Mitt nya favvosnacks – när det ska gå fort och vara enkelt och jag har glömt och jag har inte haft tid… ja, eller vilka andra ursäkter jag nu kan tänkas komma på. Ibland behövs det nödlösningar, och då är det bra om det finns bra sånna. Så dagens hälsotips – feel free to bounce yourself when you need.
Psst. bilden har jag lånat av Bounce balls, tack!
Recepten på smarriga bananpannkakor snurrar runt på många bloggar och på facebook just nu. Det är hög tid för mig att falla för frestelsen och testa. Till helgen tänkte jag testa den här varianten från PT-Fia, eller hur gör du?
(Bild lånad från inlägget hos PT-Fia!!)
/Malin O wanna go bananas…
Ute är inne. Det är inte ens en trend, det är sedan gammalt! Ut och njut, för vet du: Vi som tränar utomhus blir piggare, får mindre spänningsvärk, är mer positiva och mindre deprimerade. Bland annat alltså…
Utomhusträning ger en starkare känsla av förnyelse, mer energi och positivt engagemang och minskade spänningar, ilska, aggression och depression. De som tränar utomhus upplever också mer glädje och tillfredsställelse och det är mer troligt att de upprepar aktiviteterna igen. Och igen. Och igen. Du vet sådan som skapar en vana: att upprepa något om och om och om igen.
När man i forskarsammanhang har undersökt skillnaden mellan utom- och inomhusträning är det framförallt de mentala effekterna som energi, engagemang, glädje, och tillfredsställelse som som skiljer sig åt till utomhusträningens fördel. Lägg till effekten av att det är troligare att man upprepar sin träning om den sker utomhus så kommer ju även den fysiska skillnaden att bli stor i det långa loppet.
Hur annorlunda skulle inte en dag på jobbet vara om alla tog sig en sväng utomhus varje dag. Det behöver inte ens vara träning, det kan räcka med motion. Rörelse. Det där med tidsbrist är ingen bra anledning att strunta i det hela, för forskare har kommit fram till att det räcker med fem minuter om dagen. F E M minuter. 5! Kom inte och säg att du inte har fem minuter för då tror jag inte på dig. Låtsas att du röker och ta en rökpaus ute. Utan cigg såklart!!! Tänk de positiva vibbarna, arbetsglädjen och motivationen som kommer från det. Walk and talk är inte ett dugg dumt. Utomhusträning tillsammans med kollegorna – vilken grej va? Vilken effekt en sådan friskvårdssatsning skulle ha, jämfört med att var och en tar sitt eventuella gymkort och drar…
Grönt är skönt och blått är flott och den kombon av natur har ännu bättre mental effekten än bara grönt: grön natur och blått vatten. Jag är till och med säker på att bruna löv och grått hav också gör susen. För att inte tala om vit snö.
Ut och njut! Det är verkligen inte det senaste. Egentligen är det mesta som handlar om hälsa gammalt – fysisk aktivitet utomhus varje dag, sova på natten och en rejäl dos sunt förnuft, hur svårt kan det vara liksom?!
Det går att vara utomhus året runt. Jag gillar verkligen vinterlöpning. Och rundorna på våren! De sköna morgonturerna på sommaren. Och det härliga gnetet mot höstvindar. Ute is da shit om du frågar mig, men nu frågar jag dig: flyttar du in träningen på vinterhalvåret eller kör du alltid inomhus? Alltid utomhus? Berätta gärna gärna!
Ps. Du vet väl att det just nu är bokatidigt-pris på den löparglada helgen på Vrångö i mars? Mer info om löparhelgen här
Heja heja dig!
Malin
MEN: hoppas verkligen att alla hittar nåt som ger lika mycket glädje, kondition, mental styrka och återhämtning, energi, frihet och tid för tankar som löpningen ger mig.
Jo, för det är ungefär det här jag får ut av löpningen. Ibland härligt sällskap med sköna medlöpare också. Visst, det är skitjobbigt mellan varven och vissa pass längtar jag hem ifrån. Andra längtar jag inte ens ut till… Men jag ångrar aldrig att jag har sprungit. Aldrig! Hur trött jag än är, hur långsamt det än har gått eller hur tunga benen än är. Efteråt är det alltid skönt. Innan är det ofta behagligt. Under tiden är det oftast mer eller mindre kul.
