Inte för att jag är osedvanligt snygg på den (tvekade själv på grund av vinden i håret), utan för att den här bilden hade bäst skärpa i mina ögon. Det betyder inte att jag var bäst skärpt här, he he.

Nej, det här trodde jag inte. Men, vad gör det? Nu är det den här bilden som sitter på omslaget till romanen Ett oönskat arv. Och den passar så sanslöst bra där. Oj, vad kul det ska bli att visa omslaget för er. Kommer snart. På en blogg och ett Instagram nära er. Och det är jättefint!

Ses snart igen! Tills dess: heja alla proffs!
Kram Malin Lundskog

Röra på kroppen utan mål?

Va? Sportlovslediga barn som leker och inte har något mål med sin rörelse … Caroline är i vanlig ordning skarpsynt, när hon levererar oss veckans version av Mariannes mirakelgymnastik. Jag är inte helt överens med henne, vet inte var hon får allt ifrån. Men hoppas att ni får igång axlar och övre delen av ryggen i veckans pausjumpa. För övrigt kan vi väl röra på kroppen utan mål, allihop?

Frågade mig själv, först i min ensamhet och sedan i mina stories på Instagram – orkar vi med henne?

Ses snart igen och tills dess: RÖRELSEGLÄDJE utan mål (och med) ftw!
Kram Malin Lundskog

Förresten, vill ni se fler pausjumpa-filmer? Här hittar ni dem på Youtube och här på bloggen delar jag med mig av dem varje vecka.

författarskap

Fahrenheit 451

Sprängdåd

Team ArvsTwisten

Bilder som hjälper mig att skriva

Footer

Malin Lundskog