Jag funderar ibland på varför jag tar mina halvtantiga ben och ger mig ut för att rusa i intervaller till exempel, njuter jag verklligen av det? Alltså… ja! Men det jag njuter av är lika mishmashat som en välmixad smoothie – det är energi, glädje, frihet och mental utmaning i en salig röra, jag kommer inte närmare sanningen än så. Och det räcker långt. Ultralångt! Jag är så himla glad att jag har hittat mitt sätt att hantera livet på (jodå, springer med tårar ibland och ger mig ut i vredesmod mellan varven). Den goda konditionen är ju en superbonus, den hade jag behövt skaffa på annat sätt annars ju, eftersom den gör mig stresstålig och gör att jag har förmågan att koncentrera mig när det behövs. Såatteeee… tack för att jag inte gav mig när jag för 30 år sedan kom sist i Göteborgsvarvet eller tjostade med alldeles för många eftergraviditeten-kilon eller tyckte att det där med att springa bara var löjligt. Det är hur coolt som helst! Hur kul som helst!
Du som gillar det – häng med mig på The Runner´s Convention, det blir helt fenomenalt. En heldag av löpare, för löpare.
Du som inte gillar det – häng med mig på The Runner´s Convention, du kan omöjligt lämna den dagen utan att bli insprierad att fortsätta springa…
Okej, du som inte ger dig och vägrar löpning: vad gör du istället? Det finns ju något för alla och jag vill så himla gärna ha tips på annat som är en sådan all inclusive-lösning som löpningen är. Tell me!
Ps. ett salt bad efteråt gör inte det hela sämre…
Kom att tänka på det här idag. Igen! Det är skönt att ha tillräckligt med styrka för att våga visa sig svag och jag tror inte att jag är ensam om att beundra den som blottar sig med sina svagheter. Det är mänskligt. Ödmjukt. Och.. precis som det ska?
Varför kom jag att tänka på det här just idag? Jo, jag sprang (bokstavligen) på en gammal kär vän, hon på väg åt ena hållet och jag åt det andra i löparspåren. Vi umgicks massor för sådär 30 år sedan… och blev båda glada över återseendet. Hon så glad så att hon grät. Trodde jag alltså! TIlls hon berättade att hon äter hormontabletter som sänker serotoninhalten i kroppen (ja: FUCK CANCER!). Så grät vi en stund tillsammans innan vi sprang vidare, var och en åt sitt håll. Och jag kom på att jag tycker att det är så starkt att visa sig svag! Inte svagare än man är, inte för att bli tycktsyndom. Ingen kan vara stark hela tiden. Glad hela tiden. Känna energi hela tiden.
När man släpper ut sin svaghet i offentligheten är det till och med så att den krymper, dels för att man sätter ord på den och då är den oftast inte så vek som man trodde och dels för att det är då de dyker upp – alla medmänniskor som vill en väl. Som stöttar, stärker och visar att man är okej. Som talar om att man inte är ensam. Helt logisk matematik och mänsklighet det där, att delad glädje är dubbel glädje och delade problem halverade problem. Eller hur? Logisk mänsklighet och hur hälsosamt som helst att våga vara sig själv. Och visa det! Håller du med?
Heja dig, du starka svaga!
Malin
Visst, en ny vecka börjar varje måndag. Så står det i almanackan och det är lite så vi rullar våra liv. Men om du använder söndagen på ett sådär riktigt bra sätt, så är det en sådär riktigt bra dag att skapa de bästa förutsättningarna för veckan som kommer. Och de bästa förutsättningarna kan vara att vila, att planera veckan, att umgås, att laga massa mat, att träna, att promenera eller att läsa.
Det första du behöver göra för att skapa de bästa förutsättningarna är att veta vad du behöver. Veta hur veckorna brukar se ut. Ja, du vet det där med reflektion och planering… Reflektera över vad du behöver nu, var du är nu och planera för dina kommande behov. Brukar veckorna vara helt galna, med möten och människor i princip hela tiden kan planering vara skillnaden som gör skillnaden. Och kanske att laga veckans middagar redan idag? Planera och förbereda mellanmål? Skapa en lucka mellan varven i kalendern och se till att hålla den luckan som just lucka. Inte fylla den efter någon annans behov.
Det fina med reflektion och planering är att du skapar utrymme även under vardagarna, du kanske till och med hinner vila en stund en vanlig dag? Träna? Umgås? Promenera? Läsa? Ja, göra något som ger energi, inte tar.
Så vad säger du: hur vill du att din vecka ska se ut? Vad kan du göra åt det idag?
Jag hejar på dig och tycker att du är värd en värdig och hälsosam vecka.
Vi hörs!
Malin
Hej där! Jag heter Malin Lundskog och jag älskar livet, havet och att skriva. Förutom härligheter som min familj, mina hundar, att fylla lungorna med luft, ögonen med utsikt och själen med glädje. Och Bruce Springsteen.
Här på bloggen och i mina sociala kanaler @malinlundskog delar jag med mig av författarlivet, ölivet och livsglädjen. Följ och dela gärna med er tillbaka.
Vad jag gör på riktigt? Lever, skriver böcker, artiklar, föreläser, poddar och inspirerar kvinnor till mod och ett gôtt liv.
En hemsida från Everday
